FILMSTJÄRNOR - EN SAMLING AKTÖRER
Stod länge och tittade på dessa filmisar i Västerås Bibliotek. Jag minns hur det var. Hur snacket gick på gården där sommarhumlor buffade runt i nyponrosorna. Jag minns den där buntarna i händerna på dem som satt där på stentrapporna. Jag minns bläddrandet...har du... nej...men jag har dubletter av... tittandet, tummandet, samlandet. Vi var en samling ungar. Det var vi. En samling i oss själva.
Men det är först nu jag förstår det.
Anne-Marie
SPEGLAR SIG
Huset böjer sig fram.
En huskropp i vattenspegeln.
Rättar till balkongerna.
Klär sig i nya gardiner.
En och annan rynka
syns i fasaden.
Inget nybygge.
Huset knycker med skorstenen.
- Men ett djävligt bra läge!
Sjöutsikt.
Anne-Marie
GRODA och KYSS
En groda med krona.
Symbolen groda.
Gömmer en prins.
Avvaktar med att kyssa.
Kyssa en groda.
Sagans prins.
Något inom mig säger - Väx upp!
I händerna - en påse med Krakel Spektakel på.
Innehållet i påsen - en hel hoper med barnböcker.
Jag förbereder mig för vuxenlivet.
Köper en tandborste.
Anne-Marie
HÖSTINTRÄDE...
Man går igenom hösten... in i den och ut ur den.
Det är en kungsväg in i en årstid.
Anne-Marie
I TAXI och TAJ MAHAL
TAXICHAUFFÖRER har mycket att berätta. Detta är taxichauffören som berättade om sina världsresor... Jag fördes iväg från Edinburgh centrum till Edinburgh flygplats. Taxichauffören berättade ... vi hann långt ut i världen... till Taj Mahal... jag måste fråga...Taj Mahal....?
- It´s a women thing - women like places like Taj Mahal - men, they look for a place to have a beer..
women wants beautiful places and alot of romance...men, they could go to places....to have a beer.
Taj Mahal... was there... but you know... Taj Mahal you have seen it on pictures.... been there without being there... so when you´re there it is like... this is Taj Mahal... where is the beer...?
- So Proud of your country...Sweden? You Swedes, proud of Sweden?
- Don´t really know... but I like it there ... you are very proud of Scottland?
- It is a great country - but you know... don´t you...?
Det är roligt att tala med taxichaufförer. De ser det mesta... och har god lokalkännedom.
Då jag åker taxi frågar jag ... hur är det här? Vad gör människor på dagarna tycker du? Hur ser trafiken ut? och när samtalet är igång... så berättar taxichaufförer mycket. Här blev det en resa ut i världen.... en berättelse om världens platser... för mig personligen gick resan från Edinburghs centrum till Edingburgh Airport... om Skottarna är stolta över sitt land... överallt...är de stolta. Och mycket, mycket vänliga. Berättande och generösa.
THOREAU, JAG och MIN DOTTER
en stol för ensamhet (solitude)
två stolar för samtal
tre stolar för sällskap
ord av Thoreau och ur SKOGSLIV VID WALDEN
___________________________________________________________________________
Just nu... samtal med min dotter.... vi sitter på ett cafè. Samtalar egentligen inte alls. Det är också ett samtal. Två i tystnad. Min dotter skriver... och har en aura av tystnad kring sig. Jag skriver... har en aura av nyfikenhet runt mig.... fiket är fullt.... gamla, unga....alla. Någon sitter och skriver i ett hörn, andra samtalar över kaffekoppar, några sitter tysta och läser... jag skriver, tittar mig omkring, är mitt i....ingen kamera....men registrerar stort som smått. Inget ritblock...ritar in i mig själv... arbetsminnet är i full gång... på sikt påverkar det långtidsminnet... så allt det jag gör nu... när det oviktiga sållats bort... kommer jag att spara.... inte här...i min egen hårddisk.
Anne-Marie
Läser TORKEL KLINGBERGS BOK om den överbelastade hjärnan....
HELPING HAND...
- Need a helping hand?
- Yes I do
- okki
och det tackar jag storligen för.
Helping hand...
Behöver du en hjälpande hand....
Det är något mycket vackert i detta uttryck.
En hjälpande hand...
mer en åtbörd än ett uttryck.
Anne-Marie
- Yes I do
- okki
och det tackar jag storligen för.
Helping hand...
Behöver du en hjälpande hand....
Det är något mycket vackert i detta uttryck.
