Anne-Marie Körling Blogg

GÅ I SKOLAN

Märkliga uttryck.

G Å       I      S K O L A N

Jag ska till jobbet säger jag om någon frågar. Vilket det är mycket få som gör då man träffas runt klockan sju, halv åtta. Men eleverna de går i skolan. Vilket är en total osanning. De går till skolan. Vilket också är en total felsägning, många, alldeles för många åker bil till skolan. Men ok, att gå i skolan är definitivt en gammal mening från tiden då man, likt Astrid Lindgrens Bullerbybarn, hade en skolväg som var fylld med lärande och upptäckande, lekar och dikeshoppande, det var att gå i skolan. I verklighetens skola. Och till den husbyggda skolan. Men uttrycket att gå i skolan är så felaktigt, så felaktigt, för elever går inte i skolan. I skolan sitter eleverna. Och det är, om något är fundamentalt fel så är det just det, att de sitter där. Vad värre är, och definitivt farligare, det är om de sitter av sin tid i skolan, Då gäller det att sätta fart i uttrycket - att gå i skolan! Och det är en av skolans viktiga uppgifter. Att skapa motivation. Och motivation det är svåra saker det!

Anne-Marie

---

UPPMÄRKSAMHET

Jo, det syns när hundar är uppmärksamma. Jag tror också att det går att lära gamla hundar att sitta. Om de är tillräckligt trötta blir de tvungna. Om man säger "sitt" precis samtidigt som man ser en hund som är i färd att sätta sig ned, då kan man låtsas att man har lärt hunden att sitta. Men så enkelt är det inte. Då måste man vara väldigt uppmärksam på hunden. Ja, jag menar om den ska sätta sig eller inte.

Det där med uppmärksamhet - jag tror att vi ska bekräfta uppmärksamheten när den infinner sig. Det är något plötsligt givande och tagande. Tänk så många som tävlar om vår uppmärksamhet. Det är något att vara väldigt uppmärksam på. För de som vill ha vår uppmärksamhet vill vara lite försiktiga med att synliggöra varför. 

Anne-Marie

---

ORD PÅ VÄGGEN är ord på vägen

Mitt emot mitt hemma rivs det ned. Det rivs för det nya. Det gamla industriområdet ska bli bostadsområde med utsikt över vattnet. Det nedrivna området är en tummelplats för väggmålningar. Orden klistras fast i betongen. De lyser emot mig. Kär lek... kärlek står det där jag vandrar förbi. Det är ett vackert ord. Mitt i det nedrivna kan något byggas upp. 

Men bland det nedrivna finns små saker att ta hand om. I mitt kvarter finns det en liten vintageaffär för blommor som kommit på avvägar och behöver andras omvårdnad, och eventuellt en ny bostad. Denna lilla kaktus är en kärleksgåva från Karelen. Så spännande tänker jag. Kärleksgåva från Karelen! Det är nästan en egen liten berättelse. Jag tänker - så många små spår människan lämnar efter sig.

Anne-Marie

---

PARKBÄNKSORD

Mitt öga söker upp detaljerna. Denna parkbänkssoffa bär ordet GLÖM! Jo, jag slår mig ned och tänker... det kanske inte är så dumt att glömma. Jag försöker komma ihåg vad jag vill glömma. Tänker mer på det jag kommer ihåg. Men det är inte någon dum idé. Man behöver inte komma ihåg allt. Tänk om man kunde skriva en glöm-lista istället för en kom-ihåg-lista. Få se nu, vad är det jag ska glömma... och ... jo, jag vet... det fungerar inte. Lika lite som det fungerar att slå sig ned på denna soffa, en ljugarbänk, eller vid ett minnesmonument. Man glömmer tids nog. Men man kan inte kräva det av sig själv - GLÖM!

Anne-Marie

---

PASSA IN I MITT LIV

Jag går omkring i mitt liv och känner mig nöjd. Jag saknar ingenting. Jo, jag saknar kanske en och annan som försvann, jag saknar mina gamla vantar som jag förla förra vintern, jag saknar några kilo som jag tappade förra sommaren... men när reklamtexten säger att något passar in i mitt liv ... precis som om jag saknar det där som skulle passa in i mitt liv ... då blir jag en aningen misstänksam. Jag passar helt enkelt på mig själv. Det räcker väldigt bra att jag vet vad som passar sig eller inte. Men då slår det mig att jag passar upp en hel del och det kanske inte är så bra. Men om jag passar saker och ting vidare kanske det blir bättre. Men allra bäst... tänker jag då jag plötsligt ser en skoaffär. Jag kilar genast in i den... och prövar skor som bara passar på mina fötter. Fits perfect, tänker jag. Och så har jag gjort slag i saken. Passat på ... skulle man kunna säga... att hitta något som passar ... men inte i mitt liv utan på mina fötter. Ett par nya skor!

Anne-Marie,
ja, ja, inte är det något litterärt mästerverk, snarare en märklig text om precis ingenting. Men jag får skriva vad jag vill här, precis som textmakarna ute i världen får skriva precis vad de vill, reklammakarna också... ordet är fritt. Åtminstone än så länge.

---

VETGIRIGA och alla andra

Vetgiriga tar reda på saker och ting.
Beserwissers tror sig ha reda på saker och ting.
Ovetande har ingen aning.
Vetorättare vill ha rätt och inte fel.
Vettigare - är de som vet men tiger.

Vetenskapsteorin försöker omsluta alltsammans.

Anne-Marie,
som bara lekte lite med några ord...

---

PÅ VILKEN FOT...

På vilken fot ska man stå? Det ultimata kanske är att man står med en fot i verkligheten och med en fot i framtiden. Sen ska man luta sig mot någonting också. Man kan luta sig mot historien. Därefter behöver man vila. Man kan vila i det man kan. Det är också helt tillåtet att skutta omkring i tillvaron precis som man vill. Och hoppa i vattenpölar.

Anne-Marie

---

HURRA JAG LÄSER!

Jag tog tre varv runt med bilen och varje gång blev jag lika överraskat glad...

Jag hoppades att varenda en av min kollegor fick göra den här resan i rondellen. Jag önskar att jag vore avsändaren. För mina kollegor, och alldeles speciellt mitt arbetslag är ... ja... bara så väldigt bra.

Glöm aldrig att ord har kraft att tillföra, men också makt att ta bort.

Anne-Marie

---

SMÅ ORD

Far väl!
och
Väl kom!

Anne-Marie

---

ORDET : INTILL

Ett vackert ord.
I N T I L L

Tillhör ett av de vackrare orden i mitt vokabulär.
Jag ordbokspromenerar i ordboken;
Intill betyder "just vid sidan av" och ordboken har några förklarande meningar:

Cykeln står intill väggen (mmm... min står inte intill väggen.... )
Han ställde sig intill henne (ja... så ungefär...)
Vara trogen intill slutet (så vackert, så vackert)
De var intill förväxling lika (jo så kanske det är)

Jag använder ordet intill... hmmm.... jag har nog inte förstått ordet på samma sättt som min ordbok, trots att mitt fotografi åskådliggör ordbokens mening; dessa hus är intill förväxling lika.

Vid min ordboksläsning upplever jag ordet intill som aning distanserat. Cykeln står lutad intill... det är stort utrymme mellan vägg och cykel, han ställde sig intill henne får mig att undra hur långt mellanrummet, kunde han räcka ut en hand för att nå hennes, och det där om trogen intill slutet, det orden vill jag helst inte röra, de får stå för sig själva. Och likheten... den bör vi alltid eftersträva att se där vi inte förstår, vilket kan få oss att närma oss varandra eller problemet vi ställts inför, istället för distansera oss.

I KÖRLINGS HITTA-PÅ-ORDBOK
syns intill i dessa förklarande meningar;

Intill dig är världen vår gemensamma.
Intill dig är samtalet bara vårt.
Intill dig är jag som närmast.

Och min vackraste plats på jorden,
kan vara precis överallt bara den är
precis intill.

Tja... så ungefär!
För mig är ordet intill ett kärleksord.
Vilken ordbok skulle du slå i?

Anne-Marie

---

ORD GÖR SKILLNAD

Att förvalta sina ord så att de lyfter läsaren.
Vilket höjdarsätt att använda ordboken.

tänkte Körling med tanke på ett litet mail som hon läst.
Anne-Marie

---

SAK och TID

VARJE SAK HAR SIN TID - VARJE TID HAR SIN SAK.

Anne-Marie,
som bara måste vända och vrida på orden.

