YTTRANDEFRIHET
Yttrande betyder att uttala sin åsikt.
Frihet betyder att kunna göra det.
Men sammansättningen - yttrandefrihet - betyder också ansvar.
Ansvar är ett stort begrepp.
Som bloggare har jag en plats i en slags offentlighet.
Det ger mig inte all rätt i världen.
Jag måste förvalta min yttrandefrihet och ansvara fullt ut för den.
I stort sett handlar det om människovärdet och respekten för människan.
Den egna och den andre.
Anne-Marie
Frihet betyder att kunna göra det.
Men sammansättningen - yttrandefrihet - betyder också ansvar.
Ansvar är ett stort begrepp.
Som bloggare har jag en plats i en slags offentlighet.
Det ger mig inte all rätt i världen.
Jag måste förvalta min yttrandefrihet och ansvara fullt ut för den.
I stort sett handlar det om människovärdet och respekten för människan.
Den egna och den andre.
Anne-Marie
UNDER LUPP!
Demokrati och yttrandefrihet måste alltid försvaras!
Det är inga självklarheter.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=798004
Anne-Marie
MICROSOFT THEN AND NOW
Microsoft en gång i tiden - Så såg de ut.
Och så ser de ut idag.
http://www.engadget.com/2008/06/26/microsoft-then-and-now/
Anne-Marie
Och så ser de ut idag.
http://www.engadget.com/2008/06/26/microsoft-then-and-now/
Anne-Marie
NEDMONTERING
Det är en slags nedmontering av respekten för människan och hennes livsutrymmen. FRA-lagens
avlyssningsmöjligheter är en sådan. Skriftliga omdömen till unga människor kan bli en sådan.
Ledaregenskaper som säger rättning i leden är en annan. Demokrati är inget självklart. Det är en
handling mellan människor, för människor. Det är det livsutrymmet som ska värnas.
Anne-Marie
SHARE VISIONS WORLD-WIDE
Twinschoolprojektet som Microsoft gillade allra mest -
titta vad samarbete över gränserna kan leda till.
http://uk.youtube.com/watch?v=lNtDq_l0mXk
Anne-Marie
ESBJÖRN SVENSSON
Det känns som om förlusten är personlig.
Bortgång är ett för litet ord.
Jag kan bara ana de toner som skapar rum för den här känslan.
Och den sträng som brister!
Anne-Marie
NÅGRA TENDENSER
Jag läste mycket nyhetstidningar i USA, och där tittade jag efter ... ja... små detaljer... inte det där stora sakerna..
ODLA DIN EGNA SÄKRA MAT?
Bland annat handlar trädgårdsodlingsannonser i USA
mer om att odla sin egen SÄKRA mat och hur man gör för att dra upp morötter, broccoli istället för
blomster av alla de slag.... och vara säker på vad det du äter har för faktiskt innehåll.
Är detta en tendens?
KAN FOLK MED GOD LÄSFÖRMÅGA LÄSA LÄNGRE BERÄTTELSER?
Läsningens kvaliteter och hur människan läser idag,
ingen tendens utan en ständig fråga.
Men här diskuterar man hur läsningen ständigt förändras,
och hur man gör med de LÅNGA berättelserna? Orkar folk med läsförmåga läsa långa romaner?
Är det en tendens?
THE IDEA OF SHARING?
Tendenserna inom skolvärlden och i en rad artiklar jag läser är THE IDEA OF SHARING.
En tendens som hör ihop med ord som samarbete, utveckling och uppmuntran.
Framtidsvisionärernas tre ledord!
SHARING, COLLOBORATION and FEEDBACK.
Behöver det vara en tendens?
NAMING YOU BY NAME
Överallt där du fikar frågar de efter ditt namn, När kaffet väl är gjort så ropas ditt namn upp. Det skapar en familjär känsla. Den kan uppfattas som besvärande i vissa miljöer, men välkomnande i andra. Detta är en tendens. Ge dig ditt namn! Därmed säkrar man sin plats just där - jag är någon här! Självklart är det ett medvetet säljknep men det besvärar mig inte alls. Om miljön är vardagsrumslik är det trevligt att då och då få sitt namn uttalat.
Effekterna av namegiving är positiva och skapar en mängd bekräftelser. Jag tänker på klassrummen som publika vardagsrum och hur vi förvaltar de namn eleverna har och vikten av att uttala namn värdigt och så ofta som vi någonsin kan.
