SATT SIN SISTA POTATIS
Min son älskade sina mattanter vid sin skola. Han var ofta inne hos dem och pratade mat. Han var en artig liten kille på den tiden, klädd i någon liten herrkavaj som hans älskade mormor hittat i en liten secondhandaffär för barn. En kavaj sydd av en skräddare, han bar för övrigt en liten vit skjorta också, runda glasögon och var allmänt söt. Vitt hår som krullade sig runt hans lilla ansikte, klarblå ögon gjorde att man tänkte en aningens på Emil i Lönneberga.
Väl inne i de områden man kunde tillåta elever att komma, tittade han sig om omkring med sina nyupptäckarögon - han var nyss läskunnig och upptäcktslysten i en ny värld av meningar och meddelanden. Han tittade sig försiktigt omkring - och spände läshungrigt sina ögon i en stor potatissäck. På potatissäcken stod det skrivet - POTATIS FÖR GRISAR OCH SKOLBARN!
Därmed avslutade min son sitt potatisätande i skolan. Om han var riktigt läskunnig förtäljer inte historien, men något hade han förstått om budgeten i matsalen, och det kan man inte klandra mattanterna för.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: erica
Vilken liten charmknutte, hur söt som helst. Hade han gjort samma upptäckt idag hade det väl blivit smygtagna mobilfoton och kvällstidningsrubriker istället.
Trackback