REPERATION KAP 3
- Kan jag stå till tjänst, säger den beredvillige.
- Nja, jag ser mig omkring, säger jag.
- Ni är välkommen att strosa omkring här, säg till om jag kan stå till tjänst, säger den artige.
- Hmmm, då ser jag mig omkring, säger jag.
- Det tycker jag är ett lysande förslag, säger den generöse.
- Jag letar egentligen efter en slags reperationsnyckel? instruktionsfrågar jag.
- En nyckel till reperationer? Vad för slags reperationer hade ni tänkt er, säger den undersökande.
- Ja, lite allt möjligt, egenfixarreperationer hade jag tänkt mig, säger jag lite svävande.
- Avdelningen för egna redskap har vi här, vägleder den vänlige.
- Oj det var många saker det, säger jag överraskat. Vad använder man till exempel det här till?
- Den där ... den har flera användningsområden, säger den fingerfärdige.
- Klarar den av att reperera seperationsångest, frågar jag blygt.
- Seperationsångest, nej, det är fel redskap förstår du, då ska du använda den här klämman, säger räddningsledaren.
- Klämman? läspar jag nervöst.
- Jo, du klämmer till ungefär här kring magpartiet, naveln är en slags riktmärke, och så går du omkring med klämman några veckor. Du kan också skrapa lite med den här räffsan, exemplifierar den noggranne.
- Räffsan? Vad är den bra till då, frågar jag med en plötslig klåda i hårbottnen.
- Mest för att samla ihop personligheten med, du skrapar ihop spillet som blir, och återför det till dig själv, det är en av våra storsäljare för övrigt, många som köper räffsor av detta slaget. Finns i övrigt i flera färger. Vi har också tagit fram en som duger att bära med sig - den portabla räffsan - ja, så ungefär, säger den stolte butiksinnehavaren.
- Kommer det att synas om jag bär omkring med klämman på magen, runt navelpartiet, och har räffsan i handväskan? funderar jag.
- Det kan hända att det sticker ut en aning. Men när den väl sitter där den sitter och du skruvat åt ordentligt brukar det inte vara något problem. Sen kommer du upptäcka att det är många, många fler som bär klämmor, instruerar konstruktören. Se hur jag bär min. Den har liksom smält in i mig. Tänker knappast på den. Till en början gav den en aning skavsår men nu har jag inga problem att bära den.
- Mmmmm, säger jag. Vad kostar det hela?
- Köper du både klämman och räffsan bjuder vi på lim av hög kvalitet. Det ingår i priset! säger försäljaren.
- Ingår i priset? Då kanske jag ska slå till då? informationsundersöker jag.
- Det gör ni absolut rätt i, säger den insmickrande.
- Jaha! Men då vill jag ha limmet också, beslutbestämmer jag.
- Man får tacka, säger den insäljsduktige.
- Tack! säger jag.
Anne-Marie
Hi hi... oförlikneliga du. Låt bara inte revolt och reparationsingreppen bli för omfattande. Och när jag tänker på det. Förändras helst inte alls: Bara skriv!
Du ensam kan försätta ett helt alfabet i extas.
Tack Thord, jag har så roligt. Befinner mig i en skriveufori, behöver skrivandet, har roligt och om det smittar - jag vill helst skratta åt saker och ting. Skrivandet gör mig glad. Du ser det här, Anne-Marie