Begrepp EGOTRIPP
tio gånger hörde jag ordet EGOTRIPP från TVs morgonsoffa...
Då tänkte jag...
EGOTRIPP
Vilken ensam resa.
Vad händer om vi säger VIOTRIPP?
EGOISM
Vilken tråkig ism.
Vad händer om vi säger VIOISM?
Man får leka med ord.
Man får göra nya.
Det är bara att gilla läget.
Jag gillar ordet VIOISM.
Sådan är jag.
Anne-Marie
Då tänkte jag...
EGOTRIPP
Vilken ensam resa.
Vad händer om vi säger VIOTRIPP?
EGOISM
Vilken tråkig ism.
Vad händer om vi säger VIOISM?
Man får leka med ord.
Man får göra nya.
Det är bara att gilla läget.
Jag gillar ordet VIOISM.
Sådan är jag.
Anne-Marie
ORDBOKSPROMENAD - UPPFATTNING
Uppfattning!
Jag vaknade med ordet på tungan.
Vad nu det är - detta att ha ordet på tungan?
Uppfattning definieras i ordboken med:
1) det att kunna uppfatta med sina sinnena
2) Personlig sätt att betrakta och bedöma något vilket kan jämföras med åsikt och mening.
Uppfattning har till granne i ordboken ordet
Uppfattningsförmåga
vilket betyder en förmåga till de två definitionerna av ordet uppfattning.
Om vi då tittar på ordet åsikt så definieras det enligt:
Personligt grundat sätt att betrakta och bedöma viss fråga.
I ordboken faller mina ögon direkt på ordet Åsiktsfrihet.
som tydliggör det demokratiska anslaget om yttrandefrihet.
Nåväl... vad jag vill komma till....är ordet
RUMSUPPFATTNING!
Det kunde då betyda att man uppfattar rummet med sina sinnen,
har rätt att åsikta och tänka fritt i detta rum. Detta betyder att ett lärande rum aldrig kan hysa en uppfattning utan flera. Och att om - om jag har uppfattat detta rätt - betyder också att det bör råda åsiktsfrihet för denna personliga sinnesupplevelse.
Det är något att tänka på då det gäller KLASSRUMSUPPFATTNING.
Vilken uppfattning råder där? Hur fri är den?
Anne-Marie
Jag vaknade med ordet på tungan.
Vad nu det är - detta att ha ordet på tungan?
Uppfattning definieras i ordboken med:
1) det att kunna uppfatta med sina sinnena
2) Personlig sätt att betrakta och bedöma något vilket kan jämföras med åsikt och mening.
Uppfattning har till granne i ordboken ordet
Uppfattningsförmåga
vilket betyder en förmåga till de två definitionerna av ordet uppfattning.
Om vi då tittar på ordet åsikt så definieras det enligt:
Personligt grundat sätt att betrakta och bedöma viss fråga.
I ordboken faller mina ögon direkt på ordet Åsiktsfrihet.
som tydliggör det demokratiska anslaget om yttrandefrihet.
Nåväl... vad jag vill komma till....är ordet
RUMSUPPFATTNING!
Det kunde då betyda att man uppfattar rummet med sina sinnen,
har rätt att åsikta och tänka fritt i detta rum. Detta betyder att ett lärande rum aldrig kan hysa en uppfattning utan flera. Och att om - om jag har uppfattat detta rätt - betyder också att det bör råda åsiktsfrihet för denna personliga sinnesupplevelse.
Det är något att tänka på då det gäller KLASSRUMSUPPFATTNING.
Vilken uppfattning råder där? Hur fri är den?
Anne-Marie
SERVICEKNAPP
Serviceknappar av alla de slag lockar mig att trycka för service.
På en av de podier jag föreläste fanns det en serviceknapp där det stod PANIK.
Den hade jag velat trycka på. Trycka på PANIK-knappen. Jag funderade också över vilken PANIK knappen avsåg. PANIKEN över tekniken. PANIKEN hos föredragaren som plötsligt insett att - här står jag ensam! PANIKEN när publiken tittar ogillande och oförstående på förmedlaren som inte når ut med budskapet. PANIKEN i största allmänhet. Jag hade ett finger med i spelet. Jag kunde ju också utlösa PANIK. PANIK hos den som får signalen.
