Ensamheten är odelbar



Alldeles som oftast är ensamheten odelbar.
Det går inte att dela den med någon.
Så fort man försöker är man inte längre ensam.

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: thord wiman

2009-07-26 @ 12:58:01
Postat av: thord wiman

Hej du! Tycker om att du är tillbaka igen och glad det inte blev blogginsomnia i etthundra år.



Här är visst en till som testar om tyget håller. Flämt... framme 12:58:01 men bloggkommentaren blev kvar i hemmet. Nedrans! Åter vid ca 15.



Ja, ordet avsked är högst dramatiskt. Farväl är mer tillåtande framåtriktat, positivt. Och på återseende. Men ibland blinkar det, blixtrar det i rappaste rött, pulsdunkar det: Avsked... Avsked. Absolut oåterkalleligt.



Ja sannerligen. Det budskapet når fram. Visst. Men alla budskap når inte fram och inte alla i rätt tid. Fråga mig: en gång budbärare i militär mundering, motorcykelordonnans efter norrlandskusten med både punktering, vilsekörning och ett utbrett ointresse för det "barnsliga" militära anslaget på meritlistan.

Men visst kom ett och annat kodat budskap också fram i tid när kringelikrokvägarna inte blev för omfattat medvetet kringelikrokade och när caféer, glasskiosker och värdshus valdes att åka förbi. Även om det sved.



Dina ord om ensamhet speglar verligen ett axiom - en riktigt riktig grundsanning: insiktsfull, tänkvärd, mångbottnad och mycket allmängiltig. Och mycket vist formulerad!



Ja, ja. Allt går att renodla (ensamheten aldrig om man är en människa). Det är så lätt och också litet fegt och också ganska bekvämt att säga sig leva i självvald ensamhet men jag tror ingen endaste människa frivilligt väljer det tillståndet, snarare då att den rätte ännu inte dykt upp och kanske heller aldrig kommer att göra det. Resonemanget helt generellt förstås.



Renodlat är ett vackert ord för mig, som kanske följs av ordet renmogna. För det vill vi väl alla? Bli använda. Bli mogna. Bli renskrivna. Rentav bli riktiga människor en lycklig blå dag. För det är vi inte. Långt därifrån. Men man kan öva sig. Om och om igen. Och om ingenting annat kanske kan man bli en mästare i tåspetsdans.

Allt gott Anne-Marie.

2009-07-26 @ 15:04:15
Postat av: annemarie

Thord, jag blir så glad över dina långa och fina gensvar här på bloggen. Läser noggrant och tänker på det du skriver. Du syns mig alltigenom god.

Anne-Marie


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback