ÖLEN, MATEN OCH SJÄLVA GÖRANDET



Jahaja... då sitter man där på den där platsen... bland ölen, maten och de andra skrattande gästerna. Jag får lära mig att ölglasets lilla pappersplatta har en funktion. Alla öl du dricker skriver du själv (hederligt och ärligt) ett litet streck för, och då du inte längre vill ha någon öl serverad (de kommer av bara farten annars) så lägger du pappersunderlaget överst. Du visar att nu har du fått nog. Jag har skrivit ett streck för en liten öl... för glasen är smala och innehåller inte alls den mängd som gör att det faktiskt räcker med endast ett glas (man kan ju nästan inte dricka fler av den storleken).



Jag åt inte denna mat. Jag åt annan mat. Men köttbiten var stor. Inte liten, inte ens lagom, lagom utan mer gigantisk och av slaget - jag orkar inte äta - bara att titta på den gör att man är mätt. Men det är det där att vara på annan plats. Jag kan inte språket. Jag lyssnar in. Tittar på. Vill förstå. Lära mig också här. Men jag förstår inte. Det gör att jag prövar det välbekanta. Jag tar helt enkelt en maträtt som jag förstår mig på. Den enda jag kan lista ut på listan. Mat är inget att leka med. Jag är hungrig. Utifrån den principen tar jag bara det jag vet att jag känner till. De andra äter stora grisbitar och en och annan häst. Jag skiljer mig en aning från de övriga. De äter häst - jag äter som en häst.



Jag får se mig en aning omkring. Också inne på restaurangen. Några gäster är där ofta. De har stambord. Med skylt. Jag längtar omedelbart efter stamgästkänslan... den att vara hemma på en plats. Jag brukar göra mig hemmastadd på de flesta platser utan att göra så stor affär av det. Men det finns en känsla vid det här bordet - jag skulle gärna vilja träffa gästerna...

Anne-Marie

JA - JAG SKRATTADE...

Titta ni också... postmodernt... Fniss....
http://hypergrafi.blogspot.com/2009/03/post.html
Anne-Marie

TANKAR OM BREVSKÖRDAR



Det ligger ett brev på min dörrmatta.
Det ligger ett brev på min dörrmatta!
Måste skriva det med ett utropstecken.
Jag uppmärksammar det som en ovanlighet.
Detta brev på min dörrmatta.

Det är alldeles speciellt att få ett brev.
Det är som om man skördar något.
Som om man gjort sig förtjänt av ett brev
därför att man har skrivit ett själv.

Brevskörd!
Vilket underbart ord.
Brev och skörd.
Det är något fruktsamt som ligger på min dörrmatta.
En del av något för länge sedan planterat.
En kontakt!

Från yttervärlden blir ord burna upp till min våning och min innervärld.
En mellanhand, en postbärare, har förmedlat bärartjänsten.
Orden har rest för att ta sig fram till mig.
Någon längre ifrån mig har skrivit och tänkt just på mig.
Läst igenom sina meningar och ord.
Tittat på orden, vikt samman pappret, lagt in det i ett kuvert,
slickat igen och förseglat innehållet, burit det till en postlåda
eller kanske ända fram till postkontoret,
eventuellt valt ett frimärke, omsorgstänkt helheten,
och så försvinner brevet i en postpåse, bärs hit och dit,
slutligen för att hamna på min dörrmatta.

Jag håller ett brev i min hand.
Jag skördar något planterat.
En relation, en kontakt, en ordväxling.

Så vackert talar människan om brevet.
Vi omsluter antal brev med ordet brevskörd.
Då vi får mail via nätet förvaltar vi inte riktigt omsorgen om mottagaren.
Vi skyndar iväg med våra ord, ibland snabba, och alldeles ilande fort
springer fingrar över tangenter och iväg... och orden hamnar ibland fel,
som om de klampade in, trampade på, utan avsändarens tvekan, omläsning,
slickande på kuvertetfördröjningen - och så trycka på. Sänd knappen.

Jag får många mail. Mailbomba säger man när man sänder iväg massor av
mail till en och samma person. Min mail är full.

På min dörrmatta ligger ett brev.
Ett brev!

Jag böjer mig ned
som om jag funnit en skatt,
tittar förundrat på brevet.

Jag har fått ett brev.
Långsamt, långsamt tar jag upp det.
Som om jag ville förhöja ögonblicket.
Omsorgen vilar också hos mottagaren.

Jag har fått ett brev!


Anne-Marie

SUMMERING




Jag är jag.
Summerat!

Jag var jag.
Dokumenterat!

Jag blir jag.
I övermorgon!

Jag blev jag.
För länge sedan.

Jag har varit jag.
En gång jag, alltid jag.

Jag är jag.
Och fortsätter vara det!

A-M,
lekte lite...


I SINGELRIKET



På restaurangbordet där jag sitter ligger travar med böcker. Det är ett trevligt anslag. Men om jag sitter och ser mig omkring ser jag att de flesta titlar handlar om böcker i singelriket. Den här titeln  är smaksatt, omslaget smakar också gott, en kopp av något gott. Soppa kanske. Jag är i singelriket. Det syns överallt.

Anne-Marie

HEMMA

Ja!
Jag kan inte hjälpa det!
Sitter på mitt förlag.
Känner mig hemma.
HEMMA!

Och om jag är hemma... så får jag vara precis så glad som jag vill.
Jag sitter med en alldeles nytryckt bok i handen...

Stolt!
Och det får man vara när man är hemma!

Anne-Marie

EN ANINGENS PERSONLIGT


Har varit på vift och hunnit en aning mindre... och då tänkte jag på er som läser här... jag saknar att skriva då och jag saknar att se hur ni tänker och gensvarar...Det är så roligt att få gensvar och få uppleva att vi tänker ihop. Ville bara skriva det. Kändes fint att tänka på er.

Anne-Marie

HI HI HI huvudvärkstablett



Denna dag - ett liv.

I min verktygslåda ligger huvudvärkstabletterna.
Snälla Ni,
Inga kommentarer!
Det är ju ändå kvinnodagen!
Jag har mina huvudvärkstabletter var jag vill.
Och...
Jag håller för öronen då jag borrar (alltså borrar jag inte).
Och dessutom - jag har fingrarna fastmonterade på handen-
Ingen tumme sitter mitt i den.

Anne-Marie

ÄSCH!



ÄSCH!
Stadspromenaden slutade på affärsstråken.
Vad skulle jag där och göra?
Det är ju lördag, inte köpdag.

Anne-Marie

LÖRDAG och allt jag ska göra



Min lördagslista!
Allt detta ska jag göra!

1)...
2)...
3)...
4)...
5)...
6)...
7)...
8)...
9)...
10)...

11) ... kanske också gå på museum!
 
Anne-Marie

ÖVERHEARD SOMETHING in the LIFTKÖ



Jag åker skidor som sagt. På annan ort. Liftar mig fram. För att ta mig ned och till samma utgångspunkt som jag började mitt liftande. I liften sitter man tre. Jag var singel och singlade mig igenom till specialkön för singelåkare. Fördel singel med andra ord. Som singelåkare åker man ihop med andra som åker ihop. När man då kommer så nära att man sitter där man sitter i en gunglift långt ovanför marken är det svårt att inte överhöra och lyssna in samtal. Jag knep ihop munnen för jag ville så gärna säga något... men jag lät personerna vandra in och ut mellan engelskan och svenskan alldeles på egen hand. Jag prövar mig själv. Tystnad är en dygd.


- There is a big difference between "drömhus" and "drömkåk", sa den ena till den andre som höll på att lära sig svenska.
- What is the difference then?
- Well, "drömhus" is like a house you dream about, you really want that house. The house in your dreams.... you know...
- I see, and how about "drömkåk" when can I use that word...
- Drömkåk... well it is also like a house you dream of, you want to live there as well.
- I don´t get it? What is the difference?
- ????


Och där satt jag och bet i staven!
Anne-Marie

CARVING och KAVRING

Jag har åkt skidor (utför) på annan ort än hemmaorten.

Carving - och fort. Åker i alla färgade backar, svarta och röda, blå och gröna... fort ... men när man blir hungrig... så blir det - Kavring - och långsamt. Äta, tugga och fundera.

Anne-Marie

FOLK-KUNGA-GATAN



Långsam långpromenad med utsikt efter ord, detaljer och annat smått och gott. Jag går omkring med kameraögon.



Långsam kaffe på egen liten plats någonstans på Folkungagatan. Jag läser tidningarnas rubriker om förlovning och giftermål. Adressen känns märkligt nog helt rätt.

Anne-Marie

(SP)ORTLOV

Jag har tag bort två bokstäver i mitt sportlov.
Jag är hemmavid och har ortlov.
Ortlov betyder att man bekantar sig närmare med sin nära omvärld.
Jag älskar sådana äventyr.

Anne-Marie

SEMLA MOT PRINSESSTÅRTA



Förlovningsannonsering. Folkgratulationer. Sveriges prinsessa ska gifta sig. En man av folket friar och får ett ja. Kanske semmeldagen kunde firas med prinsesstårta? Hurra säger jag. Jag ser fram emot folkfesten i försommarSverige. Jag är en bröllopsmänniska tror jag. Får tårar i ögonen. Mumlar som en teaterviskande - Jaaaa! Lever mig in. Och torkar tårar som bara kommer utan att jag kan hjälpa det.



Anne-Marie


FÖRGYLLA TILLVARON



Förgylla tillvaron talar vi ofta om. Hur vi ska göra för att förgylla tillvaron och hur tillvaron förgylls si eller så. Jag tänker att jag har en förgylld tillvaro; jag kan gå, jag kan röra mig, jag kan skratta, gråta, leka, allvara... jag bor, jag äter, jag läser och jag tänker, Jag har ett arbete. Jag har min hälsa, Jag har så mycket. Det jag ägnar mig mest åt är nog att ta bort lite av det där överflödet. Så att det som glimmar och glittrar i vardagen kan få större spelrum. Jag gillar vardagar. Jag gillar blodpudding. Jag gillar känslan av hela strumpor, jag tycker om stunder, jag fastnar i något ord lite då och då, jag springer omkring i mitt liv och oftast tänker jag - Tänk att jag finns! Mitt i alltsammans!

Anne-Marie


BILTVÄTT



Bara en sväng genom biltvätten så kan man se något ljusare, klarare och renare på tillvaron. Vi talar utsikt. Inte insikt.
Anne-Marie

SJUKDOMSBESKRIVNING

- Är du sjuk? frågar jag en liten en.
- Jag har halsförlust, svarar Liten.
- Mmmm... det låter allvarligt, undrar jag, väldigt road.
- Gör jätteont! säger Liten då.

Anne-Marie

(halsförlust =halsfluss)

MITT AVTRYCK IDAG



Jag kunde inte låta bli. Jag vill inte bli riktigt vuxen. Isen låg så orörd. Snön så pudervit. Och vattnets isskydd så svart, så svart. Jag lägger mig över det avgrundsdjupa vattnet, det tunna islocket bär mig. Jag gör en ängel.

Anne-Marie

FINA SMS

Fina sms:

"Skulle du vilja följa med och promenera med mig på Ingarö om en stund? Jag hämtar dig!"

Japp!
A-M


Tidigare inlägg Nyare inlägg