Anne-Marie
FRÅGVISA - FRÅG - VISA
Begreppet
Frågvisa - eller - fråg-visa
gillar jag.
Jag vill förstå ordet så här:
Frågvis är den som frågar. Det är frågan som gör oss klokare.
Inte svaret. Men samtidigt, som det musikbarn jag är, det går att skriva en fråg-visa.
En trudilutt om lärande frågor.
Det är vist och klokt.
Välkomna frågorna!
Gilla frågetecknet!
Anne-Marie
Frågvisa - eller - fråg-visa
gillar jag.
Jag vill förstå ordet så här:
Frågvis är den som frågar. Det är frågan som gör oss klokare.
Inte svaret. Men samtidigt, som det musikbarn jag är, det går att skriva en fråg-visa.
En trudilutt om lärande frågor.
Det är vist och klokt.
Välkomna frågorna!
Gilla frågetecknet!
Anne-Marie
INBYGGD SERVICE
Underbara panel. I bokstävernas oändliga kombinationrikedom väntar ord. Siffrornas möjlighet att skapa tal. Graden av orden och talen kan vi välja själva. Högt, lågt och medelmåttigt. Det finns mycket att göra och utveckla, använda och förändra i denna panel. Jag prisar servicen. Kan bara fantisera vad som händer då jag trycker på den knappen. Oemotståndlig lust att pröva!
Anne-Marie
ÖPPÄT!
Öppet på matställen borde heta ÖPPÄT!
Jag stod och väntade på att de skulle öppna.
När de väl öppnar - tänkte jag hungrigt - här inne ska jag äta upp.
Anne-Marie
LOKAL KÄNNEDOM
Lokal kännedom är att förstå någonting som är i närheten av det större. Det är en avgränsning, en del av något annat. Lokal kännedom kan vara att förstå något rumsligt. Det lokala har aktörer.
I lokaler finns lokala förmågor.
Mitt klassrum är en lokal.
Där gäller det att ha lokal kännedom.
Anne-Marie
TALA OM MAT
Återigen,
Äter igen!
Alldeles nyss kunde jag inte äta oliver.
Nu kan jag äta oliver.
Varför?
Några berättande kunniga talade om oliven med sådan respekt för oliven, odlingen, träden, marken och levandegjort händerna som varsamt plockat oliverna... att jag utan att ha smakat oliven smakat av den med orden.
Ord med arom.
Nu äter jag oliver.
Anne-Marie
INSNÖAD
Jag behöver hjälp.
Jag är så insnöad att jag vill och tänker - Det vore trevligt att bli insnöad igen. Ordentligt insnöad vill jag bli. Så där så att driverna av det där vita ligger i högar utanför min dörr. Det där vita som skapar så mycket tystnad. Bilarna blir hemtrevligare när de letar sig upp för backen, brummande och inte så där högljudda som de är i vanliga dystra vattenplaskiga fall.
Insnöad? Jotack! Gärna.
Gatan utanför fönstret där jag fotograferar har ingen snö alls. Nu menar bokhandeln som annorserar inte riktigt den där fysiska snön... utan det är den där psykiska torkan de syftar till ... när man "fått förbindelserna med yttervärlden avskuren" eller i modernt tal "Har en trång eller gammalmodig föreställningsvärld" (det är min ordbok som beskriver det så). Jag inser då med ens - jag är insnöad i dubbel bemärkelse - jag vill vara insnöad rent fysiskt, och är insnöad då jag längtar efter det där gammelmodiga jag minns - vilket numera är i min föreställningsvärld - SNÖ!
Anne-Marie
TAXIDRIVER ... YOU TALKIN´...
Fotografi av min dotter -Hypographia blogg - Jag lär mig av henne.
MENE ALLOQUERIS?
Robert de Niros berömda - You talkin´to me? i Taxidriver.
Helt onödigt vetande, men vetande om man vill veta.
Man kan välja bort också. Jag valde in.
Nu gäller det bara att komma ihåg.
Detta med att minnas. Det avgör betydelsen av det jag lär mig.
Glömskan är ett effektivt filter.
