FÖRÄLDRAMÖTET - VILKA BARN HAR VI OM TRE ÅR...
Dessa frågor förde jag vid föräldramöten i min gamla klass. Det var spännande samtal. Frågorna väckte en massa tankar - hur ser det ut, vilka förändringar kan vi komma att ställas för - vad vill vi hindra eller bidra till.
Likaså frågan om vilka barn vi har om tre år... och den frågan pekar mot framtiden. Om det är svårt att tala om vilka barn vi har idag - kan fokus vara att undra kring vilka barn vi har om tre år.
Frågor av detta slag skapar också en plattform kring vilka barn vi har just nu.
Det är viktigt att alltid undra kring sitt barn.
Varje dag en liten undran.
Anne-Marie
MORS DAGAR ÄR ALLA DAGAR ...
KÄRLEK ÄR UNDERBART FÖR MAMMOR!
från en älskad unge till en mamma!
Jag är mamman!
Det är mors dagar.
Det är aldrig en mors dag,
utan många, många morsdagar.
Teckningen är 14 år gammal.
Innehållet är lika giltigt idag!
Så är det med mammor.
Kärlek är underbart!
Anne-Marie
EN HÖGLÄSANDE PAPPA
Jag minns en pappa. Han blev en högläsare.
Jag minns det vackraste samtalet med honom.
Han berättade hur det var att läsa högt för sin son.
- det är så härligt att sitta nära honom
- det är liksom bara vi och vi har roligt ihop
- han luktar så gott
- han lutar sig mot mig och det är så fint
- vi skrattar ihop
- han berättar små händelser när vi sitter så där
- jag känner mig bra som pappa
- det känns bra i hela mig när jag läser för honom
och sist sa denna pappa att det också var spännande att läsa de böcker de läste ihop. Men med boken följde så mycket annat - det där som man inte tänker på - närheten, gemenskapen, intillvarande, lugnet, stunden, tidlösheten och berättelsen.
"en bekräftande berättande papparörelse"
Anne-Marie
PAPPOR - en andra hälften- grupp
Pappor har en viktig plats på nätet:
gå in på www.pappagrupperna.se
jag har varit där! De har varit här. Jag var där igen. Så kan man göra.
Informationsöverföring. Mellan två världar!
Anne-Marie
FÖRÄLDRAMÖTET om HÖGLÄSNING
Jag brukar tala om högläsning vid föräldramöten. Jag brukar modella en högläst text, jag läser den högt. Jag har då valt en text med en början och ett slut, ett kort litet stycke som inte pockar på fortsättning. Jag frågar hur många tankar min högläsning väckt, och föräldrarna säger ofta - många! Då lägger jag till en viktig information - den text jag nyss läste tog 1 och en halv minut att läsa. Hur många tankar den gav och hur långt liv den fick inom lyssnaren förtäljer inte min läsning. Tid är dessvärre viktigt. Många föräldrar vill - men upplever att tiden inte längre finns. Därför är det viktigare att föräldrar högläser en kort text, berättelse, än att de läser något som de aldrig kommer att läsa färdigt. Den lilla läsningen kan istället skapa möjligheter för den större och mer tidkrävande. Jag vill skapa högläsare bland mina läsare.
Jag minns en pappa. Han blev en högläsare. Jag minns det vackraste samtalet med honom. Han berättade hur det var att läsa högt för sin son.
- det är så härligt att sitta nära honom
- det är liksom bara vi och vi har roligt ihop
- han luktar så gott
- han lutar sig mot mig och det är så fint
- vi skrattar ihop
- han berättar små händelser när vi sitter så där
- jag känner mig bra som pappa
- det känns bra i hela mig när jag läser för honom
och sist sa denna pappa att det också var spännande att läsa de böcker de läste ihop. Men med boken följde så mycket annat - det där som man inte tänker på - närheten, gemenskapen, intillvarande, lugnet, stunden, tidlösheten och berättelsen.
HÖGA TANKAR OM HÖGLÄSNING
Högläsning.
Då jag läser ett litet stycke ur en bok gör jag den tillgänglig och öppnar den för självständigt läsande.
