BARNS RÄTT ATT LÄRA
Skolplikt.
Skyldigheten att vara i skolan. Den har eleverna.
Lärare är anställda i skolan. De är inte där av plikt.
Pliktskyldiga? blir mitt nästa ord. Pliktskyldiga gör något för att de måste. Inte för att de vill. Jag vill ändra på ordet skolplikt till skolrättighet. Det är ett annat ord.
Det är en rättighet att få gå i skolan. Det är en rättighet att få lära sig, utveckla sina kompetenser, utvecklas att möta framtiden. Det är en rättighet. Den rättigheten förvaltas av lärare, rektorer och skolpolitiker. Väl förvaltad blir den erövrad att förvaltas av eleven. Hur den förvaltas är och får inspektionen sätta ord på. Jag önskar bara att Ann-Marie Beglers ord om likvärdighet får luft under vingarna och att "Det handlar om var och ens rätt till utbildning och utveckling utifrån sina förutsättningar och behov. Men det handlar också om att skapa en utbildningsnivå som främjar en hållbar utveckling och ekonomiska framsteg i en värld där Sveriges välstånd en gång för alla inte är givet:"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=833243
Jag skulle gärna ha pedagogiska samtal kring DN´s debattartikel signerad Ann-Marie Begler:
Beglers ord:
/.../ undervisningens kvalitet. Vi ska tränga oss bakom den enkla beskrivningen för att på så sätt få ett bättre grepp om kvaliteten i det som skolan ger eleverna.
Körlings tankar;
Detta betyder att mer tid ska avsättas för pedagogiska diskussioner vid skolorna. Lärarna ska utvecklas i sitt pedagogiska språk, medvetandegöra sitt uppdrag och låta detta genomsyra klassrumsarbetet så att eleverna vet, förstår och inser hur arbetet utvecklas. Eleven ska få möjligheter att sätta ord på vad som händer med lärandet och vilken skillnad det utgör för eleven. Elevens rättigheter är att få tillgång till mål, undervisningens fokus, lärarens bedömningar och själv utgöra en demokratisk röst i hela processen.
Beglers ord:
Fokus i alla inspektioner ska vara barns, elevers och studerandes rätt till en god utbildning i en trygg miljö /.../ En naturlig följd av det är också att det blir själva lärandet, och förutsättningarna för utveckling och lärande, som kommer i centrum.
Körlings tankar;
Själva lärandet står i centrum för skolans verksamhet idag. Men skolan är i allt mindre grad den främsta lärande platsen för eleverna. Därför är det viktigt att skolan verkar för ett framtidstänkande som inkluderar eleverna i vad som kan anses värdefull kunskap i framtiden. Det handlar också om att förstå hur barn och unga lär sig utanför skolan. Vad behöver en lärande om, låt säga, tre år, fem år, tio år, 15 år? Här har skolan en utvecklingstanke.
Beglers ord:
Vår gemensamma strävan ska vara en bättre skola för eleverna.
Körlings tankar:
Skolan är en plats för eleverna. De är skolpliktade dit. Nu tycker jag inte om ordet skolplikt utan skulle gärna se ett mer positivt ord - Elever har skolrättigheter. Vi lärare har en läroplan som tydligt uttrycker lärarens uppdrag; Läraren skall. Detta betyder att läraren har ett uppdrag av nationell art, makroperspektivet på lärarens uppdrag, samt mikroperspektivet - läraren har ett uppdrag av eleven - lär mig, inkludera mig, utvecklas tillsammans med mig, se vad jag kan och utmana mig att utvecklas ytterligare.
Beglers ord:
.../ sätta elevens kunskaper och resultat i fokus. Elevens kunskap kommer att vara vår ledstjärna och vi kommer i våra inspektioner i högre grad att lyssna till och ta hänsyn till elevernas och föräldrarnas synpunkter.
Körlings tankar:
Att eleven ska få röstutrymme tycker jag är en självklarhet. Föräldrarna likaså. Men innanförarbetet kan ibland synas svårt att ha en överblick över. Jag önskar att lärarna fick en röst också.
Beglers ord:
Vi vet att lärarna är skolans viktigaste resurs för elevernas studieresultat.
Körlings tankar:
Bra. Lärarens roll är mycket viktig. Antalet vuxna kring våra barn är inte längre så stort. Därför behövs läraren få fortbildning, vidareutbildning och samtalsämnen med tydligt fokus. Jag möter engagerade lärare där jag är, i de skolor jag besöker... och jag vill värna lärarens röst. Jag tror på yrket, på skolan och på den förändring skolan måste genomgå. Framtiden är inte så långt borta som vi vill att den ska vara. Det är för den vi ska rikta oss.
Beglers ord:
Att hälften av dem som hoppat av gymnasieskolan ångrar sitt beslut...
Körlings tankar:
Vägledande samtal under hela skollärandets tid skulle eventuellt ha kunnat motverka avhoppet från gymnasieskolan. De kallas utvecklingssamtal. Periodvis ska dessa vara fler och verka stöttande för framtiden. Så tänker jag. En organisation av klassrummet kan verka till att personliga och individuella samtal kan genomföras under hela studietiden. Det här är något jag funderar mycket på, hur man i befintlig miljö kan ha individuell undervisning, gruppundervisning, halvklassgenomgångar och helklassamlingar. I mina klasser har jag genomfört detta fullt ut. Utvecklande och utmanande. Men eleven hamnar i centrum för sitt lärande. Vilket är mitt mål.
Jag vill gå i dialog med. Det kan vi alla göra. Vi ska tänka och utveckla, förstå och inbegripa, beslutsfatta och visionsverka. Tack för läsningen!
Anne-Marie
som länkar till ett av mina tidigare inlägg
http://annemariekorling.blogg.se/2008/september/atgardsprogram-utan-elev.html
och till den betydligt skarpare FREON http://www.freonfilm.com/blog/2008/09/ordlista-for-inspektorer/
Hej!
Intressanta kommentarer på en intressant debattartikel, som ja skulle vilja sammanfatta att skolinspektionen nu kommer att fokusera på skolans ansvar för att eleverna lär sig det de ska.
Några kommentarer till dina kommentarer:
Undervisningens kvalitet:
I stället för att undersöka huruvida skolan har gjort de saker man ska göra (ta fram dokument, skriva åtgärdsprogram med mera) ligger fokus på att skolan faktiskt lyckas med det skolan ska lyckas med. Detta ställer stora krav på alla som är verksamma inom skolan att utveckla pedagogik, styra resurser och främja pedagogisk utveckling.
Lärandet i centrum
När jag läst åtskilliga skolors kvalitetsredovisningar, hemsidor och verksamhetsplaner framgår ofta ett mönster. Skolan ska främst göra elever trygga och få dem att rivas. Sedan arbeta med lärandet. Jag tror att en elev som inte lär sig blir otrygg. Om man tror att alla elever kan nå målen måste man skapa en trygg miljö; men ur ett lärandeperspektiv.
Lärarnas roll
Lärarna underskattar ofta sin egen roll. Man pratar för mycket om annat; exempelvis elevers brister, bristande resurser, socioekonomiska faktorer. En bra lärare kan åstadkomma underverk. Men det kräver också en pedagogiskt inriktad skolledning (och en pedagogiskt inriktad huvudman)
I övrigt vill jag sätta skolplikten i relation med skolans plikt att lyckas få alal elever att nå målen. Går det utan att eleven är där. Går det genom att tvinga eleven till skolan?
Några söndagstankar från
Jonatan
Hej och tack för dina svar och tankar. Jo, det kanske går att tvinga eleverna till skolan, ibland måste man det, men då de kommer så måste skolan öppna famnen, inte stigmatisera mera, utan välkomna och återskapa förtroendet för skolan, för elevens lärande. Jag tror mycket på mötet. Skolan är i mångt och mycket en mötesplats. Vi skulle uppskatta våra möten och kvaliteten i dem. Tack för dina ord återigen. Anne-Marie
En liten tanke slår mig. Om elevers lärande i allt högre grad sker utanför skolans ramar, var finns då i läroplanen den vuxna plikten om upplysandet om etik och moral? Även om det är och förblir föräldrarnas främsta uppgift, det här med att förse sina barn med etiska och moraliska ramar, så är skolans uppgift i detta hänseende icke att underskatta. Enkla etiska ramar som möjliggör ett tryggt omvandlande av egen förvärvad kunskap till ett respektfullt och etiskt rätt användande av den kunskapen. Det innebär att den etiska dialogen måste även finnas i skolans läroplan. Eller?
Läs om skandalerna på Jensen och andra SKITSKOLOR. Varning för Jensen. Dom förstör din framtid.
http://www.metrobloggen.se/skitskolor