Anne-Marie
TRÄFFA JAN BJÖRKLUND?
Jag har sökt Jan Björklund ett antal gånger...
kommer inte längre än till ... the wall of ... slå sitt huvud mot något omöjligt.
Jag vill tala om lärarpolitiken.
Kanske därför dörren är så stängd.
Nåväl... Jag träffade Bill Gates.
Han är nyfiken!
Det är något som inte stämmer!
Anne-Marie
kommer inte längre än till ... the wall of ... slå sitt huvud mot något omöjligt.
Jag vill tala om lärarpolitiken.
Kanske därför dörren är så stängd.
Nåväl... Jag träffade Bill Gates.
Han är nyfiken!
Det är något som inte stämmer!
Anne-Marie
TID OCH OBALANS
Vaknar på svensk tid.
Här är klockan halv tre på morgonen.
Bloggbesöker er därhemma.
Läser om Jan Björklund och betygsättarivern?
Vi har nationella prov, en mål- och resultatstyrd skola,
en läroplan, lokala arbetsplaner... vi har uppnåendemål
och strävansmål...
Fullt tillräckligt!
Jag vill absolut inte hamna i några subjektiva områden där ordning och reda ska bedömas.
Allt lärande innebär en viss oordning!
Det nya rör om i det gamla.
Men det gamla ska inte röra om för mycket i det nya!
Anne-Marie
Här är klockan halv tre på morgonen.
Bloggbesöker er därhemma.
Läser om Jan Björklund och betygsättarivern?
Vi har nationella prov, en mål- och resultatstyrd skola,
en läroplan, lokala arbetsplaner... vi har uppnåendemål
och strävansmål...
Fullt tillräckligt!
Jag vill absolut inte hamna i några subjektiva områden där ordning och reda ska bedömas.
Allt lärande innebär en viss oordning!
Det nya rör om i det gamla.
Men det gamla ska inte röra om för mycket i det nya!
Anne-Marie
SOLITARY GAMING
Begrepp att fundera över:
Solitary gaming och Social gaming.
Jag funderar! Något betyder det för skolan!
Något gör det med möjligheterna?
Det är bara att inse att vi måste möta upp!
Social träning kan komma att betyda något annat i framtiden.
Anne-Marie
Solitary gaming och Social gaming.
Jag funderar! Något betyder det för skolan!
Något gör det med möjligheterna?
Det är bara att inse att vi måste möta upp!
Social träning kan komma att betyda något annat i framtiden.
Anne-Marie
ALL THINGS DIGITAL
THE WALL STREET JOURNAL har haft en årlig konferens som de kallar ALL THINGS DIGITAL.
En hel tidningsdel är vikt åt denna konferens. Matnyttig läsning.
Mr. Walter S. Mossberg and Kara Swisher inbjuder sina läsare att ta del av konferensens innehåll.
Jag tror vi ska göra det.
Varför tror Rupert Murdoch på papperstidningens framtid? Hur kan tidningen överleva?
Vad tänker Jeffrey Bezos, Amazon,com, om framtidens bokläsande och den fysiska boken och hur ser framtidens läsare ut?
Hur ser det framtida tv-tittandet ut? Hur interaktive kan tv bli?
Spelen då? Robert Kotick of Activision, World of Warcraft and Guitar hero, om spelen och dess funktion från att vara solitary gaming to social gaming. Hur ser utvecklingen ut?
Jag har skumläst.
Kliar mig i min femtioåriga panna!
Jag är i kölvattnet av dåtiden!
Framtiden är väldigt framtida!
Jag återkommer!
Anne-Marie
BALLONGER 6 JUNI
Det var mäktigt att vara precis under alla ballongnät innan de 50 000 ballongerna släpptes fria och försvann upp i skyn. Men jag har svårt med festarrangemanget. Undrar hela tiden var festen är? Jag tror det krävs en hel generation innan vi kan etablera en nationaldag. Jag gläds att så många nya svenska viftar med svenska flaggan.
Det är mäktigt att se så många ballonger fara upp och ut över Stockholm Det gick ett sus i publiken. Jag är svensk. Varför har vi så svårt att vara svenskar?
Anne-Marie
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1324527.svd
NEVER mind NAMEDROPPING
Marknadsförare tycker om att bli omnämnda.
Det gör i stort sett inte så mycket om det blir rabalder och skriverier.
Reklam är det i vilket fall.
Never mind the Bonniers... gör att vi som promenerar vägen fram börjar diskutera just Bonniers.
Sedan noterar vi faktiskt det förlag som inte bryr sig om det stora förlaget.
- Lite kaxigt, tänker vi.
Men redan anslaget är ju just det... de stora påverkar så pass mycket att det lilla måste omnämna det stora för att få lite luft under vingarna, men på det stora taget får alla lite skjuts i marknadsföringen genom att ömsesidigt namedroppa varandra.
Jag fnissade lite, som den lillasyster jag är, min storebror skulle gilla ett anslag av detta slag.
Anne-Marie
SKOLDEBATTER och BARNET
I all debatt måste barnets rättigheter lysa igenom... om det handlar om barns liv, vardagar, förutsättningar, framtider...
Då det gäller skolfrågor är det barnets rättigheter att få en utbildning som ska värnas och utvecklas.
Jag vill hålla det perspektivet.
Det betyder att vi lärare har ett ansvar, en utbildning och att vi är väl insatta i hur barn tänker,
funderar, utvecklar kunskap både socialt och kognitivt.
Anne-Marie
Då det gäller skolfrågor är det barnets rättigheter att få en utbildning som ska värnas och utvecklas.
Jag vill hålla det perspektivet.
Det betyder att vi lärare har ett ansvar, en utbildning och att vi är väl insatta i hur barn tänker,
funderar, utvecklar kunskap både socialt och kognitivt.
Anne-Marie
KOM-VUX?
Utbildningstaket sjunker i Sverige.
Det är allvarligt.
Komvux - nej - nu är frågan OM-VUX?
Anne-Marie
Det är allvarligt.
Komvux - nej - nu är frågan OM-VUX?
Anne-Marie
NIKLAS EKDAL OM SKOLAN
Tack Niklas Ekdal för ledare signerat i dagens DN.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=770852
Jag har antecknat, tänkt och funderat kring Niklas Ekdals ord.
LÄRARENS STATUS
Detta med lärarens status. Den är det illa ställt med. Intresset för läraryrket visas med en axelryckning. Men att bemöta ett helt utbildningssystem, vilket vårt samhälle förväntas hämta sina framtida kompetenser, är en allvarlig nonchalans.
Lika illa är det att ständigt skriva ned skolan i trycksvärtans djupa förenklingar lika farligt. Skolans unika plats i människors medvetenhet handlar om att skolan är den enda plats vi alla delat och genomlevt. Skolplikten har gällt oss samtliga. Ingen kommer undan skolan. Skolan undgår ingen.
Därför är skolan också alltid ett samtalsämne där alla anser sig kunna, veta och få uttrycka detta. Jag vill höja ett varnande finger mot att applicera gamla erfarenheter i nutidens aktiviteter. Skolan är ett utvecklingsområde. Det finns brister, det finns oändliga antal saker att förändra och göra bättre - och dessa sker ständigt. Jag har besökt så många skolor i Sverige, som föreläsare, och jag tycker mig se att det sker en mängd förändringar. Det syns i viljan och strävan i lärarnas frågor, tankegångar och framförallt i deras relationer med den växande gruppen - barnen och ungdomarna. Bara detta faktum att vi lärare är där barnen är gör oss unika, med unik kunskap om de som växer upp i Sverige.
Jag citerar Niklas Ekdal Om vi inte fixar skolan kommer vi inte att fixa något annat heller, och vägen till en bra skola går genom uppskattade lärare.
Anslaget är mycket viktigt. Fråga lärare... uppskattning för vår profession möter vi mycket sällan.
Jag brukar peta i ord, veckla ut dem så jag förstår dem bättre. Jag tycker om de bekanta orden som vi använder utan att fundera kring dem. Ordet KUNSKAPSSAMHÄLLE är enligt Niklas Ekdal ett missbrukat ord. Det mest missbrukade ordet i Sverige anser han. Ja, kanske har han rätt. Vi lever i denna värld där kunskapen är oss åtkomlig men hur ska vi förstå och tolka den. Att vi lever i den betyder inte att vi förstår vad det innebär. Lärarnas roll i detta kunskapssamhälle är given. Vi behövs. Självklart är det så. Det vet vi som arbetar inom skolan. Jag studsar plötsligt för ord som jag omges dagligen av. Vad betyder de egentligen?
