Anne-Marie Körling Blogg

INTE BUSA - BARA GÅ!

Ett fritids är ute och promenerar. Det ser fint ut. Jag ser ungar som följer en ledare. Ledareb/läraren går längst fram, manar på, går fort. Ungarna går två och två, hand i hand. Läraren ropar bakåt - skynda på, skynda på. Det är ingen elak lärare eller ledare som manar på barnen. Men barnen går långt bakom läraren. Läraren går med vuxensteg. Skynda på hörs om och om igen. Då börjar några par att springa ikapp. Med småben springer de, utan att släppa varandras händer. Då faller en liten en, ramlar på trottoaren. Läraren vänder sig om: - Jag sa inte att ni skulle busa, jag sa att ni skulle gå lite fortare, ställ dig upp och sluta leka.

Då försvann allt skimmer kring den lilla klungan som vandrade gatan fram.

Anne-Marie

Varför glömmer man att barn har kortare ben än vuxna och inte kan gå så fort? Jag tycker att det händer rätt ofta att man ska mana på barnen, men då är det ju de vuxna (vi) som inte har planerat tillräckligt bra.

Helt sant. Barn har korta ben och springer efter. Anne-Marie