Katedern?!
Katedern!
Det är märkligt att just katedern ska symbolisera lärarens undervisning. Det är inte katedern i sig som är undervisning utan lärarens roll i klassrummet. Jag vill inte ha en kateder. Jag vill ha undervisning i många konstellationer. Fullt ut. Jag räknar med att jag ska undervisa. Det är just undervisandet som är roligt och utvecklande. Eleverna ska få möjligheter att lära genom att se sin lärare göra. Jag undervisar genom att åskådliggöra mitt tänk, skriva modeller och skapa goda undervisande fokus att samtala, göra, tänka, grubbla och utgå ifrån.
Katedern finns inte i mitt klassrum, men jag har haft såväl skolinspektion som skolverket på flera besök för att just titta på undervisningen och samspelet med eleverna. Det är så mycket utanförtyckande om klassrum och lärande. Då vi för in gamla begrepp skapas gamla och föråldrade bilder. Det betyder att ett klassrum kan bli organiserat utifrån katedertänket, det som vi en gång minns i våra egna klassrum. Jag tror att det är en fara. Eleverna ska inte rikta sig mot ett håll utan mot flera håll, mot klasskamrater och in i lärande och utvecklande undervisningar.
Läraren ska naturligtvis undervisa - det tror jag de flesta lärare gör - och samtidigt finnas intill eleverna då de arbetar. Jag tror mycket lite på självständiga arbeten, utan mer på ett klassrum som skapas av lärande gemenskap, tydliga undervisande fokus och eleverna i mångstämmiga konstellationer. Lärandet för mig är rörligt, muntligt och processande. Läraren är mitt i detta.
Jag vill inte ha in en gammal metafor för lärande, däremot vill jag ha tillbaka den modellande läraren, läraren som undervisar!
Anne-Marie
Jättebra skrivet....
Mer av sådant.
"lärarens bord; talarstol, talartribun, podium, pulpet"
Det kanske handlar om att sätta sig själv i centrum - klassrummet som lärarens scen?
Jag tror att hela bilden av lärarskap som "roll" är en farlig metafor.
I framtiden är vi alla huvudrollsinnehavare i våra liv!
Jag vet ju att du gillar ord och SAOB är en guldgruva:
KATEDER © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [K792] [tryckt år 1935]
--------------------------------------------------------------------------------
kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert ( VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret ( VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰.
(förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 -- c. 1820 (: Cathedre-karlar).
ANMÄRKNING: Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))
[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA).
– Jfr KATEDRAL sbst.,, SCHÄS]
[1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom.
Der omkring (dvs. omkring S. Petri "kateder") stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl.
BOLINUS Dagb. 25 (1667).
Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS Borgå Gymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827).
BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906).
När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928).
– särsk.
[2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi.
SynodA 1: 217 (1700).
LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781).
De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol.
MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725).
När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771).
Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876).
STRINDBERG NRik. 110 (1882).
Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
--------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr:(2)
KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag;
jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
(2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹020. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827).
Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
(2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog.
Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
(2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818).
Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
(2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857).
SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
(2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov.
LYSANDER Almqvist 324 (1878).
WIESELGREN Bild. 59 (1889).
(2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare]
(i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878).
Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923).
SvUppslB (1933).
(2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM.
NDA 1876 nr 263, s. 2.
NordT 1892, s. 237.
3NF (1929).
(2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o.
KATEDER-SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
(2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol.
VGR 1787.
(2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818).
BL 20: 274 (1852).
(2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, hög- tidlig, docerande ton, Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
(2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning).
Ergo 1926, s. 35.
(2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft;
Hi hi Mats, tusen tack, Anne-Marie
Precis min tanke! Tack!