Vänskapar med hummmmmmlorna
Humlorna landar precis intill min kaffekopp. På blommorna vid bordet. Vi dricker frukost tillsammans. Jag är blixtstilla när humlorna kommer. Mina ögon följer dem där de borrar sig in i blomstrens sötma. Buffrar runt, surrar hungrigt - och jag inser att om inte humlan får rumstrera om i fred - har jag ingen framtida möjlighet att läsa min tidning i lugn och ro, dricka mitt kaffe i de mängder jag nu gör. Humlefrid och humlefred råder på min balkong. Även det lilla ekologiska systemet behöver vårdas.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: thord wiman
Hej!
Sympatiserar med din vårdande omsorg om en av kretsloppets mer gulliga och spektakulära aktörer - humlan - för humlor sitter trots månghundramiljonåriga evolutionära framgångar på miljöklotet trångt i det moderna, rationella, monotona odlingslandskapet med brist på mat och bostäder men ett överflöd av kemikalier.
Naturpoeten Folke Isaksson tolkar/tecknar humlans porträtt så ömsint tycker jag "mumlande liten björn far den kring i sin skog, talar för sig själv med munnen full av socker".
Om munnen varit full av ord - vad hade vi då inte fått höra?
Evenemang, ljusterapi, händelserikt, mötesplats, ordrikt - låter som du är på väg till sagornas ö Gotland, Almedalen.
Goda vibrationer Anne-Marie!
Trackback