STRÄVANSMÅLEN SIPPRAR GENOM VERKSAMHETEN
PROFETEN I HEMLANDET
Jag höll en föreläsning vid min skola och för mina kollegor. Profeten i hemlandet fick ett gott mottagande och orden gick fram och tillbaka. Fördelen med att tala på hemmaplan är att man kan se verkningar av det man talat om. Och det är intressant. Jag får också gensvar och funderingar i lärarkorridorer och vid kopiatorn (bästa platsen för pedagogiska samtal).
JAG FÖRELÄSTE OM DETTA
Ja, jag talade om barnkonventionen som sipprar in i läroplanen vars ord genomsyras av Lev Vygotskij och John Dewey, som tydligt anger lärarens uppdrag och elevens rättigheter. (stort område som man inte bör hasta igenom någonsin).
Jag talade om strävansmålet, elevens vilja, utvecklingszonen, bedömningar och att se och bekräfta rätt och tillåta och inbjuda eleven i arbetet.
Jag talade om orden i böckerna, om hindren, om förutsättningarna, om begrepp och bristen av begrepp i ämnen. Jag talade en aning om genrer (trots att föreläsningen inte skulle handla om det - men jag måste problematisera vad en matematikbok är för något, för att ta ett exempel),
Jag gick närmare och närmare in i uppdraget. Jag plockade fram strävansmålen i matematik och hur vi handskas med tekniken och redskapen i matematik. (NEJ OCH ÅTER NEJ - en miniräknare är inte farligt, bidrar inte till fusk, är inte av ondo, ska introduceras i alla stadier... för hur kan man annars nå strävansmålet i årskurs fem och hur ska man annars klara av de nationella proven...man kanske redan kan börja i förskolan... sa jag... och andades in i min iver att få alla med på banan).
Jag talade om att se motivation! Jag hoppades att jag skapade lärarens motivation i sitt uppdrag. Det finns så många härliga utmaningar i det vi skall (kursplanernas ord för lärarens uppdrag LÄRAREN SKALL) göra och förverkliga i våra klassrum.
GENSVARET BLEV SÅ HÄR: FÖRSKOLEKLASSENS INGÅNG - ÅRSKURS NIO´s UTGÅNG
Idag - åh min underbara förskoleklass alldeles tvärs över korridoren - lärarna gör, lärarna prövar, lärarna försöker och lärarna antar utmaningarna. De har skaffat miniräknare - flera stycken - och en miniräknare som man lägger på en overhead (ja det finns endast i skolan numera - overheaden). Och de gör i förskoleklass vad som syns i strävansmålen för årskurs fem och årskurs nio. Lärarna omsätter ämnets karaktär och syfte till verklighet. Jag blev så glad att jag kramade om den vackra läraren. Det är stort när lärare möter upp, förändrar, inser och gör nytt. Och ungarna - ja! De är med på noterna. Hela tiden.
ANNE-MARIE TÄNKER VIDARE I VIDA BANOR
En medveten lärare skapar medvetet lärare och eleven utvecklar medveten kunskap. Det är min absoluta devis!
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: elisabeth
Kära Anne-Marie
Det känns så skönt att du tycker miniräknare är ok, med ett barn som har tal-o språkstörning så är det en nödvändighet. Det lättar mitt sinne. En hjälp för min dotter.
Trackback