Får jag berätta om atomen?




- Du, får jag berätta för dig vad jag kan om en atom, säger en elev.

- Absolut, berätta.
- Jag kan massor av saker om en atom. Och en atombomb, säger eleven.
- Får jag höra, manar jag.

Eleven berättar för mig om atomen. Vi har talat om den som den odelbara delen. Vi har sett en pedagogisk film om atomen. Filmen vi såg var inte så pedagogisk som jag trodde då de flesta ord var mycket svåra. Det är möjligt att den inte var för vår årskurs. Nåväl, nu kommer eleven med sin kunskapsförmedlarvilja.

Får jag berätta för dig? är ett elevanslag till läraren.

Ja naturligtvis får eleven berätta tänker jag. Den här frågan har sedan dess levt i mig. Eleven som visar vad eleven är intresserad av är ju i högsta grad lärande och nyfiken. Lärande går via bekräftelse av just det eleven nu presenterar för mig. Sin kunskap om atomen.

Nu visar det sig att eleven kan en hel massa om atomen. Och om atombomben. Då jag lyssnar uppmärksamt så vågar eleven berätta mer. Och det riktigt flödar ord och begrepp om atomen, atombomben, och om vad som händer. Neutroner och krafter. Eleven skissar en liten beskrivande skiss som ytterligare åskådliggör något om atomen.

Jag hör orden som omsluter fenomenen. Eleven berättar och jag inser att vi i vår gemenskap, jag som lyssnare och eleven som delar-med-sig-berättande faktiskt har vänt på steken om vem som ska tala i klassrummet.

Anne-Marie


Kommentarer
Postat av: Jonas Hällebrand

O vad jag önskade att du hade min barn i skolan A-M och att fler gjorde som du!

Tack nu känns det bra igen...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback