Anne-Marie Körling Blogg

ATT GÅ TILL PLATSER

Promenad med elever. Vi går till platser. Jag förvånas alltid. Undrar ofta. Jag bär min kamera med mig. Eleverna visar vad jag ska fotografera. Som om mitt kamerahus ger dem förstärkta ögon. De ser mer. Större. Fler detaljer. Delger mig. Vill visa. Åskådliggöra.
- Kom, kom, fotografera det här... och det här... kan du... och jag gör som de säger. Tekniken är generös. Minns dåtidens filmer, framkallning och hur begränsad fotograferingen blev, lite för ekonomisk. Nu, idag, tänker jag... så generöst att jag kan ta de bilder de vill att jag ska ta. Jag kan låna ut min kamera... men ingen frågar. Däremot ber de mig...
- Ta kort på det här... titta vilken spricka i isen... den måste du fotografera.

I mitt inre fotograferar jag helheten. Hit kom vi. Promenerandes. Det är svårt att tro att dagens unga kan stå vid ett stort vatten och titta på en isspricka. Det är först då man är vid platser vid ett stort vatten, vid en isspricka med en kamera som man kan förstå... att vi måste gå till olika platser. Vi behöver det som är främmande och olikt. Inför detta står vi en stund och undrar. Jag tänker i vidare banor... men så är jag deras lärare. Rörd av det hela... berörd.



Anne-Marie

Vi hade dimma igår. Vit, iskall och så tjock att struan försvann i parken. Tänkte att om du hade varit här hade vi ju gott ut och fotograferat. Men när jag väl kom hem var jag för kall för att hämta kameran. Vilka fina elever du har.