Det är skolans uppdrag att stötta elever socialt och främja en värdigt inträde i det samhället kräver. Det är självklart så att lärandet är viktigt i skolan. Kunskapen om... och framför allt ... den språkliga förmågan. För hur kommer en ledare signerat se ut i våra framtida dagstidningar om vi inte ger det bästa redan vid första skoldagen. Det är ett gigantiskt ansvar ett samhälle har för sin skola. Lärarna - ja - vi är utförarna. Gör det lättare för oss! Stärk intresset för verksamheten. Se den lärare du har till dina barn. Fråga och undra? Delta och bekräfta.
Jag tycker om det Niklas Ekdal skriver.
Det är ett helikopterperspektiv - jag känner mig absolut inte osedd trots den överblicken jag tar del av - den handlar om mitt yrke.
Anne-Marie
PRAKTISK EKONOMI ett skolämne
Jaha!
Jag läser i DN denna morgon.
Två artiklar slår jag samman ur DN - Din ekonomi - SÅ FÅR MATBUTIKEN DIG ATT SHOPPA LOSS av journalisten Eva-Maria Bengtson DN - samt SPECIAL BARNENS PENGAR av journalisten Linda Flood - båda publicerade i DN den 4 maj 2008.
Ungar som vill spara och sätta in sina mynt på banken möter hinder och besvär. Denna minsta enhet i penningasystemet - myntet - räknas inte mer än som merarbete och trassel för bankerna. Barn kan få tipset att flirta en aning med ICAkassörskan istället - få sina mynt räknade i matvaruaffären och utväxlade till eventuella sedlar - för att sedan gå till banken och sätta in dem där,.. det vill säga om man är bankkund. Synen och respekten för barn är också ovärdig anser jag.
Puh!
Sparandet har inget värde alls. Pedagogiken är slående: Spara inte hos oss. Gör av med dina pengar lille vän. Då blir du lönsam låntagare när du blir äldre. Jag minns min sparbanksbok. Jag var ingen storsparare men jag hade ett mål. Jag skulle köpa en hund. Jag gick till postsparbanken med min nötta bankbok och satte in min femkronesedel, mot att postkassörskan klistrade in ett frimärke med valören fem kronor samt skrev med snirkliga handstil datum och insättningsbelopp. Åh vad jag tyckte jag var stor och ansvarsfull. Att jag sedan några veckor därefter kunde ta ut mina pengar var en del av värdet att kunna spara dem.
Hur kan ungar lära sig sparande idag? Varför får de inte lära sig det? Vilka krafter motverkar ungar som går till banken med stolta steg och välfyllda skramlande sparbössor? Vilken signal banken ger? Vi vuxna ger? Jag tror inte det är hållbart i längden.
I samma tidning läser jag sedan om matbutikernas trix för att få oss att handla och köpa. Människan reagerar på färgen blå, vid blåfärgsexponering plockar vi på oss - vi köper det vi kommer på att vi vill ha när vi är i affären istället för att köpa det vi behöver därhemma. 80 % av allt vi handlar handlar vi med en slags omedvetenhet - aha, ska vi äta köttbullar istället... vilket vi för i samma stund vi står inför möjligheten att köpa köttbullar till ett mycket ofördelaktigt pris men på grund av bra exponering och riktad ljussättning. De varor som står vid gaveln vid hyllorna är de varor som man säljer mest av - en vara där ökar försäljningen med 400%.
Barn befinner sig på alla dessa konsumtionsplatser. Vi lever i en tid där konsumtion förväntas och krävs för att hålla samhället igång.
Jag efterlyser ett ämne i skolan - som hjälper unga att få kunskap om det där med pengar och ekonomi. En lärare jag talade med förklarade dilemmat så här - jag har flera elever i min klass som har betalningsanmärkningar - och det utan någon som helst förståelse för det krokben detta utgör för en liten människa.
Kunde vi inte inför ett ämne - Praktisk ekonomi - redan tidigt i skolan?
Så slipper andra slå mynt av okunskapen.
Anne-Marie
Jag läser i DN denna morgon.
Två artiklar slår jag samman ur DN - Din ekonomi - SÅ FÅR MATBUTIKEN DIG ATT SHOPPA LOSS av journalisten Eva-Maria Bengtson DN - samt SPECIAL BARNENS PENGAR av journalisten Linda Flood - båda publicerade i DN den 4 maj 2008.
