Anne-Marie Körling Blogg

Trots åldern!

Ta bort ordet TROTSÅLDER!

Se det hellre som en rörelse i riktning mot ett JAG som kommer att förstå ett DU.

Om man befinner sig i en konflikt med ett barn kan man se det som att barnet och relationen är i färd med att utveckla en ny riktning. Trotsåldern är förälderns konflikt med barnets begynnande själv. Trotsåldern kan också förklaras med föräldrarna och de vuxnas MOTSTÅNDSÅLDER (om vi nu ska sätta etiketter på människan. Jag är hellre för att man, om man etiketterar saker och ting, sätter etiketter på själva rörelsen och inte på individen.)

- NEJ! och trotsåldern är en bejakelseålder och en tydlig process där ett själv utvecklas. Det är också en begynnande markering om sig själv i förhållande som en nyttig distansering till föräldern. Frågan är vem som kan säga NEJ till en trotsande unge som markerar ett JA till sig själv och sin påbörjande gränsdragning mot alla de andra. Bejakar man inte trotsåldern och ser det som något annat än trots (gammal föreställning från rätt och feltiden) så får den lilla en aning större problem med detta som vuxen. Det sunda NEJ! JAG KAN! JAG VILL! är också en begynnande förståelse för någon annan som säger samma sak.

John Dewey, amerikansk filosof och pedagog, skrev att olikheter och konflikter lyfter människan ur en fårlik passivitet och gynnar människans vitaltiet och uppfinningsförmåga. Därför är det märkligt att konflikter inte har högre status.

(Dewey; Human nature and conduct, 1957)

Anne-Marie,
som läser, tänker, läser, tänker och slukar litteratur och skapar fler, mer och djupare tankar om saker och ting. Tack alla som skriver, beskriver och omsätter tankar till skrivna ord.

Vem var det som skrev om "den livslånga puberteten"?



Jag har vaga minnen av Bertil Schütt i en skuggboxaress memoarer (men det kan ha varit Sture Dahlström?)



Kanske har det varit ett privilegium för manliga författare att romantisera trots som livshållning - men nog är det lockande!



Fortsätt läs!