Om och om igen. Att högläsa är att aktivt ge - och sprida - och locka - och generera läsande lust.
Mina elever läser tryggt den bok jag läst ur, och har jag läst hela, läser de den mer än gärna. Så är det.
Högläsning är kungsväg till boken.
Jag brukar tala om högläsning vid föräldramöten. Jag brukar modella en högläst text, jag läser den högt. Jag har då valt en text med en början och ett slut, ett kort litet stycke som inte pockar på fortsättning. Jag frågar hur många tankar min högläsning väckt, och föräldrarna säger ofta - många! Då lägger jag till en viktig information - den text jag nyss läste tog 1 och en halv minut att läsa. Hur många tankar den gav och hur långt liv den fick inom lyssnaren förtäljer inte min läsning. Tid är dessvärre viktigt. Många föräldrar vill - men upplever att tiden inte längre finns. Därför är det viktigare att föräldrar högläser en kort text, berättelse, än att de läser något som de aldrig kommer att läsa färdigt. Den lilla läsningen kan istället skapa möjligheter för den större och mer tidkrävande. Jag vill skapa högläsare bland mina läsare.
Jag minns en pappa. Han blev en högläsare. Jag minns det vackraste samtalet med honom. Han berättade hur det var att läsa högt för sin son.
- det är så härligt att sitta nära honom
- det är liksom bara vi och vi har roligt ihop
- han luktar så gott
- han lutar sig mot mig och det är så fint
- vi skrattar ihop
- han berättar små händelser när vi sitter så där
- jag känner mig bra som pappa
- det känns bra i hela mig när jag läser för honom
och sist sa denna pappa att det också var spännande att läsa de böcker de läste ihop. Men med boken följde så mycket annat - det där som man inte tänker på - närheten, gemenskapen, intillvarande, lugnet, stunden, tidlösheten och berättelsen.
Anne-Marie
HÖGLÄSNING
"det ordlösa i det ordrika"
Varje gång jag levandegör en text, ett litet stycke, en roman, en novell så visar jag vägen till självständigt
läsande. Alla gånger jag högläser ger jag en läsupplevelse. Detta är en vardaglig uppgift. Högläsning har ingen
åldersgräns.
Jag brukar modella för föräldrar. Jag högläser en text. En text med en början och ett slut. Jag läser högt på föräldramötet. När jag avslutat min läsning, en liten vilande tystnad, därefter en fråga om min högläsning väckte tankar? Föräldrarna nickar. Det är viktigt att de vet vad som händer i dem. Då visar jag på tiden. Klockan. Jag har högläst en text som tog en och en halv minut i anspråk. Så lite tid och så mycket inre gensvar. Det är viktigt att ge en tidsaspekt i vår tid. Tid är en bristvara och med respekt för föräldrar som vill men upplever sig stressade av alla måsten så vill jag inte att de undviker högläsningen för att de tror att den tar för mycket tid. Många föräldrar vill och när de har lyssnat på mina ord och tankar vill de gärna börja läsa högt igen. Risken då är att de tar uppgiften på alldeles för stort allvar - och gör sig ovänner med sin uppgift - den att ta en tjock bok... och sedan inte mäkta med att läsa kväll efter kväll. Det rinner ut i sanden. Därför är den lilla texten en tryggare väg att skapa en högläsare i
familjer.
Jag minns en pappa, en högläsande pappa, som beskrev sin högläsning så här:
- det är en stund för mig och min grabb
- vi skrattar ihop
- han luktar så gott
- han lutar sig mot mig
- han berättar spontant om vad han tänker
- han kryper intill
- jag känner mig som en bra pappa
- vi delar något ihop
Ja, boken gör mycket mer än ger en berättelse. Den skapar gemenskap, intillvarande, tidlöshet, närhet, värme, uppmärksamhet och växande. Det är inte så svårt att tänka sig vad hans grabb känner för samma stund. Det är något ordlöst i det ordrika!
Anne-Marie
Mina tankar till
* Åke Dansk - rosad, prisad, engagerad i manligt läsande.
* Läsrörelsen Läs för mig, pappa!