LÄSDAX - DIALOGER I ELEVAKTION
Vi har tagit en modell ur LÄSDAX 2.
Den handlar om att använda ordet VANTEN, och använda bokstäverna och skriva in den första bokstaven i en dialog.
- V ar är min andra vante?
- A tt du aldrig kan hålla reda på dom!
- N u vet jag, på elementet.
- T a på dom nu så går vi!
- E n sån varm och go vante... Mamma!
N u hittar jag inte den första vanten.
De första bokstäverna i VANTEN inleder dialogen. Mina elever skriver egna: HÄR ÄR ELEVGENSVAR PÅ UNDERVISNINGEN. Eleverna har också valt ord själva. Ordet utgör sedan överskriften.
DATOR DIALOG
- Datorn har gott sönder,mamma!
-Att den går sönder hela tiden.
-Tim!Oskars dator har gott sönder igen!
-Oskar! Det är den tionde gången jag lagar din dator.
-Ren och lagad är den nu,ta inte sönder dartorn igen bara.
ELEV
TJUV DIALÅG
- Tja! Ska du gå på AIK matchen idag?
- Ja! jag skulle gå med Robin men dom fick inga biljäter
- Uesh! vad tråkigt! Men du kan gå med mig!
-Ja! Villka lag spelar?
ELEV
ENGELSKA DIALOG
- Engelskan är bra!
- Nej den suger!
- Gunnar du är tokig!
- Engelskan suger!
SYSTERDIALOG
- Sanna kom!
- Ylva är kär i Jonne.
- Som petar i näsan?
- Typ,ja.
- Eller han är ganska snygg.
- Rena näsborar är ganska sjönt.
ELEV
KÄRLEKS DIALOG
- Kärlek suger,säger Patrik.
- Är du aldrig glad längre? Frågade Knubis.
- Ronja gorde ju slut! Hur kan man vara glad då?
- Loris. Ronjas bästis ljög att jag hade pussat Olivia B.
- Esch varför slösa tid med att på henne igentligen? Jag håller helt med.
- Kanske vi kan ta en hamburgare senare? Frågade Knubis. visst kan vi det.
ELEV
GLOBENdialog
-Godmorgon lila sömntutan.
Detär dags att gå upp nu.För det är morgon nu!
-Ledigt jag villha ledigt i dag mamma får jag det?
-Ooo nej det får man bara om man är sjuk när det är skola!Du måste gå till skolan anars skolkar du.
-Borta jag vill va borta!
-Eller slipa gå till skolan i dag!
-NEJ! Du måste gå till skolan! Det är likadant som att jag går till jobbet varenda da!
ELEV
UTVERDERING.
Det här var nästan världens bästa upgift jag har fått i årskurs fyra.
Det var väldigt rolig upgift.
Det var väldigt roligt att göra en dialog.
ELEV 
Full aktivitet i klassrummet.
Vi arbetar med LÄSDAX 2 Bonnier Utbildning.
Stort elevgensvar.
Anne-Marie,
reklam... tja... men bra saker kan man skriva om!
DU BARA MÅSTE...högläsa!
Mina elever ska lära sig att bidra till undervisningen. I själva verket handlar det om att jag ska inbjuda dem att bidra till undervisningen. Idag
- bara måååååååååååååååååste...
jag läsa FLORES och BLANZEFLOR av Ulf Sindt. Det kommer på en mycket tydlig begäran av en elev. Så då gör jag det. Jag läser den fina medeltida riddarsagan... och mina elever får höra ord som sätter fantasin i rörelse.
Så dagens högläsningsbok - FLORES och BLANZEFLOR av Ulf Sindt, som för övrigt har skrivit den mycket roliga boken, lika bra som högläsning, SYSKONKÄRLEK OCH KÖTTFÄRS, som både jag och mina tidigare elever skrattat mycket gott åt.
Anne-Marie
LÄRARENS NYFIKENHET
Jag är nyfiken. När jag är nyfiken så blir eleverna också nyfikna,
Det sambandet intresserar mig,
Just nu är jag väldigt intresserad av kartboken.
Det är eleverna också.
Anne-Marie
VÄLJA SINA ORD i klassrummet
Jag talar ofta om lärande utmaningar.
Jag frågar nästan jämt;
- Vill du ha en utmaning?
Det vill eleverna ofta ha.
Jag tror att man ska välja sina ord i klassrummet.
Anne-Marie
OLÅSTA BÖCKER
Den enda bok som äger ett lås är dagboken.
Alla andra böcker är öppna för läsaren.
Det kan däremot vara låsningar för läsaren.
Detta att inte riktigt ha nycklarna till texten.
Anne-Marie
Engelska: VÄLJA SINA ORD
I sann demokratisk anda har jag själv rätt att välja mina ord. Här får mina elever välja sina. Hur kan jag veta vad mina elever behöver lägga till i sina ordförråd. Det vet de allra bäst själva. Ordet är för övrigt fritt. Även om jag tar ordet kan jag aldrig ensam äga det.
Anne-Marie
PEDAGOGISKA ANSLAG
Då filmer blir för pedagogiska flyr barnen bort från dem.
När anslaget är - jag vill berätta - då kommer de och sätter sig.
Det ska vara sparsamt med det pedagogiska.
Anne-Marie
STARK om BARNLITTERATUREN
Dagens Nyheter idag 6 maj 2008 skriver författaren Ulf Stark om Barnlitteraturen, en replik till Barnboksinstitutets chef Jan Hansson:
"Att lära barn att läsa är skolans, pedagogernas och skoldepartementets ansvarsområden.
Inte kulturdepartementets, kulturrådets eller barnboksförfattarnas. Barnlitteraturens nog så besvärliga uppgift är att vara litteratur."
Jag utgår ifrån Ulf Starks resonemang och funderar lite fritt:
Det är, i mitt fall, skolans och lärarens plats, att skapa en självständig plats för barnlitteraturen där läsare möter berättelser och författare utan att dessa omsluts av pedagogiska undertoner. Att jag, vi, skolan skapar pedagogiska sammanhang för litteraturen tillhör skolans uppgift. Framför allt att vi skapar tid för litteraturen i skolan. Tid, plats och möjlighet till läsande. Det viktiga är att det finns litteratur som omger barn och unga. Det blir oändligt fattigt om allt blir pedagogiskt och ungar genomskådar pedagogiska anslag. Nej - författare och barnlitteratur är en förutsättning för att vi kan skapa läsare. Men det är som sagt föräldrar, lärare och bibliotek som har ansvaret för att läskunnigheten erövras. Att vi får läsa författarnas böcker - det är en förutsättning för att vi ska bli läsare. Själva källan för läsningen.
Anne-Marie
LÄSKOD
Allvarligt talat:
Vi har en gigantisk uppgift i skolan, den att från det känsliga läskodsknäckandet utveckla elevernas förståelse av text utan att knäcka dem på vägen.
Anne-Marie
SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING
Vi läser varje dag i klassrummet.
Eleverna väljer självständigt vad de vill läsa.
Det är inte tyst läsning - det är självständig läsning.
Undervisning kring texter sker under vägledd och gemensam läsning.
Vad att läsa modellar jag ständigt i de texter jag läser högt.
Det blir sammantaget mycket språk och språkutveckling.
Allt pekar in mot litteraturen.
Författarnas röster.
Anne-Marie
AKTIVITETEN HÖGLÄSNING
Det är en aktivitet att högläsa och att lyssna till högläsning. Det är en medveten högläsning jag vill skapa. Det är ett medvetet lyssnande jag vill utveckla. Detta gör jag genom Readout-thinkout, en mycket inspirerande läraruppgift som engagerar och utvecklar elevernas lässtrategier, Read-out - think-out har jag övat sedan jag besökte Manhattan New School i New York där jag fick höra och pröva denna undervisningsform. Den väcker nyfikenhet och förväntan på bokens innehåll. Denna gång prövar jag och utvecklar mitt lärande med denna bok.
Nu läser jag EDDIE OCH MAXON JACKSON av Viveca Sundvall för mina femmor.
Det är en mycket fin berättelse om en liten pojke, hans bror och inte helt lätt livssituation. Jag har läst denna bok för alla mina klasser oavsett vilken årskurs jag undervisat i. När jag nu läser den kan jag innehållet utan och innan. Jag har också nya intentioner med högläsningen denna gång. Jag ska genomföra Readout - think out, vilket är en åskådlighet kring hur vi förstår och utvecklar förväntningar på bokens innehåll. Readout - thinkout är en medveten lärande undervisning där läraren skapar frågeställningar som öppnar upp bokens innehåll och skapar frågor som har svaren längre in i bokens handling.
Efter inledningskapitlet skapade vi en kollektiv medvetenhet om Eddie. Vem är han?
