Ansikten
Anne-Marie
Ungefär så här
Inte närsynt - mer närseende.
Så tittar jag på saker och ting.
Anne-Marie,
som upptäckte att jag var nästintill ensam. Då syntes rummet som en möjlighet. Tänk att ha ett klassrum där det fanns plats att röra sig i. Tänk...
Vattenpölen
Jag fick en skog, en himmel och ett vitt fluffigt moln i den lilla vattenpölen.
Anne-Marie
ORDPROMENAD
Anne-Marie
SKÖNA MOTIV
Den sköna konsten att smycka stadens reklampelare. Så mycket vackrare blir min Stockholms promenad. Tänk om man kunde få en konstpromenad ute i det fria. Då skulle jag få en verklig bildpromenad.
Anne-Marie
Anne-Marie
BILDPROMENADEN: NEGATIVA BILDEN
Den negativa bilden är spännande att diskutera. Det betyder att man undervisar och problematiserar det som inte syns i fotografiet: Det vi ser men inte ser. Det som krävs för att vi ska förstå fotografiet. I en av mina klasser kunde eleverna till och med ställa sig i fotografens position och föreställa sig om fotografen stod på knä eller på en stol då motivet förevigades. De kunde också berätta om vilken tid på dygnet det måste vara, då de letade skuggor och tänkte på varifrån ljuset kom.
Den negativa bilden är allt det som påverkar själva motivet. Det är alltså en positiv undervisning om något väldigt negativt. Frågan är alltså - vad är det vi ser som vi inte ser?
Anne-Marie
Den negativa bilden är allt det som påverkar själva motivet. Det är alltså en positiv undervisning om något väldigt negativt. Frågan är alltså - vad är det vi ser som vi inte ser?
Anne-Marie
ORDEN PÅ MIN ORDPROMENAD
Undervattensord!
Då jag fotografipromenerar runt i mitt lilla ordrike fastnar jag vid de ord som människor kastar ut framför mig. Jag skrattar ibland, förvånas ibland, grubbleritänker och ... ser humorn i det mesta.
Ordet VÅG hittade jag i vassen, under vattenytan, naturplacerat ord.
Parkbänksord!
Båtplatsord!
Och sist - ett slängt hoppasord!
Jag är en flytbrygga som längtar efter en strand!
Anne-Marie,
som vandrar vidare under dagen, nu in mot Staden!
STOLAR FÖR ENSAMHET FINNS DET GOTT OM
Thoreaux mening; En stol för ensamhet, två stolar för samtal, tre stolar för sällskap - har jag som en inre skriven rad. Jag funderar ständigt på de orden och vad de gör med mig, när jag har det bra i tvåsamhet, trivs i sällskap och då jag är ensam.
En stol för ensamhet är många olika stolar och vid olika tillfällen. Ibland är det fina och bra stolar, med ordentlig sittyta, vänliga omslutande armstöd och en härlig rygg att vila sig mot. Ibland är en stol för ensamhet en stol där det är tre ben, varav ett är illa ditskruvat, det känns som man ska falla vilken sekund som helst, stolen gör ont att sitta på, färgen flagnar och redan då man satt sig ned så vill man resa sig upp. En stol för ensamhet kan också vara väldigt isolerad stol i ett större sällskap, alltså inneslutas i tre stolar för sällskap men inte ingå, eller kännas ensam då man är två som samtalar och samtalet inte är vänligt och omslutande, då är två stolar genast en ensam stol bredvid en annan ensam stol. Ensamma stolar finns det gott om.
Jag är ensam. Det är inget farligt ord idag. Idag är ensam ett vackert ord som gör mig nyfiken. Jag går ut i min värld med min ensamhet i tryggt förvar. Jag vandrar Stockholms vatten runt, spankulerar omkring med min kamera, tittar noggrant på detaljer och tänker: att jag någonstans i allt sammans kommer att hitta en stol att slå mig ned i. Jag finner stolen längs med en strandpromenad. Jag skrattar. En stol för ensamhet? Knappast. Det växer så det knakar i den ensamheten. Jag ställer mig ensam intill. Det gäller att vakta väl - viss ensamhet ska inte brytas ned. Den ska må som stolen här. Växa sig stark.
