ELEVER vill...ingå

ha kontakt med sina lärare. Bli lite mer personliga. Tydligast ser jag denna vilja då jag undervisar på högstadiet. Jag samlar ihop mina saker för att vandra tillbaka till mitt hemklassrum. Några elever stannar alltid kvar. Är i närheten av mig. Cirkulerar kring. Pillar lite på pennorna vid whiteboarden. Så kommer den där personliga berättelsen... den lirkar sig fram... lite berättande... lite närhet... och lite frågor om mig - vem är du-frågor.

image1183
En elev i årskurs fyra ser på lärare och elev relationen.

Jag tänker så här... de letar efter hur det är att vara vuxen. De ser och tänker så mycket. Att få vara i närheten av och undra lite vem är hon....och berätta lite...vem är jag. Jag kan sörja att så många unga försvinner bort med sina undringar, sina frågor ... och aldrig vågar uttrycka sig eller blotta sina personligheter. I stora sammanhang är detta svårt.

Därför ska vi organisera så att alla kommer i närheten av sin lärare. I närheten av sig själva. Förutsättningarna för det goda mötet är en bra grund att lära i.

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Annis

Ser mina små ettor hur de närmar sig, tittar på mig, vill ha en liten ensam stund med mig...och jag njuter. Vi byter några ord och jag ställer små enkla frågor som gör att de blir sedda. Det är vår uppgift!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback