Skolrättigheter: Skolans utveckling
DN´s ledarskribent Malin Siwe skriver avslutar sin ledarartikel - Lärartäthet ingen kvalitetsgaranti - med orden:
För hundra elever är det viktigare att ha sju duktiga lärare än nio av varierande kvalitet.
Läraryrket är under lupp. Jag skulle hellre se att läraryrkets undervisningar vore fokus, och att man tillförde lärarna modeller, utveckling på plats, tydliga och fokuserade pedagogiska samtal med utmanande dilemman och en ständig och pågående diskussion kring hur att utmana mer, utvecklas tillsammans och hur en ständig återkoppling och utvärdering av lärarnas arbete sker parallellt med elevernas växande förmågor. Att börja titta på framgångarna istället för bristerna. I stort. Skolan är alldeles för fokuserad på brister och kompensation, inte på möjligheter och utveckling.
Jag räds ordet "men" som i ett slag synliggör hur vi lärare i ett mikrosammanhang handskas med reperation och repetition:
- Du har lyckats med din läsning MEN du behöver öva på ...
vilket kan jämföras med
- Du har lyckats med din läsning och jag föreslår att du nu utmanar dig med ...
Anne-Marie
Av debatten hos Mats ser jag tydligt de två meningarna tona fram. Vet inte vad som gör att vi fokuserar ordet men. Kanske något kulturellt.
Har ägnat sommaren bl a till studier. En av böckerna jag läst handlar om just ständiga förbättringar, The Toyota Way. Boken kan synas, vid första anblicken, för inriktad på produktion av fordon, ack vad man bedrar sig. Genom hela boken lyser det fram. Varför vi i väst misslyckas är för att vi inför tekniken utan att ha värderingar och kulturen med oss.
Och här finns en underbar utvecklingspotential. Som du skriver. Prata mindre om läraren i sig och den kultur och miljö som gör att skolan inte uppfattas som dynamisk för förbättringar, av omgivningen. Vet inte om det är en brist i lärarutbildningen eller traditionen och akademiseringen som bidrar till detta.
Vore spännande att hitta dialogen kring hur miljö kring lärandet och läraren skulle kunna få en dynamik utan att ständigt behöva diskuterar utifrån en försvarsposition, så har vi aldrig gjort och du förstår inte....
MEN - är det farligaste ordet du kan lägga till... barn hör, föräldrar hör och alla letar efter skolans MEN. Jag förespråkar ett medvetet språk i klassrummet, skrivit om det som ett redskap - lärarnas medvetna språk - och då tillhör ordet MEN det farligaste. Jag kan märka att föräldrar väntar på att jag ska komma med något braskande och inflika detta Men...och... det kommer mycket sällan.
Och Plura, tack för tips och gensvar här - ditt förr bloggensvar tog jag genast till mitt skrivande hjärta... A-M