Aktiviteten Högläsning!
Anne-Marie
KIWIFÅGELN och KIWIPEDAGOGIKEN
Kiwifågeln på en våg i Sverige. Den är hitkommen från Nya Zeeland. Kiwifågeln kan ses som en idé. Omsatt i Sverige står Kiwi för en pedagogisk tanke; classroommanagment, organisation av lärande, texten som undervisningens fokus, medveten undervisning, elevdemokrati, läs-och-skrivutveckling, dokumentation av elevens utveckling - kort sagt - skolutveckling på flera plan.
Anne-Marie
DEKLARATION
Vi kan förgylla vår skoltillvaro genom att skapa en plats för lite muntligt framförande av författares skrivande röster. Det är gyllene tillfällen att ge orden liv. Jag läser allt jag själv tycker om. Det kan vara korta stycken ur romaner, det kan vara hela böcker, korta dikter eller en tidningsartikel. Jag artikulerar text. Det skrivna ordet blir muntligt.
Anne-Marie
LUSTLÄSNINGENS TVÅNG
Min lordag bestod till stor del i att fundera över DN Boklördags mycket angelägna och tänkvärda artikel. Journalisten Pontus Dahlman står för den. Jag har mailat honom och tackat.
Jag tänker på begrepp som lustläsning. Den använder vi vuxna om vår vilja att skapa läsande barn och unga. Då talar vi om den goda lustläsningen. Det är ett vuxenperspektiv och ett vuxenord för det vi ser när en unge är djupt koncentrerad på sin läsning, inte kan sluta läsa och släpper inte taget om innehållet. Jag vill gärna byta ut ordet lustläsning mot den angelägna läsningen. Jag tror inte alltid att det handlar om lust... utan om viljan att söka svar på viktiga frågor. Litteraturen är en källa där frågor av alla de slag belyses och gestaltas. Jag har skrivit ett personligt inlägg i Svenskläraren kommenterar, där jag beskriver min egna livsviktiga läsning och vilka behov jag hade att få gestalta svåra saker i ord. Det handlade aldrig om lustläsning. Absolut inte. Det handlade om livsläsning.
http://svensklararen.blogspot.com/2008/04/lustlsningens-tvng.html
Anne-Marie,
som gärna uppmuntrar er att läsa Pontus Dahlmans reportage. Ros till honom och de han intervjuar.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=758170
ELEVSJÄLVFÖRTROENDE
Pojke i början av årskurs tre. Det är väldigt enkelt att fortsätta med att komparera och göra ännu bättre.
Bra, bättre, bäst. Skicklig, skickligare, skickligast. Vilket vi gjorde. Vi kallar det utveckling. Lärande sådan!
Anne-Marie
INTE LÄSA
När jag var liten då fick jag inte läsa vissa saker.
Underbara trots.
Jag trotsade och läste i allafall.
Martin, min bloggkollega på Svensklärarbloggen, skriver så vackert om sitt möte med Tolkiens triologi, varför jag genast länkar
http://svensklararen.blogspot.com/2008/03/vad-jag-inte-fick-lsa-som-barn-men.html
Anne-Marie
EN KLASSRUMSTANKE
Dela med dig av ditt arbete.
Hur låter din början?
Jag har samlingsstunder där vi inte redovisar det färdiga arbetet utan hur vi arbetar oss fram till det färdiga resultatet. Då kan vi dela med oss under arbetets gång.
Anne-Marie
ZETTERHOLM: LYDIAS HEMLIGHET
Plockar med mig LYDIAS HEMLIGHET av Finn Zetterholm.
Älskad läsning av några elever i min gamla klass. Ska pröva den i min nya.
Läsande form - HÖGLÄSNING!
Anne-Marie,
som greppar boken och tänker - det vidgade textbegreppet - Lydias hemlighet är ett konstäventyr.
SL bjuder på MATEMATIKUPPGIFTER
Fantastiskt mycket matematik det går att göra av denna information. Jag har en liten tanke... miljön skulle tjäna på att vi sänkte priset... och reste lite grönare... men det är en annan sak.
Anne-Marie
SKRIVA SMS TILL SIN LÄRARE
Mobilen i skolarbetet idag - att sända engelska sms - till sin lärare (mig).
Det var väldigt roligt att få deras meddelanden.
De vågade mer där än vad de vågade på de vita pappersarken.
Det fick mig att fundera... väldigt mycket!
Anne-Marie,
årskurs fem, ifall ni undrar!