Eller som Ellen Key sa:
CULTUR ET HUMANITAS RESTANT CUM OBLITI SUMUS OMNIA QUAE DIDICIMUS
Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vi lärt.
Anne-Marie
Källa:
Ebbe Vilborg: Latinska Citat, Dictum et scriptum latine, Norstedts Akademiska Förlag, 2004
ALF HENRIKSSONS ORD
DET VAR SOM DET VAR
TILLS DET BLEV SOM DET BLEV.
DET BLIR SOM DET BLIR
NÄR DET ÄR SOM DET ÄR.
DET ÄR SOM DET ÄR
TILLS DET BLIR SOM DET BLIR.
Alf Henriksson
Min penna
innehåller värme.
Det är en slags energi.
Anne-Marie
TILLS DET BLEV SOM DET BLEV.
DET BLIR SOM DET BLIR
NÄR DET ÄR SOM DET ÄR.
DET ÄR SOM DET ÄR
TILLS DET BLIR SOM DET BLIR.
Alf Henriksson
Min penna
innehåller värme.
Det är en slags energi.
Anne-Marie
(SH)IT HAPPENS
(Sh)it happens.
Man får leka med alla orden. Precis hur mycket man vill.
It happens. Shit as well. Shit happens.
Anne-Marie
Man får leka med alla orden. Precis hur mycket man vill.
It happens. Shit as well. Shit happens.
Anne-Marie
KÖRLINGS ORD om KREATIVITET
Så här tänker jag kring kreativitet
Kreativitet är inte ytterligheterna utan innerligheterna.
Det är oändligt individuellt.
Anne-Marie
Kreativitet är inte ytterligheterna utan innerligheterna.
Det är oändligt individuellt.
Anne-Marie
NYTT ORD - TIDSRIKA
Tidsrika....?
Hmmm...
Tidsrika hör samman med det engelska ordet DOWNSHIFTING.
Tidsrika.
Det är ett vackert ord.
Vi får peta lite i det.
Tid förklaras med:
En abstrakt men mätbar grundstorhet som kan uppfattas sådom analog med de rumsliga dimensionerna och omfattar det förflutna, nuet och det tillkommande.
Vilka underbara ord det finns knutna till tid...
TIDFÄSTA - faställa tidpunkten
TIDEVARV - bestämd tidsperiod
TIDENDER - nyheter
TIDEBOK - jovisst en slags tidskalender
TIDLÖSA - blomster som blommar på hösten
TIDSNÖD - vars motord torde bli TIDSRIK
TIDSSPILLAN - existerar detta ord i dag...
RIK förklaras med
Mycket väl försedd med ekonomiska tillgångar.
Ord som finns i närheten av ordet RIK.
RIKLIG - väl tilltagen
RIKSBEKANT - en som är välkänd.
Sen handlar det mest om RIKET.
Och det är en annan historia.
TIDSRIKA -
Ett vackert ord.
Dessvärre är det få som kan klara av att välja bort sitt arbete för att skapa mer tid.
Men det är en annan historia.
Man kan uppleva en slags tidsrikedom genom att ta sig stunder. Det är vackert så.
Anne-Marie
Hmmm...
Tidsrika hör samman med det engelska ordet DOWNSHIFTING.
Tidsrika.
Det är ett vackert ord.
Vi får peta lite i det.
Tid förklaras med:
En abstrakt men mätbar grundstorhet som kan uppfattas sådom analog med de rumsliga dimensionerna och omfattar det förflutna, nuet och det tillkommande.
Vilka underbara ord det finns knutna till tid...
TIDFÄSTA - faställa tidpunkten
TIDEVARV - bestämd tidsperiod
TIDENDER - nyheter
TIDEBOK - jovisst en slags tidskalender
TIDLÖSA - blomster som blommar på hösten
TIDSNÖD - vars motord torde bli TIDSRIK
TIDSSPILLAN - existerar detta ord i dag...
RIK förklaras med
Mycket väl försedd med ekonomiska tillgångar.
Ord som finns i närheten av ordet RIK.
RIKLIG - väl tilltagen
RIKSBEKANT - en som är välkänd.
Sen handlar det mest om RIKET.
Och det är en annan historia.
TIDSRIKA -
Ett vackert ord.
Dessvärre är det få som kan klara av att välja bort sitt arbete för att skapa mer tid.
Men det är en annan historia.
Man kan uppleva en slags tidsrikedom genom att ta sig stunder. Det är vackert så.
Anne-Marie
SHAKESPEARE om ORD
Shakespeare:
Upp flyga orden men tanken stilla står
ord utan tanke aldrig himlen når.
(Hamlet)
Kort sagt - Medvetenhet!
Anne-Marie
Upp flyga orden men tanken stilla står
ord utan tanke aldrig himlen når.
(Hamlet)
Kort sagt - Medvetenhet!
Anne-Marie
LÖRDAG HÄNVISAR TILL FREDAG
L Ö R D A G !
Nämen.... nu måste jag se vad som egentligen menas med en lördag:
Svensk Ordbok (1986) förklarar:
"Veckans sista vardag och samtidigt första dagen i den sammanhängande veckoslutsledigheten"
Jaha, Är det så?
Sen kommer lite innehållsförklaring där lördagsordet brukar förekomma:
"Lördagsstämning, lördagsunderhållning".
AHA!
Men en annan ordbok skriver kort och gott som förklaring:
"Veckans sjätte dag"
(Bonniers Svenska Ordbok 2004)
Då jag slår i min svensk-engelska ordbok (Nordsteds förlag 1993) hänvisar de till ordet fredag.
Då slår jag på fredag. Där står det inget om den stundande helgen.
Däremot får jag veta hur jag kan använda ordet fredag i olika sammanhang.
Jag får en modell för hur man sätter in veckodagar.
För att kontrollera att de hänvisar till fredagen som modell
slår jag därför upp ordet måndag.
Också där hänvisas jag till fredagen.
AHA!
Hmmmm. Så fredagen är modellen! Då undrar jag varför fredagen fick bli modellen?
Monday, Thuesdag, Wendesday, Thursday, Friday, Saturday and Sunday.
Detta ska jag göra med mina elever.
De ska få klura på det här.
Jag ser flera saker som jag kommer beröra genom denna lektionsidé.
Mer ordar jag inte här. Tänkande är roligt.
I JUST DID AN ACT OF MODELLING TEACHING.
Pröva.
Anne-Marie
Källor:
Ord för ord, Nordstedt 1977 - hårt tummad bok.
Svensk Ordbok, Esselte Studium, 1986 - grunduppslagsboken! Jag har senare utgåvor. Men den här är så skönt sliten och tittad i.
Om ett ord, Bokförlaget DN, 2006 - där kinaäpple förklarar det vi kallas för apelsin.
Bevingat, Bonniers Förlag 2000, där min farfar har med ett bevingat ord...SNÖA - Nej se det snöar... lite kul!
Stora svensk engelska ordboken, Nordstedts förlag, 1993 i vilken jag varvar med den som heter Stora engelsk svenska ordboken med samma utgivningsår.
Nämen.... nu måste jag se vad som egentligen menas med en lördag:
Svensk Ordbok (1986) förklarar:
"Veckans sista vardag och samtidigt första dagen i den sammanhängande veckoslutsledigheten"
Jaha, Är det så?
Sen kommer lite innehållsförklaring där lördagsordet brukar förekomma:
"Lördagsstämning, lördagsunderhållning".
AHA!
Men en annan ordbok skriver kort och gott som förklaring:
"Veckans sjätte dag"
(Bonniers Svenska Ordbok 2004)
Då jag slår i min svensk-engelska ordbok (Nordsteds förlag 1993) hänvisar de till ordet fredag.
Då slår jag på fredag. Där står det inget om den stundande helgen.
Däremot får jag veta hur jag kan använda ordet fredag i olika sammanhang.
Jag får en modell för hur man sätter in veckodagar.
För att kontrollera att de hänvisar till fredagen som modell
slår jag därför upp ordet måndag.
Också där hänvisas jag till fredagen.
AHA!
Hmmmm. Så fredagen är modellen! Då undrar jag varför fredagen fick bli modellen?
Monday, Thuesdag, Wendesday, Thursday, Friday, Saturday and Sunday.
Detta ska jag göra med mina elever.
De ska få klura på det här.
Jag ser flera saker som jag kommer beröra genom denna lektionsidé.
Mer ordar jag inte här. Tänkande är roligt.
I JUST DID AN ACT OF MODELLING TEACHING.
Pröva.
Anne-Marie
Källor:
Ord för ord, Nordstedt 1977 - hårt tummad bok.
Svensk Ordbok, Esselte Studium, 1986 - grunduppslagsboken! Jag har senare utgåvor. Men den här är så skönt sliten och tittad i.
Om ett ord, Bokförlaget DN, 2006 - där kinaäpple förklarar det vi kallas för apelsin.
Bevingat, Bonniers Förlag 2000, där min farfar har med ett bevingat ord...SNÖA - Nej se det snöar... lite kul!
Stora svensk engelska ordboken, Nordstedts förlag, 1993 i vilken jag varvar med den som heter Stora engelsk svenska ordboken med samma utgivningsår.
NEJ SE DET SNÖAR...
NEJ SE DET SNÖAR...
Min farfar Felix Körling skrev denna barnvisa.
"NEJ SE DET SNÖAR"
Nej betyder egentligen JA.
NEJet ska tolkas positivt.
Som bejakelse.
Ett utrop -
NEJ - Titta! Det snöar!
Det är lite märkligt egentligen.
Jag ser snön falla ned över mig.
Jag tänker omedelbart...
Nej se det snöar...
Men jag vill egentligen säga
JA ...
Anne-Marie
Min farfar Felix Körling skrev denna barnvisa.
"NEJ SE DET SNÖAR"
Nej betyder egentligen JA.
NEJet ska tolkas positivt.
Som bejakelse.
Ett utrop -
NEJ - Titta! Det snöar!
Det är lite märkligt egentligen.
Jag ser snön falla ned över mig.
Jag tänker omedelbart...
Nej se det snöar...
Men jag vill egentligen säga
JA ...
Anne-Marie
NORMAL
Lyssnade på ord från tv´s morgonsoffan...
normalpopulationen...sägs det några gånger.
Vad är normal? Vad är population?
Talar de till mig?
Normal kommer ur norm....
norm förklaras i ordboken med "allmänt godtagen regel för handlande eller tänkande"
Normal ..."som ej avviker från den grundläggande typen för företeelsen i fråga, särskilt genom att överensstämma med genomsnittet..e.d
Normalisera - detta att "göra normal"...
Det är ordens betydelse...
population - vilken förklaring ger ordboken -
"alla individer av en art som lever inom ett område och har möjlighet att fortplanta sig med varandra"
Då faller några bort ur normalpopulationen. Det vet jag med säkerhet.
Är underlaget för normalitet inom populationen säkrat då undrar jag?
Vad är då normalt för populationen? Och för de som inte passar in i beskrivningen?
Anne-Marie
normalpopulationen...sägs det några gånger.
Vad är normal? Vad är population?
Talar de till mig?
Normal kommer ur norm....
norm förklaras i ordboken med "allmänt godtagen regel för handlande eller tänkande"
Normal ..."som ej avviker från den grundläggande typen för företeelsen i fråga, särskilt genom att överensstämma med genomsnittet..e.d
Normalisera - detta att "göra normal"...
Det är ordens betydelse...
population - vilken förklaring ger ordboken -
"alla individer av en art som lever inom ett område och har möjlighet att fortplanta sig med varandra"
Då faller några bort ur normalpopulationen. Det vet jag med säkerhet.
Är underlaget för normalitet inom populationen säkrat då undrar jag?
Vad är då normalt för populationen? Och för de som inte passar in i beskrivningen?
Anne-Marie
FUNDERA - EN ORDBOKSPROMENAD
FuNDERA
Det är ett vackert ord.
Jag undrar över FUNDERARordets kvalitet.
Vissa ord kanske vi ska kvalitetsmärka.
Jag kvalitetsmärker ordet
FUNDERA...som jag måste grubbla och tänka kring.
Men först till ordet KVALITET
Kvalitet betyder enligt ordbokens definition
Grad av goda egenskaper.
Det kan vara bra att veta att kvalitet betyder just det.
Då vet vi vad vi har att förvänta oss när vi hör människor säga...
- det är god kvalitet på ...
- kvaliteten är hög ...
- det borgar för hög kvalitet...
