ELEVEN SYNAR LÄRAREN



Jag har några elevporträtt av mig själv. Det är med värme jag tar emot dem. Detta porträtt har föregåtts av en ingående studie av mig.

- Öppna munnen så man ser dina tänder.
- Titta större så jag ser dina ögon.
- Vad är det egentligen för färg på dina glasögon?

Jag ler så alla tänderna syns. Jag öppnar ögonen så att de blir stora, stora. Och jag granskar noggrant mina glasögonbågars färg. Nej, där ljuger jag. Tar jag av mig mina glasögon så ser jag nästan ingenting. Vilket jag berättar för min elev.

Men ingen gång frågar eleven - Säg något som jag ska skriva in i bilden.
 
Jag har tagit Obamas ord in i klassrummet - YES I CAN eller YES WE CAN!
Hela dagen har jag sagt detta. Orden känns så bra i munnen. Det gör så gott i rummet. Det är så skönt att gemensamt tro på sig själv och på alla andra. Även om det är ett tufft arbete vi har framför oss. Eller ett avslutat arbete som vi har bakom oss. YES WE CAN!
YES I CAN!

Anne-Marie

som tackar min elev för ett porträtt som jag mycket snart trycker till mitt hjärta.

Kommentarer
Postat av: Lena

YES, YOU CAN!

YES, THEY CAN Alltså dina elever!

Och det känns nästan lite som Yes we can också, vi på din blogg.

Vilken fantastisk teckning!

2008-11-06 @ 20:42:13
Postat av: Anonym

Hi hi hi - yes we can! All of us. Includes you. AnneMarie

2008-11-06 @ 20:51:59
Postat av: Mats

Verkligen spännande ögon!



Annars tänker jag på helt omotiverat på Baccara



http://www.youtube.com/watch?v=KGuFn0RPgaE





Yes sir i can boogie

but i need a certain song

2008-11-07 @ 11:13:40
URL: http://lumaol.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback