Matematikupprop: MatteTAL(A)
(Läsanlys av texter - förstår eleven orden, begreppen och kan eleven uttala dessa? Detta gör jag analyser av och tillsammans med mina elever. Kan eleven läsa ut kvm, dm, cm, km...etc).
___________
Skolinspektionen har granskat matematikundervisningen. Det finns ett och annat att säga om detta.
Redan i ordet mattetal syns ju lärarens uppdrag och undervisningens innehåll.
Det handlar om tal. Att tala och att uttala. Talen i sig blir begripna genom talet. Alltså den utvidgade muntligheten som jag valt att kalla det.
DN Ledare idag 2009-10-02 tar upp Japan som exempel. Jag har haft samtal med lärare i Singapore, i Indien som har en liknande matematik, skild från det vi har i Sverige. Där är problemet gemensamt. Det betyder att också de felaktiga lösningarna betraktas som lösningar och embryon till lösningar. Vi måste /MÅSTE/ komma långt ifrån det rätt och fel tänk som finns i skolan. Det som är rätt är inte säkert förstått, det som är fel kan vara förstått men behöver dialog och medaktörer för att göra resonemanget fullgott. Det går inte med lärarens resignation inför ämnet. Det går om läraren är nyfiken och erbjudande, tillåtande och självreflekterande. Det som oroar mig mest är att den läroplan vi har omsluter detta tänk, men att läroplanen inte omslutits av skolan fullt ut. Vi har fortfarande ett uppdrag att omsätta våra uppdrag.
Jag tänker mig dessa utvecklingsmöjligheter för ämnet matematik:
* Utmaningar och oväntade problem.
* Verkliga problem och konstruerade problem - diskussion om uppgifternas syften och vilka principer uppgifterna vill åskådliggöra.
* Gemenskap med undervisande fokus, klasskamrater och lärare, samt utomstående aktörer; via nätet, företag etc.
* Matematikens gemensamma tal - dvs - de språkliga aspekterna av matematikundervisningen.
* Lärarutveckling inom skolan, man problematiserar undervisning tillsammans och ger infallsvinklar och nytänkarutmaningar inom lärarkåren.
* Utvärderingar och gensvar på undervisning kopplat till elevernas förståelse av matematiska tankegångar. Dessa är språkliga och bör utvecklas i många led.
* Det egna tänket är utgångspunkten och generaliseringar utifrån olika lösningar av problem.
* Dialog med styrdokument och förståelse för ämnets karaktär och strävansmål. Det är ointressant med uppnåendemål, de är inga mål i sig, mer av skolans faktiska och lägsta uppdrag. En minimirätt till kunskap skulle man kunna kalla uppnåendemålen.
* Kopplingen till svenska språket skall utvecklas. Förståelse för begrepp och ord förstärkas.
* Jag vill förtäta samspelet mellan teori och praktik. En elev i årskurs fyra kan mycket väl vara samtalspartner för en årskurs två, samt att en elev i årskurs fyra kan ha samtalspartners i en årskurs sex. Detta betyder att samtliga parter blir återlärande och ingår i dialog. Den som får uttala matematik blir säkrare, den som får förklara blir bättre och ser tydligare samspel.
* Klassrummen är dialogrum. Alla elever får naturligtvis ingå i dialog kring sina uppgifter. Alltid.
* Begränsa repetitionerna. Jag tror vi repeterar in absurdum. Matematiken blir tråkig och repeterande. Bättre att skapa nya situationer där utmaningarna kan tas i relation till elevernas intresse och vilja.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: Jonas Hällebrand
Jag blir så glad av att läsa det du skriver! Försökt mig till en kommentar med ditt innehåll men inte lika lekfullt i orden igår under Skolfront. För det är ju just det som vi enligt min mening och tydligen din missar att samtala kring strategier och resonemang!
snyggt jobbat ännu en gång.
PS skönt att höra att du är på bättringsvägen ;)
Kram!!!
Postat av: Marie
Jag tycker om dina blogginlägg!
Krya på dig!
Postat av: Anonym
Så bra, tack Jonas, Tack Marie, och jag är på bättringsvägen, A-M
Postat av: Henrik Widaeus
Mitt bidrag till matematikdiskussionen finns via url:en
http://e-mentorerna.blogspot.com/2009/09/matematiken-som-sublimt-objekt.html
Postat av: emelie
jag vil skriva minatall tillkomplimang tabelen man ska hita någånting som man har hitatt på skelv
Trackback