Anne-Marie Körling Blogg

De rådande läroplanerna i skolan, del 1

Trots att vi har en läroplan att följa, Lpo-94, tror jag verkligheten ser annorlunda. Jag tänker alltid på frågan - vilken läroplan möter jag nu - då jag samtalar med lärare. Den läroplan man förljer handlar oftast om den läroplan i vilken man utbildades i och började undervisa utifrån. Läroplansarbete i skolan saknar det djup läroplanen behöver för att förankras och för att förändra och göra den skillnad en ny läroplan har att förmedla. Läroplanen är det uppdraget läraren, läs skolan, har för att säkra elevens (barnet se barnkonventionen) rätt att utbilda sig och möta de lärande utmaningar som är kopplade till elevens förmåga och möjlighet och samhällets krav och vision.  (Läs också att lärandet handlar om utmaningar).

Nåväl, läroplanerna kräver en hel del teoretiska fördjupande diskussioner och bör kopplas till den läroplan som vi  en gång lämnade, eller är i färd med att överge. För att diskuterar skillnader, likheter och aktivera läroplanernas människo- och kunskapssyn. Läroplanen är källan till det professionella tänk som läraren förväntas ha och hur man ser på individens lärande. Läroplanen är såväl lärarens uppdrag och lärarens trygghet. Den teori som omsluter läroplanen skapar djupet i lärarens uppdrag och lärarens profession.

Då jag talar med lärare frågar jag ofta - vilken läroplan utbildades du i och vilken läroplan började du arbeta med i ditt klassrum tillsammans med eleverna. Det är ingen negativ fråga eller en fråga ställd för att ställa mot väggen. Vilken läroplan man utbildas i tenderar att vara den trygga läroplanen i vilken läraren har mest utbildning i - dvs - förstår sig på bäst.

Det är också viktigt att möta upp föräldrarnas läroplaner, alltså i vilka läroplaner föräldrarna till eleverna utbildades i då de gick i sina grundskolor. Om läraren identifierar föräldrarnas läroplaner kan läraren föra ett bättre utvecklingssamtal och visa tydligare hur den nya läroplanen ser på elev och kunskap idag.

Läroplanshistoria är ett sätt att möta upp läroplanerna inom en skola. Teoretiskt koppling och fördjupning av läroplansideerna en annan. Den läroplan jag utbildades i - lgr 80 omslöt Piagets tankar - och då utbildades jag grundligt i Piagets tankar och hur barn konstruerar sitt tänkande. Jag kom ut då LpO-94 började råda inom skolan. Men läroplanen kom samtidigt som andra stora reformer, komunaliseringen av skolan, och själva tänket kring undervisningen och elevens lärande skymdes av de andra viktiga arbeten skolan hade att genomföra, begripa sig på och få uppleva konsekvenserna av. I mångt och mycket handlade skolans arbete om att förstå vad kommunaliseringen innebar, utveckla redskap för en ny form av konkurrens mellan skolor som började etablera sig och erbjuda annan form av lärande innehåll.

Det går inte att förstå Lpo-94 genom att endast läsa orden och meningarna i det tunna lilla häftet - det är så stort tänk som omsluter vår läroplan. Om teorierna hålls i mörker och inte får presenteras, bearbetas, grubblas och tänkas kring, omsättas och ingå i det dagliga förhållningssättet i klassrummet kommer arbetet att genomföra läroplanen bli svårt. Så blev det också. Det är inte lärarnas fel men följderna gör att det blir lärarna som står till svars.

Anne-Marie

Jag funderar hur eleverna uppfattar läroplanen. Är de medvetna om att det finns en läroplan? Jag funderar vidare: Är de medvetna om att de har rätt till elevinflytande? Vad är elevinflytande för eleven? och så fortsätter funderingarna ...