Remiss ifall det är någon miss?
Den fortsatta lagstiftningsprocessen
Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) skickas nu ut på remiss till ca 140 remissinstanser. Remissvaren ska vara inkomna till Utbildningsdepartementet senast den 25 september 2009. Samtliga remissvar kommer publiceras på regeringen.se.
Efter remisstidens slut påbörjas arbetet med att sammanställa alla inkomna remissvar samt att bearbeta förslaget till en ny skollag utifrån de inkomna remissvaren.
Därefter kommer regeringen under hösten 2009 att besluta om en lagrådsremiss. Efter Lagrådets granskning och inarbetande av de synpunkter som då lämnats kommer en proposition att läggas fram under våren 2010.
Efter att riksdagen har behandlat och beslutat om propositionen förväntas den nya skollagen kunna börja tillämpas den 1 juli 2011.
______________________________________ur regeringens promemoria__________
Jag har läst igenom det jag har fått mig till dels av den nya skollagen.
Jag tänker att vi måste förstå lagtexterna bättre i skolvärlden, samtliga är omsättningsbara. Jag skulle önska en arbetsgrupp vid varje skola som arbetar med frågorna kring skollagen. Jag har försökt att översätta de kapitel som nu skissas upp, översätta dem till skolrättigheter för eleverna. En del av de saker som finns i den nya skollagen välkomnar jag, annat tror jag ställer till problem för eleverna. Och hurvida lärare kan hantera den makt som syns i lagen om avstängning av elev.Jag funderar också över definitionerna, vad den berömda ordningen innebär och hur straffandet och utstraffandet av elever som behöver skolan, som också har skolplikt, och hur vi ska förvalta vårt uppdrag i förhållande till möjligheter vi nu har att stänga av och stänga ute elever. Jag tror det är djupt olyckligt med en skola för alla, därtill skolförpliktande, och som i flerdubbel bemärkelse kan avstänga elever. Skolan är DEN enda samlingspunkten för de som växer upp i vårt land, och därför ska vi vända och vrida på alla vuxna möjligheter att låta eleverna inkluderas i den verksamhet som heter skola. Ska vi räkna det i kronor och ören har vi allt att vinna på att vi ger varje individ i skolan förutsättningar till sin skolgång.
Personligen beklagar jag att man sätter en gräns mot dem som vill försöka plugga upp sina betyg, läsa på komvux, då jag vet att elever i svårigheter, vilka vi alla någon gång kan hamna i, har svårt att prestera och göra sitt bästa i skolan samtidigt som föräldrar skiljer sig därhemma, en förälder dör, drabbas personligen av sjukdom och annat som stör en harmonisk skolgång. Det är nästan tioårig skolgång - och någongång kommer elever i svårigheter och då ska skolans skyddsnät fungera.
Det är djupt beklagligt att man tar ifrån lärande som vill fördjupa sig ytterligare, som vill nå sina framtidsmål, att inte få göra det. Det är inte alla unga som redan i gymnasiet vet hur de vill studera efter skolan. Jag önskar att man skapade bättre förutsättningar för unga människor. Inte tror dem om de värsta, ser dem som lata och ointresserade utan att något givit dem ny vilja och därmed förmåga att läsa med större målinriktad kraft. Livet är komplext och alla händelser är inte unga människor ansvariga för, de drabbas av saker och ting precis som vi vuxna, och förlorar sina betyg när något händer.
Det finns all anledning att studera skollagen noggrant.
Och ställa sig frågor om hur att förvalta människo-och kunskapssyn i förhållande till de lagar som omsluter skolans verksamhet. Och hur förvalta ansvaret och omsorgen om de som växer upp?
Anne-Marie''
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mojlighet-att-lasa-upp-betyg-stoppas-1.891267
http://www.metabolism.wordpress.com/2009/06/15/det-livskorta-larandet/
Att vår skolminister inte tycker att vi ska satsa resurser på att "lära igen", "lära om" och "lära nytt" är djup beklagligt och enligt mig ett stort samhälleligt misstag.
Det finns mängder av exempel hur det gett nystart åt personer som kanske kunde mer när dom gick i skolan men av någon anledning vi inte känner presterade under sin förmåga.
Mängder av exempel på personer som via Komvux åter kommit att bidra på ett positivt sätt i samhället.
Att som skolministern sno till det att det skulle vara någon form av resursslöseri att utbilda medborgarna är så huvudlöst.
Men också att ett misstag i uppväxtåren ska behöva få livslånga konsekvenser utan samhälleligt stöd för bättring och korrigering är förhoppningsvis inte det samhälle vi alla strävar efter för morgondagen, eller?
Jag tycker också att ansvariga personer allt för ofta skyller sitt ansvar för sakernas tillstånd på andras upplevda oförmågor.
Hur stort ansvar har eleverna om skolan är dålig? Blir skolan bättre av att piska dom som är skyldiga att gå där? Vilken människosyn ger det uttryck för att straffa människor till disciplin?