---

MITT NYA ORD - BROVISS

På bropelaren vid en av de avigare platserna i Stockholm har någon satt upp en spegel. Denna spegel kan i sin helhet återge himlen, brobygget och om, åskådaren flyttar sig hit och dit, en inramad bild av omgivningen. Det är något smärtsamt i en krossad spegel. Nu har någon satt upp en teckning på spegeln. Den är mörk. Är det sju års drömmar som krossas här? Är det en besvikelse som tecknaren ger uttryck för. Ja, jag ser ett avtryck eller två. Men bron ovanför är en bro som bär. Det är kanske så vi ska se på möjligheterna. Det är alltid möjligt att bygga broar. Jag är en broviss person. Jag envisas med att utmana möjligheterna. Det kan vara så att tillvaron är en krossad spegel och en svärtad bild. Men om den sätts upp på en bropelare - då kan jag bara se bron. Och då tänker jag... det går säkert att ta sig över det här.

Anne-Marie

---

ÄPPLEN OCH PÄRON

Jämföra äpplen och päron!
Så säger man ibland.
Det är när jämförelserna är omöjliga att göra då förutsättningarna är fel.

Men tänk - varför nöjer vi oss alltid med det?
Tänk om vi löper linan ut - jämför äpplen och päron - så att vi själva kan få komma till slutsatsen -
Nämen - vi kan inte jämför äpplen och päron!
Eller tänk om vi i den jämförelsen finner likheter som är möjliga att jämföra.




I stort sett tycker jag inte att man ska jämföra i betydelsen
att man själv gör sig mindre då man jämför sig med någon.
Man kunde kanske se skönheten - aha - ett vackert äpple
och där ett vackert päron.

I övrigt anser jag att det är bra att jämföra med sig själv.
Så här ungefär:
Nu gjorde jag skillnad mot förra gången.
Jag kunde inte innan, nu har jag prövat och kan lite grann...

istället för att jämföra med någon annan.
Någon annan får däremot gärna tjänstgöra modell för hur man gör.
Jo - för all del - tjänstgöra modell för hur man inte bör göra.



Jämföra förklaras i ordboken;
Bedöma något i förhållandet till något annat. Men, men läs igen...
då fungerar det ju att jämföra äpplen och päron.
Men går det att säga att äpplen är jämförbara med päron?
Jo - båda växer på träd. Kan falla ned i gräsmattor.
Har kärnhus, skal och fruktkött. Växer i Sverige.

Det finns ett annat ord
- jämförlig -
vilket betyder att man ställer sig en aning frågande till om detta är möjligt att jämföra.
Ja, ja...små morgonfunderingar!
Frukost - jo jo det blir att välja mellan äpplen och päron.


Anne-Marie

---

ORD: TON-GÅNGARNA

Ton-gångarna?
Det är väl de som marcherar till musik.

Anne-Marie,
jag vet - hur fånigt som helst - men man får leka. Man får det!

---

BLICKA UT och TITTA IN

Blicka ut - då vidgar man vyerna. Blicka anger något annat än att titta. Man blickar mot något. Jag måste ordbokspromenera i ordet blicka.

Ordboken förklarar att blicka betyder att man inriktar seendet. Då undrar jag lite stillsamt vad det är man gör när man tittar. Jo då säger ordboken att man medvetet använder synsinnet.

Jahaja! Så är det. När man blickar då inriktar man seendet. Men vad betyder då seende - jo jo - det betyder enligt ordboken förmåga att se.

Jag tittar i ordboken, nej vänta, jag blickar ned i ordboken, jag är seende med andra ord.
Kort och gott - ögonen är öppna.
För vad gör man då man slår upp ögonen.
Man ser!

Det räcker så.

Anne-Marie

---

MÄTTA FÅR

Metafor och Mätta Får!

Anne-Marie,
man får leka, man får det!

---

KULTURHUSETs LISTA

Första kyssen är avklarad.
Bitterfittan likaså.
Seniormingel är inte aktuellt för mig.

Jo jag prickar av Kulturhusets lista!
Men det där med rattmuff?
Det är väl inte riktigt säsong än?

Anne-Marie

---

WILFING - nyord

Nytt ord - W I L F I N G
Det är engelska... och betyder.... W H A T   W A S    I    L O O K I N G    F O R.

Ja, det kan man undra på en arbetsplats - vad var det du letade efter... för detta ord har att göra med vad man just gör på sitt arbete och vad arbetsgivaren tycker att man inte ska göra på sin arbetsplats. Wilfandet ökar överallt. Man slötittar på nätet, och hamnar än där och än där, en del hamnar där de absolut inte borde vara.

Nåväl... om ord etableras betyder det att behovet av ordet finns. Här är ordet Wilfing... och det lär bli svenskt...
Detta slötittande på nätet...

Anne-Marie

---

JAPP - SÅ ÄR DET!

---