- motsvarar den mina förväntningar tro? Kvaliteten?
Kvalitetsbedömning handlar om att göra bedömningar av den höga grad av flera goda egenskaper som samverkar.
Dåså... då tittar vi på ordet FUNDERA:
Fundera definieras som ÄGNA SIG ÅT ATT TÄNKA...för att lösa ett problem eller för att komma fram till ett beslut. Det är ett kvalitetsord... för graden av goda egenskaper ska vara hög när man funderar och grubblar. Det ska till ensamtänk, dubbeltänk, gemensamhetstänk, idekläckartänk, utvecklartänk och reflektion, eftertänk, vidraretänk, visioner och ... kort sagt.... ta sig en funderare....
Den som är fundersam har mycket att tänka på.
Och sådant tar tid. Mycket tid. Lång tid.
Inte ett ord mer om det.
Anne-Marie
KUMMIN - ett GRÄNSLÖST ORD
KUMMIN - ett vandringsord, ett släktskapsord:
Kammon (Hebreiska)
Kammun (Arabiska)
Kyminon (Grekiska)
Cuminum (Latin)
Comino (Italienska/Spanska)
Cumin (Franska)
Komin (Tyska)
Kommen (Danska)
Comijn (Nederländska)
Kummin (Svenska)
TJA...
det finns ord som binder oss samman över gränserna.
Växter känner inte igen mänskliga gränser. De har andra kriterier.
Det är kanske så med mat, odlingar och sådant vi äter och stoppar i oss.
Vi lånar ur varandras kök. Över gränserna. Förgreningar.
Fotograf Arne Anderberg.
Ordet Kök... en plats att bevara kryddan på...
kom till norden och ersatte orden
eldhuset
stekarehuset
med ord ur latinet
coquere (koka)
coguus (kock)
coquina (kök)
till vulgärlatin (författarens anmärkning)
koki´na
som gav italienskan ordet
Cucina
och franskan det franska kökets Cuicine.
Germanerna ändrade betoningen en aning
och uttalade KO´KINA och engelskan fick ordet Kitchen.
Tyskan - Kuche...
nordborna förändrade ordet stekhus till kokhus...och...
vi är snart framme till köket där kumminen ska läggas...
Hmmm... KUMMIN och KÖK...
Ord som sätter krydda på tillvaron.
Anne-Marie
som bläddrat lite i ORD MED HISTORIA (Gösta Bergman) Prisma 1966. Jo ... jag sa att det var historia.
När jag söker på ordet Kummin får jag 146 000 träffar. Det är inte illa för ett ord. Kök vinner med ca 7,5 miljoner...
Kammon (Hebreiska)
Kammun (Arabiska)
Kyminon (Grekiska)
Cuminum (Latin)
Comino (Italienska/Spanska)
Cumin (Franska)
Komin (Tyska)
Kommen (Danska)
Comijn (Nederländska)
Kummin (Svenska)
TJA...
det finns ord som binder oss samman över gränserna.
Växter känner inte igen mänskliga gränser. De har andra kriterier.
Det är kanske så med mat, odlingar och sådant vi äter och stoppar i oss.
Vi lånar ur varandras kök. Över gränserna. Förgreningar.
Fotograf Arne Anderberg.
Ordet Kök... en plats att bevara kryddan på...
kom till norden och ersatte orden
eldhuset
stekarehuset
med ord ur latinet
coquere (koka)
coguus (kock)
coquina (kök)
till vulgärlatin (författarens anmärkning)
koki´na
som gav italienskan ordet
Cucina
och franskan det franska kökets Cuicine.
Germanerna ändrade betoningen en aning
och uttalade KO´KINA och engelskan fick ordet Kitchen.
Tyskan - Kuche...
nordborna förändrade ordet stekhus till kokhus...och...
vi är snart framme till köket där kumminen ska läggas...
Hmmm... KUMMIN och KÖK...
Ord som sätter krydda på tillvaron.
Anne-Marie
som bläddrat lite i ORD MED HISTORIA (Gösta Bergman) Prisma 1966. Jo ... jag sa att det var historia.
När jag söker på ordet Kummin får jag 146 000 träffar. Det är inte illa för ett ord. Kök vinner med ca 7,5 miljoner...