Ungar som vill spara och sätta in sina mynt på banken möter hinder och besvär. Denna minsta enhet i penningasystemet - myntet - räknas inte mer än som merarbete och trassel för bankerna. Barn kan få tipset att flirta en aning med ICAkassörskan istället - få sina mynt räknade i matvaruaffären och utväxlade till eventuella sedlar - för att sedan gå till banken och sätta in dem där,.. det vill säga om man är bankkund. Synen och respekten för barn är också ovärdig anser jag.
Puh!
Sparandet har inget värde alls. Pedagogiken är slående: Spara inte hos oss. Gör av med dina pengar lille vän. Då blir du lönsam låntagare när du blir äldre. Jag minns min sparbanksbok. Jag var ingen storsparare men jag hade ett mål. Jag skulle köpa en hund. Jag gick till postsparbanken med min nötta bankbok och satte in min femkronesedel, mot att postkassörskan klistrade in ett frimärke med valören fem kronor samt skrev med snirkliga handstil datum och insättningsbelopp. Åh vad jag tyckte jag var stor och ansvarsfull. Att jag sedan några veckor därefter kunde ta ut mina pengar var en del av värdet att kunna spara dem.
Hur kan ungar lära sig sparande idag? Varför får de inte lära sig det? Vilka krafter motverkar ungar som går till banken med stolta steg och välfyllda skramlande sparbössor? Vilken signal banken ger? Vi vuxna ger? Jag tror inte det är hållbart i längden.
I samma tidning läser jag sedan om matbutikernas trix för att få oss att handla och köpa. Människan reagerar på färgen blå, vid blåfärgsexponering plockar vi på oss - vi köper det vi kommer på att vi vill ha när vi är i affären istället för att köpa det vi behöver därhemma. 80 % av allt vi handlar handlar vi med en slags omedvetenhet - aha, ska vi äta köttbullar istället... vilket vi för i samma stund vi står inför möjligheten att köpa köttbullar till ett mycket ofördelaktigt pris men på grund av bra exponering och riktad ljussättning. De varor som står vid gaveln vid hyllorna är de varor som man säljer mest av - en vara där ökar försäljningen med 400%.
Barn befinner sig på alla dessa konsumtionsplatser. Vi lever i en tid där konsumtion förväntas och krävs för att hålla samhället igång.
Jag efterlyser ett ämne i skolan - som hjälper unga att få kunskap om det där med pengar och ekonomi. En lärare jag talade med förklarade dilemmat så här - jag har flera elever i min klass som har betalningsanmärkningar - och det utan någon som helst förståelse för det krokben detta utgör för en liten människa.
Kunde vi inte inför ett ämne - Praktisk ekonomi - redan tidigt i skolan?
Så slipper andra slå mynt av okunskapen.
Anne-Marie
SÖNDAGSTIDNINGARNA
Bästa morgon.
Svart kaffe och tidningar.
Att läsa tidningen är att bestämma över sin läsning.
För mig handlar det om en stor kopp svart kaffe. Sedan går jag till handlingarna.
Förlåt jag menar tidningarna! Så här kan det se ut;
Väljer-själv-läsning. Bläddrar-förbi-läsning, stannar-upp-och-undrar-läsning, kommenterar-läsning, bläddrar-förbi-läsning, berättar-högt-läsning.
Jag gillar den där läsningen då man är två som slåss om tidningarna. Jag gillar den där läsningen när man kommenterar saker högt ur tidningarna. Jag gillar den där stunden då tidningarna läggs åt sidan och man börjar tala om något som tidningarna initierat.
Anne-Marie
som undrar - hur läser du morgontidningen?
FRU GÅRMAN
Som en konsekvens bör övergångsskylten heta FRU GÅRKVINNA och inte Fru Gårman!
Men å andra sidan - jag kan inte låta bli att tänka på övergångsåldern... med Fru Gårman får kvinnor en övergångsplats.
Anne-Marie,
varför kan det inte vara fler som går över övergångsstället tillsammans? Hur ska barn uppfatta skylten?
REDAKTIONSMÖTE
Svensklärartidningens redaktion har möte ... vid mitt lilla köksbord. Vad vi talar om ... det syns i nästa nummer av tidningen Svenskläraren. Vi diskuterar naturligtvis bloggen Svenskläraren kommenterar också. Svante och Martin slår sig också ned vid bordet här om en stund. Max Entin också.
Jag fixar middagen! Innan! Sen ska vi tala framtiden.
Anne-Marie