Är det verkligen bara rädsla för straff som får människor att göra rätt saker?
Om skolan var ”ballaste” platsen att gå till för en ungdom, hur skulle problemen då se ut?
Inkludera eller exkludera?
Jag har ett barn som är tvungen att harva runt i det här träsket. Det ger mig ont i magen.
Tack för fint inlägg. Jag håller inte med dig i fråga om att läsa upp betygen på komvux efter gymnasiet. Elever som missar chansen till bra betyg då den erbjuds kan alltid läsa upp betygen. Kunskapstörst är härlig och ska tas till vara, dock behöver den inte släckas med allmänna medel. Läs gärna privat och tentera sedan. Däremot, att få läsa för att få betyget godkänd istället för underkänd och därmed få högskolebehörighet ska även fortsättningsvis skattefinansieras.
Jag har personliga skäl till mina tankar om att läsa upp betygen, man kan sent i livet inse vilken yrkesinriktning man vill rikta sig mot. Jag tycker inte om när möjligheter stängs, kanske man kan göra på något annat sätt, vad vet jag, men människan under 18 år är fortfarande ett barn i barnkonventionens anda, och omsluts av vuxnas ansvar och verklighetens omständigheter. Anne-Marie
Självklart ska barn behandlas i barnkonventionens anda, likaså ska vuxna behandlas i FN konventionens anda. Självklart ska barn omslutas av vuxnas ansvar, det är det vi är vuxna och föräldrar för. Jag kan dock inte se att jag stänger några möjligheter. Det står alla och envar fri att närsomhelst i livet ompröva sitt yrkesval. Jag vänder mig mot användandet av begränsade skolmedel för konkurrenskompletterandet av gymnasiebetyg, som i största utsträckning görs av akademikerbarn.
Om vi ska debattera om hur det bästa sättet att använda våra allmänna medel är så har jag svårt att se att ett av dom dåliga medlen skulle vara att satsa våra pengar på utbildning.
Det finns många mindre nödvändiga poster i det allmännas utgiftsbudgetar än utbildning.
Vårt problem som nation är INTE att vår befolkning är den bäst utbildade befolkningen i världen.
Vi inbillar oss att framtidens välfärd ska byggas med kunskapssamhället men är inte beredda att tilldela utbildningen tillräckliga resurser.
Man behöver bara göra ett besök i skolans klassrum så inser man ganska snabbt att skolan lider av en ohygglig resursbrist.
Både vad det gäller materiell utrustning men också när det gäller kunskapsnivåerna på dom som har till uppgift att förmedla kunskapen till eleverna.
Lärarna skulle behöva utbildas/fortbildas i en ännu större utsträckning än vad som sker idag.
Den tekniska utrustningsnivån i skolan är ett skämt. Gammalt och otidsenligt om man överhuvudtaget har en teknisk utrustning i klassrummet.
Jag tycker också att man borde ställa sig frågan att om elever misslyckas och inte blir godkända, vems ansvar är det?
Om vi anser att skolan (det allmänna) har ett ansvar för resultatet av utbildningen så tycker jag att det blir självklart att vi (det allmänna) har skyldighet att försöka bidra med det som behövs för att lösa problemet.
Jag vänder mig starkt emot att ansvaret och konsekvenserna hela tiden vältras över i knät på den enskilda eleven som mycket riktigt A-M påpekade inte är vuxen ännu.
Till sist, att någon som redan är godkänd skulle vilja förbättra sitt resultat genom vuxenstudier är oerhört positivt och bör få fortsatt stöd av oss andra (det allmänna)
Påståendet att Komvux skulle befolkas av Akademikerbarn har jag aldrig sett något belägg för.
Att helt överlåta finansiering av vuxenstudier till den enskilda personen innebär att det blir i stor utsträckning dom med god ekonomi som kommer att förkovra sig ytterligare, och att vi i praktiken utestänger många begåvade människor med svagare ekonomi från utbildningsmöjligheter.
Om vi inte tror att dom bäst lämpade för studier är dom med god ekonomi, så tackar vi som samhälle nej till en stor del av begåvningsreserven i detta land och deras möjlighet att bidra till samhällsbygget efter avslutade eventuella studier.
För någonstans har vi väl ändå tron på att utbildning betalar sig, inte bara för den enskilde men också för oss som samhälle, eller?
Grundproblemet är ju att utbildning i detta land har tilldelats för små resurser under alltför lång tid. Det löser man inte genom att spara på och fördela om från vuxenutbildningen.
Att ansvariga politiker försöker inbilla oss att lösningen är mer piska i skolan och försvårande möjligheter till efterstudier är oerhört oansvarigt av ansvariga personer.
Sen är det verkligen beklämmande att samma ansvariga politiker inte vågade stoppa möjligheterna för trosindoktrinerande friskolor. Där hade man chansen att befria många barn och göra skolan till vad den borde vara, en plats för kunskapsförmedling där dom demokratiska och mänskliga rättigheterna är självklara, för alla.