BOLLPLANKET

Jag bollplankar med en läsare. Det måste man göra när man skriver. 
Det är svårt att vara ensam om sin text.
Igår fick jag gensvar.



FRÅN MIN MAILBOX
Jag läser med mycket större njutning nu
och tycker att jag hör en röst bakom orden.
Det är när du släpper den trosvissa sidan
som du är bäst. I tvivlet växer du...


FRÅN MIG SJÄLV
Jag publicerar detta från min mail. Skrivprocessen är så känslig.
Då jag tvivlar som mest,
studsar bollplanket lyhört rätt ord i min famn.

Anne-Marie,
som drar absoluta paralleller till mitt klassrum och mina elevers skrivande.
Det jag upplever upplever också mina elever.
Det är inte mycket som skiljer åt oss då vi skapar.
Oavsett vad vi skapar.
Vi är alla mänskliga.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback