SNACKA MED EN HUMLA kap 1



På Stureplan idag. Såg en stor humla. Den var stor och vilsen. Flög liksom hit och dit. Ensam. Vingarna var så små. Humlan var inte på rätt plats. Humlan flög omkring och letade efter något. Det såg vilset ut. Jag blev ledsen över den lilla storhumlan som flög omkring vid Stureplan och inte hittade till någonting. Själv trippade jag omkring och hittade överallt.

- Hittar du inte, frågade jag humlan.
- No way, svarade humlan, jag är inte ens härifrån.
- Märker det, svarade jag. Som du far från den ena till den andra, och rakt in i fönstret med alldeles för dyra kläder.
- Jo, ja, vad gör man inte, du vet jag är så trött på humlekläder och blommor och allt det där, svarade humlan.
- Tja sa ja, så kan det vara, men jag tycker du ska tagga ned surret och ta en kopp kaffe med mig, jag bjuder på en sockerbit, sa jag... tills jag insåg att man absolut inte kan snacka med en humla.

Imorgon ska jag snacka med en snigel. Hemmahosreportage.

Anne-Marie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback