Tåsagorna kap 18 - författaren förkovrar sig
Jag har fått en bok av en vän. Hon räckte över den till mig då vi fikade. Hon är en bloggläsare. Jag skrattade högt då jag fick boken. - Ja, du gillar ju skor, och jag ville ge dig någonting. Boken är en slags uppskattning, log den gode givaren. (Usch vad tårna gör ont, ska ta andra skor när jag kommer hem tänker jag och vrider mig en aning obekvämt på min stol).
- Nämen tack så väldigt mycket! Så fin bok. Rosa och allt, svarar jag.
Jag letar genast upp kapitlet med stilettklackar, spetsiga italienska skor och läser att sagorna sedan urminnes tider handlat om kvinnans fötter och skorna som sitter på dom. I Kina hade man skor som inte alls passade kvinnofötter utan snarare barnfötter, och som absolut skulle knytas av sedan de var urväxta. Men man glömde bort att göra det, så en kvinnofot stannade tyvärr kvar vid en barnsfots storlek. Det var några som tyckte det var jättesnyggt. Kvinnorna själva tyckte det var så där, de kunde inte promenera runt som de ville.
- Nämen tack så väldigt mycket! Så fin bok. Rosa och allt, svarar jag.
Jag letar genast upp kapitlet med stilettklackar, spetsiga italienska skor och läser att sagorna sedan urminnes tider handlat om kvinnans fötter och skorna som sitter på dom. I Kina hade man skor som inte alls passade kvinnofötter utan snarare barnfötter, och som absolut skulle knytas av sedan de var urväxta. Men man glömde bort att göra det, så en kvinnofot stannade tyvärr kvar vid en barnsfots storlek. Det var några som tyckte det var jättesnyggt. Kvinnorna själva tyckte det var så där, de kunde inte promenera runt som de ville.
Men för att vara på den säkra sidan kan det vara på sin plats att gå en "högklackkurs" och vem är inte en bästa läraren för en sådan kunskap.
- pfmffff... säger tårna!
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag kommer så väl ihåg hur "fröken" berättade om hur flickor i Kina fick sina fötter hårt bundna för att fötterna skulle stanna i tillväxt. Det ansågas vara vackert. Sååå ruskigt!!!
P
Trackback