NÄRVARORAPPORTERING

När någon nära är frånvarande då lyser frånvaron med sin nära närvaro.

Jag bär i tankarna intillvarandet, anhörighetsoron. Jag bär filtar i finaste ull, jag kokar varm choklad i jättekoppar, jag packar väskor av omsorg, jag rotar igenom minnen av gamla hostningar, rinnande näsor, barndomssjukdomar, jag baddar in sår med bomull dränkta i desivon, sätter historiska plåster på barnsbenen, famnar en liten unges gråt på mina nötta axlar. När någon nära frånvarorapporterar då sänder jag min närvarorapport.

http://hypergrafi.blogspot.com/2008/12/frnvarorapport.html

Jag skyddar mig själv med skrivandets antihistamin; penna och block under det att jag plockar i medicinskåpets oöppnade  bristförpackningar, ringer familjeläkaren, sätter känslorna inom lås och bom;  huvudet får ordna sina tankar utan alla meningar med om - ifall att - kanske. Jag väljer ord som inte gör saken större och pressar tillbaka skräcken för någon minut, och återigen en minut, som om minuterna krävde sin kraftansträngning och ytterligare ett krafttag.

Och utan att kunna sträcker jag min hand mot en hand på ett fotografi. Håller den! Släpper inte taget! Någonsin!

Anne-Marie


Kommentarer
Postat av: IT-mamman

Tänker på dig, tänker på henne, tänker på er. Kram.

Postat av: Kersti

Jag är här och håller era händer, hennes och dina. Det kostar på att hålla tillbaka, att hålla undan. Ibland måste även mammor få vila. Så jag kan hålla ett tag medan du hämtar nya krafter. Kram

2009-01-01 @ 16:06:11
URL: http://plommenad.blogg.se/
Postat av: Anonym

Tack Kersti, Anne-Marie

2009-01-01 @ 17:03:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback