LÄRARSKÅPEN...

Lärarskåpen...en suddig bild i all hast. Men så är det. Lärare springer, från klassrum till klassrum,
bär böcker och papper, skyndar till kopieringsapparaten...kö, kö, KÖÖÖÖÖÖ!
- Jag har ska bara ha en kopia, får jag gå emellan?
- Jag är efter dig...?!!!!!
och alla samtalen, om elever, en pedagogisk idé, en bra lektion...en elev som behöver lite extra stöd,
ett boklån...? Lästips? En bra högläsningsbok? Har du det pappret? Vilka ska med...?
dessa otroligt viktiga korridorssamtal... med andan i halsen....
och så rusar man vidare... i skåpen ligger det som ska göras efter lektionerna, efter elevsamtalen, efter
AE, efter rektorsinformation, efter...
och jag som alltid vill, alltid, alltid VILL sätta eleven i första rum... Nej men vad är klockan?
JAG RUSAR! DET ÄR LEKTION!

Anne-Marie
ANNA-TEKLA ... LÄRARE

Anna-Tekla!
Hon var lärare i en årskurs ett. För femtio år sedan. 50 år!...och min bror minns hennes namn och hennes person. Anne-Tekla var hans första fröken.
- Det var en snäll, snäll, snäll lärare...
Det är gott att vara ihågkommen så. Så Anna-Tekla du är levande. I en elevs minne. Så kan det vara att vara lärare.
Jag sträcker fram min hand mot denna lärare, jag vill hälsa...
- och fråga
- Får jag titta på barnens bilder?
- Får jag höra hur du tänker?
- Hur ser du på barn?
Och så vill jag berätta - Du betydde mycket för min bror!
Anne-Marie
LÄRAREN MODELLAR...

Läraren är en levande modell för hur att göra, hur att tänka, hur att angripa, hur att tolka, hur att
genomföra, hur att... ja allt det eleven ska lära. Då läraren gör det eleverna ska göra, kan eleven
härma tryggt för att sedan erövra till egen kunskap.
Det betyder att läraren aktivt gör - för att sedan aktivt göra tillsammans med eleverna - och då
kan eleven slutligen göra helt självständigt. Så börjar processen om och om igen..
DEN LÄRANDE NÄRHETEN!
Anne-Marie
SKOLMATSALARNAS KREATIVITET UPPMÄRKSAMMAS


Jag läser en rubrik som gör mig morgonglad...
KREATIVITETEN FLÖDAR I LANDETS SKOLOR
Hurra! Hipp! Jättebra! Äntligen!
Någon ser oss.
Och det är Livsmedelsverket!
En annons för skolmaten och skolmatsalen.
I denna annons står det om namngivna skolor - Barkestorpsskolan - Hovstaskolan - Herrgårdsskolan - Talldungeskolan - Råbyskolan och Artediskolan!
Skolor runt om i landet. Nytänkarna!
Skolmaten!
Så otrolig viktig. En skolvärld värd att uppmärksammas. Vi är ju ganska ensamma om skolmaten och skolmatsalen i den stora skolvärlden. Att maten är viktig visar ju James Oliver i sin strävan efter att förändra skolbarnens matvanor i Storbrittanien.
Skolans hjärta - Matsalen.
Jag tänker på mina mattanter... Irma, Mary, Christina, Casey ... och hur de alltid bejakar mitt inspringande godmorgon - då jag måste, bara måste... få en smörgås...en knäckebrödskiva... men vad jag egentligen hämtar är doften, arbetet och matsalsomsorgen... vad blir det till lunch idag?
Men åter till rubriken.
Den är bra.
KREATIVITETEN FLÖDAR I LANDETS SKOLOR
Precis som doften av mat har en spridning,
och en mätt mage en tillfredställelse, så gäller orden inom flera områden på skolan.
Synd bara att det behövde vara en annons.

Anne-Marie
Källa:
Livsmedelsverkets bilaga MAT & HÄLSA - bilaga i morgontidningarna DN och SvD den 21 maj 2007
FARFAR FELIX KÖRLING MUSIKLÄRARE
Tre elevröster från fordomdags...
"Felix Körling, mannen med glimten i ögat och den spänstiga gången, hade jag som musiklärare några år.
Utan farbror Felix inspirerande personlighet hade mina barndomsår varit fattigare."
FARFAR VAR VERKSAM SOM LÄRARE UNDER 1800 TALETS SLUT - och en bit in på 1900 TALET På något vis förstår jag tidens anda genom min farfars berättelser. Samma tid verkade Ellen Key, den moderna psykologin gjorde sitt intåg, barnet var barn om än för en kort liten stund. Två världskrig kom emellan,
VAD GJORDE MIN FARFAR under tiden som lärare 1890-1920
- han överlät till barnen att räkna kollekten efter gudstjänsten
- han lät dem välja sånger att sjunga på lektionerna
- pröva hans nyskrivna sånger innan de kom i tryck
- lät barnen delta vid konserter för vuxna
- lät barnen smyga upp till orgeln när han spelade för att se hur hans fötter rörde sig över pedalerna
- skapade ömsesidighet - "kom och sjung den här visan, så får jag höra hur den låter"
- ville se hur hans barnsånger tog emot av barnen- för att eventuellt skriva om dem så de passade barnen bättre
- spelade psalmerna i annan takt om barnen satt i kyrkan. De gamla hängde inte med.
- uppförde sagospel för barn att delta och uppföra
JAG TYCKER DET LÅTER BRA RAKT IGENOM - EN TRUDILUTT - EN TRUDILUTT TILL FARFAR...
Jag blir stolt baklänges -
FORDOMDAGS?
Vilket härligt ord.
Anne-Marie
MINA ELEVER - och ANTALET elever


























































OBS. Personerna på bilderna har inget med artikeln i fråga att göra. De tjänstgör bara som modeller för mina elever och antalet. De är inte heller representativa annat än till antalet.

Anne-Marie
PEDAGOGISK FÖRNYELSE - på film





MIN ORIENTERINGSPUNKT
Eva af Geijerstam skriver i sin recension av filmen FREEDOM WRITERS på DN´s kultursida 18 maj 2007.
Nu kommer en ny film - FREEDOM WRITERS - om lärarrollen, de besvärliga eleverna, det hopplösa...det svarta, dystra, trista,,,, och läraren med visioner, vilja, mod och benhård tro på att det går...
Läraren, visionären, hamnar i skolkonflikter av det slag som alla visionärer gör,
Men filmens slagskugga är, skriver Eva af Geijerstam, DN Kultur 18 maj 2007 -
Som så ofta förr i den här sortens berättelser drunknar den omgående i sin egen fostrande nit: förenklande tydlighet och moraliska pekpinnar i stället för djupare engagemang i sitt ämne."
TANKE
Jag har inte sett filmen, men jag tror på Geijerstams ord.
Läraryrket, skolmiljö och elever får oftast ett stråk av saga i sig där fostran och moral överskuggar - men skolan låter sig inte beskrivas, det går inte för en filmens regissör att fånga skola, elev och lärare - det blir en saga.
Jag kan tycka att vi som är inom skolan lätt kan förklaras utifrån,
det är så lätt att säga vad skolan ska göra, och det är samma sorts saga.
Det går inte att berätta om skolan inifrån om man är utifrån.
Det var en gång - skulle de flesta som berättar om skolan kunna börja sina ord med...
och jag skulle vilja låna Geijerstams ord och sätta denna mening i relation till politiker och andra tyckare om skolan och skolans uppdrag... förenklande tydlighet och moraliska pekpinnar i stället för djupare engagemang ...
Så!
Då var det sagt!

HÄNVISNING:
DN FREDAG 18 MAJ 2007; Eva Af Geijerstams artikel SOLSKENSHISTORIA UR VERKLIGHETEN
Film: FREEDOM WRITERS av Richard Lagravansese
BRA CHEFER och ARBETSLEDARE...
- rörlig ledare
- samtalande ledare
- ledare med humanistisk människosyn
visar en avhandling av Johan Larsson, Mittuniversitetet.
Översatt till klassrumssituationen ... ?
Översätt till klassrumssituationen ... ?
Anne-Marie
UR kallar till REDAKTIONSMÖTE
Hej,
Välkomna till referensgruppsmöte på UR
XXXX
Anmäl dig i receptionen så kommer vi och möter dig.
Vi tänker visa ett par avsnitt ur vårens Skolfront och sedan vill vi gärna höra vad ni tycker och tänker om detta. Vi hoppas också att ni kan ge oss inspiration inför höstens program genom att berätta vad ni tycker är aktuellt och väsentligt att ta upp i höstens Skolfront; vilka ämnen och frågor ska ett lärarfortbildande aktualitetsmagasin om skolan ta upp? Självklart bjuder vi också på fika.
SJÄLVKLART! JAG KOMMERJAG KOMMER! JAG KOMMER!
Anledningen att jag bloggar in denna inbjudan så att Ni ser det, är att jag vill visa hur mycket lärare betyder, och att lärare inbjuds att delta,
jag har varit på UR flera gånger. Roligt, ideskapande, värdigt och innehållsrikt.... Lärare kan! Så känns det! Och denna redaktion Vill.
Så är det.
Anne-Marie
TILL MINA ELEVER - "DENNA DAG ETT LIV!"
Om ni hade den blekaste aning...så skulle ni rodna när ni som talar om läraryrket utan att känna till det.
Jag vill inte vara någon annanstans än bland mina elever!
Det är platsen!
Mitt i!
Anne-Marie
LÄRARUPPDRAGET!

Läraruppdraget - är att svara upp till förväntningar,
inte att fråga om den finns!
Anne-Marie
FÖRFATTARMÖTE...SOM ÅTTAÅRING

Olsson arbetade på Arbetsförmedlingen i Stockholm. Hon var en "tant" som ibland besökte
vårt hem. I hemlighet anförtrodde hon min mamma att hon skrev böcker...och att hon nu
kanske skulle...ett förlag...eventuellt...möjligtvis bli utgiven. Jag satt där på en stol, vid köks-
bordet, lyssnade med mina grytlocksöron ... vad höll Bengta på med...skriva böcker. Mamma
och Bengta tittade på mig...vill du.
Så blev jag medläsare, synpunktslämnare, åsiktsvärdefullare, medskapare, borttagare,
värdemätare...till tre böcker om Lill-Snickarfamiljen. Jag läste dem senare i tryckt bokform.
Och då var de återigen väldigt nya. Och snart glömde jag mitt arbete - glömde att jag kände
tanten som skrivit böckerna...och återigen var jag fångad...inte längre nåbar. Jag var där.
I lillsnickarfamiljens kök, hus, snickarbod...bland syskon och föräldrar. Det arbete jag lagt
ned på att bidra till berättelsen var aldrig något arbete alls. Det var bara roligt. Jag kände
mig också betydelsefull och viktig. En liten medhjälpare...det hade nog räckt med att ge mig
berättelsen och iaktta min läsning - en tillräckligt god värdemätare!
Jag plockade upp boken ur papperinsamlingen. Nu är den i min samling. Jag vågar inte
läsa den - jag tömmer den bara på den magi den en gång innehöll. Det vill jag inte!
Anne-Marie
DEN FARLIGA BOKLÄSNINGEN


Ja, så kan det vara! En gång i tiden - men kanske inte främmande i vår tid!
Men scrolla tillbaka till titeln på boken - titta på lärarens auktoriet - som
gammal lärare och uppfostrare....
Hmm!
Anne-Marie
MIN HJÄRNA och JAG
Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har alltid spännande serier kring aktuella teman. Nu följer jag HJÄRNAN och dess utveckling i SvD. Jag är lyrisk över all forskning. Den ger näring - åt min hjärna!
I denna serie frågar intervjuarna om forskarnas hjärnor - när de mår som bäst. Att forskning är kreativt blir självklart. Precis som det är när man hittar på reklamidéer, eller något nytt som man vill undersöka, utveckla,
fundera kring. Den aktuella forskaren denna dag är den amerikanske Jay Giedd som verkar vid National Health Institute i Maryland, USA: Han svarar att hans hjärna mår bäst när den är i en "brainstormningsfas" och ingenting håller den tillbaka, när alla vägar är öppna...en överproduktion av idéer som sedan får tävla mot varandra. Den kreativa arbetsprocessen.
När mår min hjärna bäst?
Min hjärna och jag är helt överens med denne forskare. Jag och min hjärna kan sprudla av idéer, min hjärna går i högvarv när den står inför ett dilemma, något nytt, något oprövat, något utanför ramarna. Då vill min hjärna gärna pröva allt, titta på flera alternativ, kasta ut görandets tänk iform av ord, annat förhållningssätt, en liten infallsvinkel, en annan infallsvinkel, ett krokben för det vi redan gör... och det är både lek och allvar. Somligt är sedan förkastligt, visst är möjligt, ovisst vad?
Min hjärna och jag trivs väldigt bra bland folk som skrattar allvarligt medtänkande när dåliga, bra, tokiga, kreativa, allamöjligaidéer uttrycks... så min hjärna och jag behöver goda miljöer, andra människor, andra hjärnor som tänker...kreativt, realistiskt, aktivt, vilande, empatiskt... så samspelet mellan min hjärna och andras hjärnor är min hjärnas näring och förutsättning.
Jag vet vilka dessa miljöer är - och de som hyser mig där - vet när jag sprudlar. Det är jag mycket tacksam för. När jag sedan lämnar möten av det slaget - går jag hem och är långt mer strukturerad i mitt tänk, systematisk i mitt arbete och arbetar envist mot mål - och lämnar bakom mig människor som gör precis detsamma.
En sak som slår mig då - det är att vi har skrattat mycket!
En annan sak som slår mig då - det är att jag sjunger hela vägen hem till mitt!
Då vet jag att jag och min hjärna mår bra!
Anne-Marie
DAGENS TEMA I BLOGGEN FÅR BLI OM HJÄRNAN - LÄMNA GÄRNA HJÄRNBIDRAG!
OCH ALLA ROSOR TILL SvD SERIE OM HJÄRNAN - DET VAR MUMMA och NÄRING TILL MIN!
ETT TALANDE SÖNDAGS-SMS

DET MODIGA PROVET
"Jag måste akta mig för att inte bli för ANPASSAD.
För då kan jag inte bidra med något NYTT!
säger SvT:s chef för allmän-TV Annie Wegelius,
i SvD den 6 maj 2007
Så är det!
Men det är svårt att vara den person som vill bidra
med nytt. Det är en aning ensamt. Så upplever jag
det. Det går över med tiden.
Det är dock oändligt viktigt att personer som inte
vill bli för anpassade för att möjliggöra något nytt
också för uppleva gemenskap där nytt tillförs dem.
Kanske att många elever i klassrummet skruvar på
sig vid bänkarna - upplever samma sak - men
då ser vi det inte - utan tycker att det är stökigt?
Utveckling tar avstamp i något som är,
förändrar det, utmanar det - och någon måste
ju äga det modet?
"om du går där ingen har gått lämnar du efter dig en stig"
sa Emerson...
och jag tänker vidare
Anne-Marie
SKOLVERKET





Anne-Marie
(nu har jag använt äppelsymbolen tillräckligt)
OM JAG FRÅGAR OM LÄRARPROFESSIONEN...
Vad vill ni berätta?
Vad ingår i en lärares profession?
Lämna en tanke om ditt yrke!
Eller vad du tänker om vårt yrke!
Skriv gärna här!

Anne-Marie
ORDET FLUM - aldrig ett pedagogiskt ord
det ödesdigra ordet FLUM.
Nej - jag vill inte skriva ned vad som står - kameran får göra det jobbet!

Ja, här är grannorden, definitionen. Det är inte Svenska Akademiens fel - de tar bara fasta på
det språk som omger oss - det är att vi använder orden som gör att de hamnar i SAOL. Jag
bara beklagar hur lätt detta ord kan användas när man avfärdar skolans arbete.
Anne-Marie
Litteratur:
SAOL - Svenska Akademiens Orlista över svenska språket, 1986
ETT ÄPPLE TILL ALLA SVERIGES LÄRARE

I debatten i TVs morgonsoffan sade någon att det går en flumlärare per tio lärare?
Jag blev bara så ledsen, så ledsen. Är jag flumlärare? Vem av mina kollegor är en flummig lärare?
Jag hatar ordet - flumlärare - och när jag ser mig omkring - ser jag ingen av de lärare jag träffar
som kan bära titeln - flumlärare. Jag greppade därför genast min kamera, fotograferade mitt
sista äpple - kunskapen och kärlekens frukt - så direkt från mitt frukostbord - ett äpple till min
lärarkår - Jag tror på oss!
Anne-Marie
Dessvärre står ordet flum i SAOL vilket betyder att ordet används.
Jag vill aldrig mer höra det - det är inte värdigt någon lärare jag känner.
När ska vi göra oss hörda! När får vi sitta i paneler och tala om vad vi gör!