Anne-Marie
HIMMEL ÖVER ALLTSAMMANS
Det är förvånande hur fula en del platser kan vara. Men överalltsammans syns samma himmel som över de vackra platserna.
Anne-Marie
ORDEN EKAR ALDRIG TOMMA
Neonbokstäverna har ingen ljus. Solljuset belyser dem. Glasrutorna till fotoaffären lyser tomma på bilder och fotografier. Inga upplagda fotografier syns att beskåda. Inga gamla negativ i skrymslen eller vrår. Fyra bokstäver vittnar om en aktivitet som en gång fanns. Det är bokstävernas oerhörda kraft. Ordet ett eko till framtiden.
Anne-Marie
Anne-Marie
SMÅ IAKTTAGELSER
Bara iakttagelser.
Massor av tankar.
Det tycks mig som om kvinnorna får släpa sina barn efter sig.
Skolskyltarna är alltid en tjej som drar eller släpar någon pojke efter sig.
Det är synbart flickan som frivilligt går till skolan. Pojken tycks inte vilja.
Anne-Marie
MITT HJÄRTA
Det finns överallt. Det där hjärtat!
Mänsklig kraft kan vi kalla det för.
En dörröppning.
Ett avtryck.
En plats.
Mitt hjärta.
Anne-Marie
TUNNELBANETÄNK
Det ser så ensamt ut när man tittar på skylten med människan och käppen. Det något krumma ryggen visar ålderdom, det övergeneraliserade huvudet så kalt, så kalt. Då såg jag att den ensamma människan inte var så ensam. I spegelbilden fanns en till. Då tänkte jag i teknade seriefigurpratbubblor. Jag hade ganska kul i min ensamhet. Lite fånigt, men tankar är tysta, och tankar i fria, och stör ingen annan än mig, som har ganska lätt för att fantisera och leka, speciellt då jag har kameran med mig.
Anne-Marie
Anne-Marie
RUBRIK MÄNSKLIGHETEN
Jag läste rubriken - ETT PERSPEKTIV FÖR MÄNSKLIGHETEN - jag tog ett steg bakåt Detta enda steg handlar inte om att inte våga perspektiv mänsklighet utan för att få perspektiv till rubriken och tidningen i verkligheten.
Här ligger tidningen med den viktiga rubriken slängd i ett hörn. Bland bråte. Jag tycker det hela är det perspektiv vi alltsom oftast praktiserar. Vi läser något, slänger ifrån oss det, slarvar med resurser och budskap.
Anne-Marie
Anne-Marie
LÖRDAGSTANKAR
Allt handlar om perspektiv. Man kan se det som är. Man kan se i backspegeln. Man kan se framåt.
Anne-Marie
HURRAR!
Det är länge sedan. Det är mitt fotografi. Det är nästan nyss i mitt hjärta. Men det är förfärligt länge sedan om man mäter det i timmar, dagar, månader och år. Någon fyller år. Det är väldigt stort och väldigt viktigt. Ni som vet och anar kan ju promenera över och gratulera.
Anne-Marie
Anne-Marie
MODERN (hö)BAL
På avstånd ser det ut som en bal med hö. Men det är en villa, för det som syns är järnskrot. Omsorgen om skrotet visar att här talar vi återvinning. Så vill jag se på det nedrivningsområde jag passerar.
Anne-Marie
Anne-Marie
SKRIVET I SNÖN
Det är lite vackert. Snön ligger överallt. Puderlätt. Med en enkel rörelse skriver man vad man vill. Det är många som gör det. Som om man inte kan motstå frestelsen. Så ska det vara att skriva - man vill och kan inte motstå. Underlaget att skriva på ska locka lika mycket som behovet att uttrycka sig.
Anne-Marie
Anne-Marie
TWISTED AROUND
Jag påstår inte att jag kan hantverket fotografi - men jag kan se vad jag vill fotografera. Det är inte riktigt samma sak. Håll till godo med dessa två - twisted around a little bit.
Anne-Marie
UTTRYCK
Vi omges av tysta uttryck. Det är lite tyst om dem bara. Men de följer oss överallt. Påverkar säkert utan att vara medvetna om det. Skyltdockornas uttryck intresserar mig.
Anne-Marie
Anne-Marie