ÖNSKA SALT I KANELBULLEN
Jag minns ett skrivande där jag som lärare bjöd in till fika i lärarrummet!
Jag skrev en liten inbjudan, lade denna inbjudan i lärarfacken; kaffe och bullar, nybakade, varma... med en aning av det där extra som man kan behöva som lärare ibland.
Jag var ny lärare, visionär och gladeligen omedveten om hur andra lärare skulle granska mina skrivna ord och hur de alldeles för gärna skulle nagga dem i kanten. Jag minns att det sved i ögonen då jag fann min lilla inbjudan till fika, bule och en aning av det där extra... rättad med rödpenna och en syrlig kommentar där mitt skrivande kritiserades. Innehållet i min lilla inbjudan om kaffe och goda bullar och det där aningens lilla extra som lärare behöver kom inte att synas. Innehållet i alltsammans raderades med röda bockar i texten.
Anne-Marie,
som vet att lärare kan vara rädda för att skriva...
Det var det gräsligaste. Ta död på glädje så där. Det var så att ögonen tårades på mig. Fy bubblan. Hittade precis hit och nu ska jag botanisera runt lite hos dig. Kände bara att jag måste kommentera just här.
I mina svarta stunder tror jag att lärare är en särskild grupp som tycker om att hitta fel hos andra.
Kanske uppmuntras denna egenskap pålandets lärarutbildningar under täckmanteln "kritiskt förhållningssätt"...
Själv älskar jag syftningsfel - särskilt hos andra.
Hej Anne-Marie!
Du måste förstå att jag spontant blir väldigt rörd och matt och tacksam av speglande text som i "din salta kanelbulle". Jag vet inte om du får skriva så där.
Det är ju alldeles uppenbart att ditt stora, bultande, helhjärtat gränslöst globala godhetshjärta kan inverka skräckslaget i sinnen där rädda, pyttesmå perspektiv begränsat all utsikt!
Jag hyllar ditt stora sinne och goda medkännande hjärta vari inlevelse och utlevelse erhållit ett så tydligt utstrålande unikt utrymme!
Ett hjärta som blommar så modigt som ditt mot människor, morgondag och fulländning är både fantastiskt och trösterikt.
Ett hjärta som ditt. OH, ett hjärta som ditt ...
Kommer att tänka på ett ställe där jag vikarierade. Någon hade satt upp en meny från en restaurang i närheten av skolan och skrivit dit positiva omdömen - som sedan hade rättats av någon annans rödpenna.
Jag minns rödpennan - den rättade allas skrivande - men visst är den så gammal så den gått i pension nu - har inte sett någon på länge!! Tack och lov!!!