En hjälpande hand...
mer en åtbörd än ett uttryck.
Anne-Marie
THE NEVER ENDING STORY OF BEN
Jag undrar så vad morgondagen hyser för överraskningar... jag tror något bra... jag tror något litet äventyr... jag tror ett litet möte... jag tror en liten överraskning... jag tror en liten middag... jag tror en kopp kaffe på något speciellt ställe... jag tror jag träffar BEN...
Ben är en liten husmus... som bor i sågspån...och murbräck... han kilar stadigt över golven i en lägenhet i Edinburgh... Ben och jag.... mot våra viljor...ska dela rum ett tag... jag kommer hålla ett vakande öga över honom. Och han kommer lyssna efter mina steg.... Jag och Ben... vi har inte ett gott förhållande... jag funderade allvarligt talat på att köpa med mig en liten, liten, liten, liten ostbit och en farlig, farlig, farlig... råttfälla... men sedan tänkte jag efter...
Han har samma rätt att vara där jag är.... som jag har rätt att vara på samma plats där han är. Vi får helt enkelt samsas om gemensamma utrymmen...
Om det är någon som flyttar på sig... så är det jag och inte han... det vet jag då säkert iallafall.
I skottland tänker jag söka upp den person som startade EDINBURGH läser, han har lyckats sätta Edinburgh på den UNESCOkartan över läsande städer .... a town is reading - samt knacka på någon liten skola... eller följa något litterärt spår.... samt skriva i ett eget litet hörn av världen.
Jag bloggar från min utsiktsplats... dagligdags...
Anne-Marie
FOTBOLL ... och KUNSKAP
Jag missade matchen igår ... inte bra.
Fotbollskunnande är mycket bra att ha med sig in i klassrummet.
Jag har fångat upp många killar och tjejer då jag talat om fotboll.
Det var min son som mer eller mindre tvingade mig in i fotbollsvärlden...
Det var om fotboll jag nådde min son..,
Så jag tittade på fotboll...
ivrigt påhejad och upplärd av min yngste son...
Jag fick lära mig alla namn på spelarna... ALLA.... och hade prov och förhör.
För att lära mig dem, etsa in deras namn i mitt inre register, hade min son ett knep.
Min son 10 år:
Här är den holländske spelaren....om han var ute med dig...ni var på middag... du frös.
Han... denna holländske spelare....som jag nu var tvungen att lära mig namnet på....
skulle genast ta av sin kavaj...resa sig upp och lägga den om dina axlar...
en sån kan man ju inte glömma bort - vad heter han nu då?
Du tycker nog att han är lite snygg...eller hur?
Nästa gång jag såg fotboll, ligamatcher, Roma-Juventus...så såg jag en hoper gentlemen...
- men där är ju han...han som skulle ge mig ett fång rosor...
- och där är ju han... han som gör mål... han som skulle skicka mig en vacker .... HEJA! BRAAAAAAAVO!
HAN ÄR JU EN HJÄLTE... TJOHO!
Intill mig satt min dotter...
- men där är ju han...han som skulle bjuda ut mig...
- åh vilken lirare...det är ju han som skulle ....
Min yngste son...har alltid haft talets gåva. Vid alla matcher...vid allt som rörde fotboll hade han nu runt matbordet flera samtalspartners...men våra inre bilder... de hade min son skapat...
Anne-Marie
ETT inlägg om SKOTTLAND
Lite ur min dotters svar på inlägget INTILLVARANDE... en bild från Skottland
Och så har vi varit ute i förorten Niddrie, där hela kvarter har vuxit igen med grönska, och alla demoleringshotade hus har hammrats igen med röda plankor över fönstren och dörrarna. Det är som att leva mitt i apokalypsen, de nedbrända resterna av ett dagis, barnens målningar fortfarande intakta på dörren, och över allt dessa igenspikade fönster, och hur omänskliga byggnader blir sedan de förlorat sina fönster, hög murgröna och vildvuxet gräs, och mitt i detta vilda sönderfallande föredetta bostadsområde, tre små pojkar som nästan hotfullt stannar upp, ungefär som vilda hundar möts, stirrar vi på varandra.
Wha yer doin? Nothin, just havin a wee look arund. Yea? Wha fur? Nothin, its nice, innit? Yea. Have you bin in to the huses? Yea. Whas it like? There's nothin there. No, just junk? Wha? Theres just junk inside, ey? Yea, but noh on the top flor, theres stoff there, clothes and stoff. Cool. Yea. Det följer oss en bit på vägen. Och längre bort mitt i detta ödeland, i ett sönderfallande hus, alla fönster igenspikade, utom tre, blanka, med vita spetsgardiner och rosa porslinsfigurer prydligt uppradade på fönsterkarmen. They probably didn't want to move out. Jim flinar. Och nedanför, mellan havet av gräs och klättrande buskar, brer deras fint klippta och fuktade gräsmatta ut sig, rosenbuskar prydligt planterade mot fasaden. That's humans for you.
__________
Det är inte jag som skrivit - men jag tyckte om hela texten - det är jos - och jag valde ut detta och plockade in en bild...JOS och JIM är avsändare.
______________________ jag är mot-tagare! Stort så.
Anne-Marie
Och så har vi varit ute i förorten Niddrie, där hela kvarter har vuxit igen med grönska, och alla demoleringshotade hus har hammrats igen med röda plankor över fönstren och dörrarna. Det är som att leva mitt i apokalypsen, de nedbrända resterna av ett dagis, barnens målningar fortfarande intakta på dörren, och över allt dessa igenspikade fönster, och hur omänskliga byggnader blir sedan de förlorat sina fönster, hög murgröna och vildvuxet gräs, och mitt i detta vilda sönderfallande föredetta bostadsområde, tre små pojkar som nästan hotfullt stannar upp, ungefär som vilda hundar möts, stirrar vi på varandra.
Wha yer doin? Nothin, just havin a wee look arund. Yea? Wha fur? Nothin, its nice, innit? Yea. Have you bin in to the huses? Yea. Whas it like? There's nothin there. No, just junk? Wha? Theres just junk inside, ey? Yea, but noh on the top flor, theres stoff there, clothes and stoff. Cool. Yea. Det följer oss en bit på vägen. Och längre bort mitt i detta ödeland, i ett sönderfallande hus, alla fönster igenspikade, utom tre, blanka, med vita spetsgardiner och rosa porslinsfigurer prydligt uppradade på fönsterkarmen. They probably didn't want to move out. Jim flinar. Och nedanför, mellan havet av gräs och klättrande buskar, brer deras fint klippta och fuktade gräsmatta ut sig, rosenbuskar prydligt planterade mot fasaden. That's humans for you.
__________
Det är inte jag som skrivit - men jag tyckte om hela texten - det är jos - och jag valde ut detta och plockade in en bild...JOS och JIM är avsändare.
______________________ jag är mot-tagare! Stort så.
Anne-Marie
FICK EN GÅVA IDAG....
... tänk!
Och jag blev så glad... men hade andnöd... så glad att jag fick ännu mer andnöd....har suttit på akuten... bland ensamma, gamla, övervakade, sårade, ledsna, sjuka, samtalande... livet tänkte jag, kände sorg över det jag såg .... är känslig. En man låg väldigt ensam... gammal, gammal. Många kommer in till akuten för att få kontakt. Mänsklig kontakt. Jag hade glädjen att få komma hem... och där låg de gåvor jag fått tidigare.
Två nya böcker... SVENSKA SYNONYM ORDBOKEN - jättetjock och väldigt rik...på ord som liknar varandra.
BONNIERS SVENSKA ORDBOK .... där det finns 750 nya ord...och dem tänker jag leta rätt på... men jag känner mig så förtrogen med min gamla ordbok...så jag kommer inte överge den alls. Den ligger där på bordet så nött, så vackert tummad i, så sliten... och en gåva en gång i tiden... och givaren finns kvar i alla gåvor. Så är det för mig.
Har jag fått något - litet eller stort - så har jag givaren alldeles intill mig.
Det är gåvans verkliga värde. Den som gav.
Denna kväll kippar jag efter andan... imorgon slår jag i böcker igen...
Men också en liten sjukakutiakttagelse... de är vänliga på sjukhus... de klappar om lite så där... och jag kände mig som en person... det var värdigt trots att jag själv svårligen kunde prata.
Allt gott till Er som tar hand om oss där vi sitter och kämpar. Såg så mycket mänsklighet i Ert görande.
Anne-Marie
Och jag blev så glad... men hade andnöd... så glad att jag fick ännu mer andnöd....har suttit på akuten... bland ensamma, gamla, övervakade, sårade, ledsna, sjuka, samtalande... livet tänkte jag, kände sorg över det jag såg .... är känslig. En man låg väldigt ensam... gammal, gammal. Många kommer in till akuten för att få kontakt. Mänsklig kontakt. Jag hade glädjen att få komma hem... och där låg de gåvor jag fått tidigare.
Två nya böcker... SVENSKA SYNONYM ORDBOKEN - jättetjock och väldigt rik...på ord som liknar varandra.
BONNIERS SVENSKA ORDBOK .... där det finns 750 nya ord...och dem tänker jag leta rätt på... men jag känner mig så förtrogen med min gamla ordbok...så jag kommer inte överge den alls. Den ligger där på bordet så nött, så vackert tummad i, så sliten... och en gåva en gång i tiden... och givaren finns kvar i alla gåvor. Så är det för mig.
Har jag fått något - litet eller stort - så har jag givaren alldeles intill mig.
Det är gåvans verkliga värde. Den som gav.
Denna kväll kippar jag efter andan... imorgon slår jag i böcker igen...
Men också en liten sjukakutiakttagelse... de är vänliga på sjukhus... de klappar om lite så där... och jag kände mig som en person... det var värdigt trots att jag själv svårligen kunde prata.
Allt gott till Er som tar hand om oss där vi sitter och kämpar. Såg så mycket mänsklighet i Ert görande.
Anne-Marie
FICK ETT BREV om FELIX KÖRLING
Med anledning av porträttet kring min lärarsyn i Lärartidningen fick jag via lärartidningen detta brev. Det handlar om min Farfar Felix Körling, som var tonsättare, organist och körledare. Mest ihågkommen är han för sina barnvisor...Nej se det snöar, Ett gammalt fult och elakt troll...Har du sett min lilla katt... Om pappa ville ge jag en femöring.... ja... de lever sina egna liv.
Historier och berättelser om min farfar uppskattar jag mycket. Jag vet inte något om honom som verklig person... bara som berättelser...allt jag får veta tar jag tacksamt och med värme emot. Så detta brev kom...till lärartidningens journalist och vidarebefodrades till mig. Jag ringde genast upp avsändaren... och det var riktigt, riktigt spännande att tala med henne.
Nu delar jag med mig av ett stycke ur brevet.
Anne-Marie
Historier och berättelser om min farfar uppskattar jag mycket. Jag vet inte något om honom som verklig person... bara som berättelser...allt jag får veta tar jag tacksamt och med värme emot. Så detta brev kom...till lärartidningens journalist och vidarebefodrades till mig. Jag ringde genast upp avsändaren... och det var riktigt, riktigt spännande att tala med henne.
Nu delar jag med mig av ett stycke ur brevet.
Anne-Marie
BARNET och EN GATUBILD...
En liten flicka med sin pappa spelar dragspel på Stockholms gator. Denna lilla flicka fick pengar av de som gick förbi... som också log vänligt åt den lilla. Flickan sjöng, spelade och spexade på ett språk jag inte kunde förstå eller härleda.
Jag kände mig sorgsen då jag passerade... fångade hennes lilla blick... lilla gestalt... lilla människa. Jag vet inte vad jag ska tänka eller tro...
När jag tittar upp mot skyltfönstren ser jag ansikten som inte bryr sig...
en slags välfärdslikgiltighet....
Jag vet inte...men publicerar det hela. Jag känner ett ansvar. Vad jag ska göra med ansvaret vet jag inte.
Anne-Marie
HÖST
Anar höst.
Den sista blomman vinkar avsked.
Bladen förseglas i rött.
Sommarflugan flyttar inomhus.
Getingen stannar förvirrat på sockerbiten.
Skolklockor signalerar aktivitet.
Kylan är en nyfrisk nyhet.
Anar höst.
Välkomnar den.
Anne-Marie
MITT PERSPEKTIV PÅ MÅNEN
Jag ser månen. Den blickar in. Jag blickar ut. Månen är så vacker. Natten likaså. Jag har min kamera. På det viset kan jag ge er min måne... och det är samma måne som ni ser.. Ni får mitt perspektiv.
Anne-Marie
BAGARHELG...
Denna helg ska jag tillbringa i en tillbringande atmosfär.... ska baka med min bror. Vi ska prata ....skratta...sjunga ...fråga... och gå upp alldeles för tidigt på lördagmorgonen... som nu.... jag är på väg till Bageriet... Sandhamns bageri... där blir det andra bullar...
Anne-Marie
som väcktes av stadsduvorna på balkongen... imorgon väcks jag av måsarna....
från BLOGG TILL mAIL
"Hej Anne-Marie!
Kul att se dig i Lärarnas tidning!
"Truddelutta upp det", detta fantastiska uttryck
pryder nu mitt kylskåp som en god påminnelse. Fina
ord!
Det är så skönt att höra någon som talar så positivt
om vad det är vi lärare faktiskt gör och hur vi kan
göra. Jag känner att det är viktigt att som lärare,
och inte minst som ny lärare, få höra uppmuntrande och
stärkande ord som stärker självförtroendet i en
omvärld som bara hittar fel på lärare och skola.
Därför gör vi ju det själva också till slut!
Appropå din blogg: Visst måste vi öppna upp och visa
upp oss och vår profession. Visa "vad en lärare är och
gör", som du säger. Jag ansluter mig till
FÖR-RÖRELSEN!
Tack Anne-Marie, du är en bra förebild! "
Jag publicerar detta här...för alla som är med i FÖR -RÖRELSEN ska synas.
A-M
Kul att se dig i Lärarnas tidning!
"Truddelutta upp det", detta fantastiska uttryck
pryder nu mitt kylskåp som en god påminnelse. Fina
ord!
Det är så skönt att höra någon som talar så positivt
om vad det är vi lärare faktiskt gör och hur vi kan
göra. Jag känner att det är viktigt att som lärare,
och inte minst som ny lärare, få höra uppmuntrande och
stärkande ord som stärker självförtroendet i en
omvärld som bara hittar fel på lärare och skola.
Därför gör vi ju det själva också till slut!
Appropå din blogg: Visst måste vi öppna upp och visa
upp oss och vår profession. Visa "vad en lärare är och
gör", som du säger. Jag ansluter mig till
FÖR-RÖRELSEN!
Tack Anne-Marie, du är en bra förebild! "
Jag publicerar detta här...för alla som är med i FÖR -RÖRELSEN ska synas.
A-M
TACKSAM FÖR DAGEN
Att summera sin dag...
- fika på Cinnemon... inbjöds till flera samtal... och jag skrattade gott
- långpromenad...genom ett vackert Stockholm
- In till en bekant med en blomma - en del människor ska lyftas fram, uppmuntras och rosas med rosor.
- in i en affär...och pilla lite på vackra garner... en och annan fårfäll... och fråga om ditten och datten
- lyssnat lite på en ung student i Holland... hur är det där?
- tittade på när polisen gjorde tog personer som tagit registreringsskyltar från bilar
- läst om mig själv i lärartidningen
- köpt en ny bok... som jag genast började läsa
- fotograferade massor av skyltdockor
- insåg att det inte regnat en droppe
- balkongstund med bok
- städade inte en endaste vrå i mitt hem
- drack en ljuvlig kopp kaffe på ett fik
- bloggade mer än jag brukar - gjorde flera bloggpromenader både hit och dit.
- ett ruskigt bra pass på friskis och svettis. Jag gav järnet. Jag märkte att jag log hela tiden.
- skulle på middag...men hamnade på en annan middag...
- åt gott och samtalade länge...
Så vacker blev min dag. Jag känner en ödmjuk tacksamhet för detta innehåll. Ibland brukar jag skriva så här i min dagbok. Dagarna är mer innehållsrika än vad man först tror. Jag trodde inte att jag hade det så här bra. Så detta kan vara en modell att ta efter...
Anne-Marie
VACKRA ORD och LINNEA
Handskapat och uttänkt av Bettan.
Vackra ord kom idag med posten. Jag ser ett vackert arbete... små trådar syr bokstäver och den lilla, lilla vackra blomman Linnea. Kanske är det den lilla styrkan som blomman representerar? Kanske är det avsändarens trudeluttande som ger det hela en vacker klang? Jag ser ett omsorgsfullt arbete, Jag ser en nål och tråd som syr in tankar och skapar mönster, jag ser händer som drar ut en låda för att plocka fram en kuvert, jag ser mitt namn skrivas på kuvertets framsida... adressen... jag ser fötter som går till en brevlåda...
Allt denna omtanke... all denna tid... allt detta...
bevarar jag.
Anne-Marie
IDAG HAR JAG SAMTALAT...
IDAG HAR JAG SAMTALAT ....
.... med mig själv - jag sa - ta saken i egna händer...
så då gjorde jag det. Så kan det gå. När det går så är det bra att det går åt rätt håll. När det går åt rätt håll är det bra om det är i rätt riktning. När det är i rätt riktning är det bra om det leder dit man vill. Om det leder dit man vill är det bra om man anar ett mål. Om man anar ett mål gäller det att ta kurs mot målet. Om man tar kurs så har man tagit en riktning. Om man har tagit en riktning - då vet man vart man är på väg. Jag är på väg!
Anne-Marie