I valet och kvalet
Jag twittar igen. Är inte överens med mig själv. Så här låter mitt samtal med mig själv.
- Ska du twittra Anne-Marie, ska du inte kvittra istället? säger jag.
- Jag går ju själv in och söker upp andra Twittrare, varför ska jag inte vara aktiv där själv då?
- Men du gick ju ur Twittret efter att ha prövat?
- Ja, men så får man göra, jag måste ju pröva, utvärdera och ge saker och ting en ny chans!
- Jo, det är klart. Men känner du inte ett stort ansvar för skribenten Tysta Tankar?
- Va, ska jag tänka på honom?
- Ja, han skrev att han tyckte det var skönt att jag inte skrev där längre, för han oroade sig för om han missade något!
- Ja, just det. Han är en så god ordlekare att han egentligen borde skriva på Twitter tycker jag.
- Hmmm, försöker du locka in homom i den där världen?
- Ja, vi startade blogg exakt samtidigt, nästan på dagen... vore kul att få det han länkar till i en snabbare version.
- Va, går det bara ut på information?
- Jag tror det, jag får jättemycket länkar och tips från Twitter... och det är jag tacksam för.
- Aha, men vad skriver du själv då?
- Har bara börjat, det blir väl en aning samma som här, tills jag hittar formen, man måste ju lära sig.
- Det säger du jämt!
- Ja, och jag menar det!
Anne-Marie
Twitter Körlings Ord
Kommentarer
Postat av: Mats
Jag får väl lära mig med oron - och stöttar dig fullt ut!
Antagligen tramsar jag bara och försöker hitta en kontrollerad nivå av datorberoende. Jag koketterar med spelad teknikfientlighet...
Klart du ska finnas där!
Skriver han som inte ens är på Facebook...
Trackback