Artikelserien om läraryrket

Jag tycker så mycket om det jag läser här.
Tack DN som lyfter fram ett annat skolperspektiv.

Jag har fäktat länge för yrket och är så rädd att jag börjar krokna, tröttna och inte längre orka.
Läraryrket har ett just nu - och det är ständigt just nu - i klassrummet. Det betyder att våra elever är de som påverkar oss - med sina liv, sina tankar, sin förståelse, sin vilja, sin ovilja... det är människan och människorna som möts i ett klassrum. Och i detta möte lägger vi ett tydligt fokus framför oss: Om detta ska vi diskutera och processa, utveckla och lära...

Jag tycker läraren i artikeln mycket väl illustrerade den roll jag känner mig mest hemma i.

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Plura

Underbart!



Vore intressant att lyfta fram detta. Tror att du och några andra lärare har ett speciellt DNA som ger er förmågan att lära. Det var väl de lärare man själv hade som just kundet "det" som man än idag kommer ihåg och gav en ett intresse för ämnet. De andra har man glömt och den kunskapen dessa förmedlade.



För det är just möte som avgör kvalitet i den tjänst man utför, i ditt fall undervisningen. En kollega till mig och jag försökte beskriva detta under 1990-talet.



Som kund/elev betraktar jag VAD jag ska lära mig innan lextionen. Funderar i och för sig på HUR, fast i bakgrunden. Under lektionen är det HUR som avgör om någon kunskap förmedlas. VAD ligger i bakgrunden och förutses finnas, man är väl proffs på ämnet. När lektionen är slut är resultatet HAR = upplevt och lärt.



Om vi säger att VAD är blått och HUR är rött består HAR, som är sammansmältningen av VAD och HUR, av två röd och en blå. Alltså, det två gånger mer hur som fastnar när kunskap ska förmedlas.

HUR står för kommunikativ kvalitet och VAD för teknisk kvalitet.



Hur många har klart för sig det. Lärs detta ut på de pedagogiska institutionerna? Eller akademiseras det bara?

2009-08-24 @ 11:00:22
Postat av: Stråhatt

Hej! Under den veckan som varit med alla planer, papper och teoretiska innehåll har jag funderat på mitt yrke. Idag kom eleverna och jag befinner mig fortfarande i ett rus. Vad härliga de är, de skrattar fnissar och utsöndrar livet själv. De sitter med gitarrer på rasterna och komponerar klassens egen bluessång och skämten haglar. Någon förklarar att den har längtat till skolan för att få prata "Jag har jobbat i fem veckor, fattar du vad trist, hade ingen att prata med, dö jag har inte pratat på riktigt på fem veckor".



De utstrålar verkligen glädje och nyfikenhet. Jag är så glad att jag är lärare och få ta del av deras liv.

Postat av: Anonym

Ja, vad är det i läraryrket... det är en kärna som inte omedelbart låter sig synliggöras. Jag trivs allra bäst i ett klassrum. Med de som lär sig där. Det är ett mycket utmanande arbete. Mer vet jag inte... och säkerligen är det så som Stråhatt skriver - det är något med ungarna.. och deras glädje... och ... Anne-marie

2009-08-24 @ 18:23:26
Postat av: Plura

Underbart att det är i klassrummet ni upplever saker. HUR ni gör för att förmedla något till ungarna och vad ni känner av vad ungarna vill. De som akademikerna skulle kalla för kognetivt lärande eller.....

2009-08-24 @ 22:26:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback