Anne-Marie Körling Blogg

MIN LILLA FYRA OCH JAG - UNDERVISNINGEN IDAG

Detta är något av det roligaste jag vet. Att utmana elever. Jag gör det då jag tror dem om att klara utmaningen. Men den här var i elevernas ögon till en början rena rama äventyret. Jag är ställföreträdande hopp om utveckling. Mitt redskap är att jag vet vad eleven kan, även om eleven inte tror sig kunna (vilket är den största lärande utmaningen att få eleven medveten om att eleven kan) och idag gällde det engelska.

Jag tror inte att man ska lära sig språk utan innehållet. Nu prövar vi ur den här boken som jag läser:



Jag läser gärna på engelska. Men nästan alltid deckare. Spänningen driver mig in i handlingen och då glömmer jag bort vilket språk jag läser på. En sida kan se ut så här - en aning beskuret vill säga:



Frågan är då - vågar några elever runt det bord jag sitter vid pröva om de kan något ur den här texten. Jag frågar och någon antar utmaningen. Väl där vill flera pröva. Det är absolut inte något krav. Jag kan inte begära att man kan denna text men jag kan undersöka om de kan något mer än de själva tror. Det är mitt anslag. Eleverna är med. Det är bra för annars är det omöjligt. OK - vi prövar!



Jag ber eleven ringa in de ord eleven kan översätta.
Jag säger - ta en grön penna och ringa in de ord du tror dig kunna. Du behöver inte annat än att ringa in dem. Jag sitter här intill och stöttar dig.
Eleven ringar in inom ett av mig utvalt stycke. Detta stycke har en del ord som jag tror eleven kan. Ni kan själva se hur eleven lyckas.
Jag undrar - var ligger Botswana - och eleven slår ledigt upp i registret i kartboken sid 71 E7. Då eleven gör detta och hittar landet, så undrar jag om eleven kan se vilken huvudstaden är:
- Det är staden med det understrukna namnet.
Detta är en tanke om formativ bedömning eller tja varför inte aktivitet kring något riktigt och viktigt. Eleven kan kartboken och kan handskas med den. 
Då säger jag att eleven måste hjälpa mig att bedöma hurvida eleven kan mer eller mindre ur texten. Då har eleven de gröna ringarna kring orden. Det gör det hela så överskådligt. 
- Jag kan mer än hälften, tror eleven.
- Jag tror du kan mer än hälften och hälften av hälften, gissar jag. Ska vi räkna ut i procent hur mycket du kan?
- Ja, det kan vi göra, säger eleven som inte riktigt förstår.
- OK, räkna alla ord i det stycket du har arbetat med. Skriv summan av alla orden här: 95 st blir det. Sedan räknar du ut hur många gröna ord du har. 
- Det blir 69 ord, räknar eleven.
- Japp, då kan vi börja räkna i procent, visar jag.




Här är elevens utvärdering. Nervöst till en början. Men då finns jag intill och ställföreträder som hoppfull framtidsutsiktare. Eleven kommer att lyckas. Jag lägger en hand på den pirrige engelskläsande eleven. Distraherar bort från engelskan och fokuserar på något ord i engelskan - alltså - Botswana och lite karta - som eleven verkligen är kunnig i. Texten ligger där framför eleven. Blir ofarligare under samtalets gång.

En annan elev gör samma sak men behöver inte den absoluta närheten till mig som lärare. Men eleven behöver absolut mitt gensvar:

Den här eleven ger sig i kast med hela sidan. Och börjar också att räkna i procent och hur mycket eleven kunde. Jag blev lite lyckligt överraskad själv. Närvarande med min nyfikenhet. Hur långt kan eleverna gå?

Eleven gillar utmaningen. Utvärderingen visar detta. Klart eleven ska fortsättas att utmanas.



Och se vad som händer när man integrerar ämnena om vartannat. Matematikräknandet har en funktion. Matematiken åskådliggör något. Det här är roligt. Att räkna procent.



Denna elev fick gissa på sin kunskapsprocent - först gissade eleven att eleven kunde 60%. Därefter runt 80% vilket gör att eleven övar sig i procentsamtal och begreppet (tänker jag och inser att eleven vågar göra matematiska antaganden) och jag samtalar också i matematiska termer. Eleven undrar spontant över det engelska ordet patriot och får därför undersöka vad detta är för ord och vad ordet kan betyda.



Eleven lär sig ordet både på svenska och på engelska:
- Det är ju samma på både engelska och svenska. Det betyder att man älskar sitt land. Patriot.



Här är lite förklaringar hur man gör det hela. Jag har arbetat med det här tänket - procenträkning i den lästa texten - i många, många, många år. Det är alltid roligt - eleverna vinner jämt över texten. Och till en början tror eleverna inte det. Det är min uppgift som lärare att visa eleven hur mycket eleven kan. Jag betraktar framtiden i arbetet.


Två andra elever sitter och gör samma text ihop;
- Alltså - vad betyder ENCOURAGE?
- Jag tror att man kan lista ut det på något vis... hör jag eleven säga....

En annan elev sitter med ordboken och utbrister:
- Anne-Marie, trial kan betyda flera saker... man måste läsa i texten vad man tycker att ordet ska betyda just här!


Frågor?
Jag tror att vi ska utmana eleverna ... de som blir mest förvånande är oftast lärarna. Vi som ska veta ... vi ska börja tro och undersöka. Det är kanske något mer komplicerat att se vad elever kan och inte kan.

Anne-Marie