Pusselbit
Som föreläsare hamnar mitt i de processer som skolledning och lärare har påbörjat. Då ingår föreläsningen som en del i något annat. Då jag föreläser passar jag in som en del av något större. Som om jag vore en pusselbit.
Jag tycker om att vara en del av något. Jag är gärna en pusselbit. Igår föreläste jag. Mitt program är framtaget och tydligt. Men det vackra är att då man föreläser, trots att man står där med hela utrymmet och får handskas med hela orden, tala färdigt de meningar man vill säga, utveckla de tankar man tänker och lägga fram tankar som vänder och vrider på lärandet så påverkar lyssnare aktivt.
Det är ansvarsfullt - detta lyssnande.
Det är en så stor aktivitet att lyssna aktivt att föreläsaren, talaren och framföraren känner det, påverkas och kan faktiskt styras en aning, fördjupa ytterligare där en hel grupp spetsat öronen. Jag förundras över detta samspel. Det är vackert då man upplever det.
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback