Anne-Marie Körling Blogg

KÄRA BLOGGLÄSARE - JAG FICK EN FRÅGA AV TEORETISK ART HÄR PÅ BLOGGEN - OCH GAV MITT PERSPEKTIV SAMTIDIGT SOM JAG BOLLADE FRÅGAN VIDARE ... och bollen studsar fram och tillbaka och vi blir samtliga lärande genom de goda frågorna som ställs. Jag har härmed lyft fram ett gensvar här på min blogg - därför att jag uppskattar det gemensamma lärandet. Jag tackar Mats från Malmö Lärarhögskola samt Christian Eidevald som härmed får ordet:

_____________________________________________LÄS och BEGRUNDA:

Efter att ha fått ett mail från Mats med en länk till denna sida så gör nu även jag ett försök att göra ett inlägg som kanske delvis kan ge MIN syn på frågan om Vygotskij - tolkad ur ett genustänkande á la 2009...


Jag var tvungen att kolla upp vad som står i "Den tidlösa pedagogiken". Där står precis innan citatet från Münsterberg: "Han har också rätt, när han visar på faran i att arbetet som lärare i allt större utsträckning övergår i kvinnohänder" (s. 461). Samma text finns även i Gunilla Lindqvists "Vygotskij och skolan" (1999), där hon i kommentarerna skriver, under rubriken "Vygotskijs tankar om läraren jämfört med dagens uppfattningar": "Läraryrket har dessutom låg status och förlöjligas ofta. Med låg status är risken stor att det blir ett kvinnoyrke, vilket innebär att det kan bli svårt att undervisa både pojkar och flickor allsidigt" (s. 248). Här blir det emellertid oklart om detta verkligen är Vygotskijs "tankar" eller Gunillas... Hon skriver exempelvis på s. 52 att "Emellertid råder inte minsta tvivel om att det finns väsentliga olikheter i pojkars och flickors beteende betingade av deras kön". Jag har inte funnit någonstans att Vygotskij skiljer biologiskt på flickor och pojkar på detta sätt (återkommer till detta), så det kanske alltså snarare är hennes tolkning än Vygotskijs?

Jag ska nu försöka göra en kritisk läsning av Vygotskijs texter ur ett genusperspektiv (positionerar mig själv som feministisk poststrukturalist), vilket alltid är lite vanskligt eftersom vi riskerar att ge en beskrivning av en mening som säkert inte var avsikten när det skrevs. Vi bör ha i minnet att han dog innan 2:a världskriget bröt ut och att hans forskning var samtida med exempelvis Pavlovs forskning om "betingade reflexer". Sett ur detta framstår naturligtvis Vygotskij som både radikal och kontroversiella när han kritiserade den dåvarande härskande förmedlingspedagogiken (den enda bok som utgavs under hans levnad blev ju som bekant förbjuden i hans hemland under ganska många år).

Det som vi idag framförallt förknippar med Vygostkij är "den proximala utvecklingszonen" (zpd), även om den delen i hans tänkande inte var så centrala i hans texter som vi gjort dem till i efterhand (kanske beroende på att vi tror att vi lyckats förstå vad han menade just i den delen...). I och med de nuvarande läroplanernas tydliga avstamp i detta begrepp så har han och hans teorier kommit att bli väldigt centrala inom utbildning.

I sina teorier fokuserar han som bekant BÅDE på individen och på individen i ett historiskt och kulturellt perspektiv. Som jag tolkar honom menar han att de biologiska förutsättningarna är avgörande för den kognitiva utvecklingen MEN att även det "sociala" spelar en viktig roll HUR detta utvecklas (som vi ser som en självklarhet idag) - samspelet blir då det som framförallt hamnar i fokus. Vygotskij skilde inte, vad jag känner till, på flickor och pojkars biologiska förutsättningar och på så sätt menar jag att man ska läsa "barn" i Vygotskijs texter som BÅDE flickor och pojkar - men citatet där han hävdar att "det kan bli svårt att undervisa både pojkar och flickor allsidigt" säger möjligtvis emot detta...

Oavsett om flickor och pojkar biologiskt sett ses som olika eller lika öppnar emellertid denna teori upp för att kulturella värderingar, om exempelvis kvinnligt och manligt, kan ses som en del i bans kognitiva utveckling, eftersom kulturen och det sociala samspelet beskrivs som avgörande för HUR flickor och pojkar kommer utvecklas kognitivt (detta är min tolkning och skulle i så fall samanfalla med den andra vågens feminism).

OM det stämmer att han menade att läraryrkets låga status kan innebära att det blir ett "kvinnodominerat yrke" (som Gunilla skrivit) och att det kommer innebära bekymmer att "undervisa flickor och pojkar allsidigt", kan man tolka det som att han kanske menar att flickor och pojkar (i alla fall delvis) behöver OLIKA undervisning. Eller så antyder han att kvinnliga och manliga lärare förväntas "ge" barnen (bååde flickor och pojkar) olika saker. Om detta i så fall ska ses som att kvinnor och män enligt honom har olika biologiska förutsättningar, eller om dessa olikheter ska ses som ett resultat av en könsbunden kulturell socialisation kan jag bara gissa om eftersom jag inte känner till att han diskuterat detta mer djupgående.

Jag skulle i detta sammanhang däremot även vilja föra fram en lite annan tanke: I och med en ökad fokusering på barns "proximala utvecklingszon" (zpd) har fokus på barns "utvecklingsnivå" kunnat hållas vid liv - även om det är med en lite annan teoretisk utgångspunkt än exempelvis Piagets åldersbundna mognadsstadier (fast frågan är om inte Vygotskjis beskrivningar av "kriser" är ganska lika dessa "stadier"?).

Att framställa hans texter som "nytänkande" kan då ge sken av att vi nu fokuserar på något "nytt". Jag menar emellertid att våra försök att observera barnens "nuvarande nivå" INTE är neutrala. De kommer alltid utgå från olika antaganden. Ett av dessa "antaganden" (som jag menar av vissa uppfattas som självklara) är teorier om att flickor utvecklas snabbare (som av många är starkt ifrågasatta) och detta antagande menar jag har kommit att sammanvävas med "zpd". Det kan innebära att barns positioner av oss (omedvetet) tolkas på olika sätt: Det vill säga, en flickas position tolkas som mer mogen eftersom vi "vet" att flickor utvecklas snabbare och vi utmanar då henne mer än vi skulle gjort med en pojke . Vi kanske då tror att den "potentiella utvecklingsmöjligheten" ligger "längre fram" än vi skulle tolkat den för en pojke...

Det blir alltså INTE en "neutral bedömning" av barnens nuvarande utveckling/mognad utan en diskursiv tolkning där flickor och pojkar tolkas på olika sätt (jag för en fördjupad diskussion kring detta i min avhandling "Det finns inga tjejbestämmare" som handlar om att se barns kön som position i förskolans verksamhet - den finns att ladda ner via Skolporten.com).

Teorier OM barn kan på detta sätt bli en del i barns utveckling. Detta skulle därmed kunna motverka idéer om barn som "kompetenta och rika" som exempelvis förs fram inom Reggio Emilia - där barn ses som att de har MÅNGA OLIKA utvecklingsmöjligheter som de berövas under sin uppväxt. Detta antyder även Skolverkets utvärdering av förskolans läroplan (2008) där det visar sig att förskolan efter läroplanens införande (1998) fått en STARKARE fokusering på barn individuella utveckling och att förskolan därmed blivit allt mer "normerande" utifrån vad som "uppfattas" som en "normal" utveckling (utifrån utvecklingspsykologiska antaganden)... tvärt emot läroplanens intentioner. Jag menar att detta görs med stöd i Vygotskijs teoretiska resonemang (även om jag samtidigt är övertygad om det inte var vad han avsåg).

Hoppas jag lyckats "röra till det" lite ;-)
/Christian Eidevald

_______________________________________________________________________________



CHRISTIAN - JAG VÄLKOMNAR DENNA RÖRA. OREDAN I ALLT NYTT ATT TÄNKA ÄR FULLKOMLIGT UNDERBART. JAG TÄNKER SÅ DET KNAKAR - NÄRINGSORD ALLTSAMMANS - OCH TANKARNA FAR OMKRING - JAG ÄLSKAR DISKUSSIONER... Därför ger jag ordet till Mats... som sätter sprutt på tankarna han också:

______________________________________________________________________________

Tack Christian (och Anne-Marie som upplåter plats åt denna spännande diskussion!)

På ett plan känns det lite unket att diskutera vad Vygotskij egentligen menar och jag är glad att Christian för samtalet vidare till en mer spännande nivå.

Mest nyfiken blir jag på tanken att vi genom våra teorier och förförståelser även skapar förutsättningar. Jag tänker att det är ett tacksamt objekt att kritisera denna fördomsfullhet och att vi kanske drömmer om ett rent bemötande bortom dessa begränsande tvångsmäsiga ideologier.

Under mina år som lärarutbildare har ofta studenterna tvingats att beskriva skillnader mellan t.ex. Piaget och Vygotskij och det har ofta skett på en ganska ytlig slagordsmässig nivå. Om vi nu ska försöka att avlägsna oss från det som Christian beskriver som normerande funktion - då är jag nyfiken på vilka redskap det är som skulle kunna stödja en sådan utveckling.

Min kritik mot den postrukturalistiska feminismen är att den försöker ställa sig utanför kampen och därför ägnar sig åt ganska meningslös ideologikritik - samtidigt som de flesta förskolepedagoger är djupt nyttofixerade och vill ha handfast råd om hur läroplanen ska förverkligas. Genuspedagogiken är ett exempel på svårigheterna att vara både korrigerande och frihetlig samtidigt.

Men jag är rädd att vi avlägsnar oss från frågan om vad Vygotskij egentligen menade - i mitt fall är det en avsiktlig defokusering! Och jag behöver tänka vidare på vad Gunilla Dahlberg k-a-n-s-k-e tror om kön, makt, lön och barns behov...

Mats!
http://lumaol.wordpress.com/2009/03/17/vygotskij-genus-och-en-del-andra-tradar/

________________________________________________________________________________



VILKEN UNDERBAR DISKUSSION. JAG PUBLICERAR HÄR NÅGRA RADER FRÅN DEN PERSON SOM UPPMUNTRADE MED SINA FRÅGOR...

ORDET GÅR ÖVER TILL:
_________________________________________________________________________________

Hej!
Ja, det är helt otroligt att få så mycket gensvar från så kloka människor.
Jag är verkligen tacksam!!!
Jag har läst allt och funderar och klurar. Jag tror att man måste se till den tid han levde hur den manliga normen härskade. Men jag grubblar vidare.....
Just nu läser jag Vygotskij i praktiken av Leif Strandberg, som jag tycker är väldigt lättläst och stundtals riktigt rolig.

__________________________________________________________________________________



DÅ SKA JAG BJUDA IN LEIF STRANDBERG I DEN HÄR DISKUSSIONEN...
ALLT GOTT SÅ LÄNGE...

ANNE-MARIE som glatt vinkar ett stort tack till er alla... må vi hålla liv i diskussionen.
Och därför kan ni fortsätta tänka hos http://christermagister.wordpress.com/2009/03/19/vara-kon/