Anne-Marie Körling Blogg

TRANSTRÖMER GER ORDET

Jag sökte mig till Tomas Tranströmers ord då mina dagar, nätter och evigheter saknade egna. Jag sökte mig till Tomas Tranströmers ordfamn likt en naken som behövde kläder. Jag tog, jag lånade, jag fick, jag åt, jag bar, jag läste, jag krävde!

Lyfter upp mina tummade böcker av Tomas Tranströmer. Kastar mig över de oceaner av bilder författaren målar upp. Jag behöver ord. Jag vill ha ett läkande recept med ord jag kan förkroppsliga.

Stackars Tomas Tranströmer. Jag kräver något han aldrig lovade mig. Inte har han lovat mig tröst. Aldrig har han begärt mina giriga ögon. Aldrig någonsin har han skrivit för att läka mig. Hur kan jag begära en författares ord?

Men jag gör det!
Denna morgon läser jag som en hungrig. I morgon läser jag som en mätt. Men alltid, alltid finner jag orden jag behöver. Om än så lånade:

Någonting vill bli sagt men orden går inte med på det.
Tomas Tranströmer Östersjöar 1974.

Vågorna är aktuella.
Tomas Tranströmer Östersjöar 1974

Och den där känslan av "just här är vi" som måste hållas kvar, som när man bär på ett bräddfullt kärl och ingenting får spillas.
Tomas Tranströmer Östersjöar 1974

Bara därinnanför finns frid, i krukans vatten som ingen ser, men på ytterväggarna rasar kampen.
Tomas Tranströmer Östersjöar 1974

Det finns dagar då Östersjön är ett stilla oändligt tak.
Tomas Tranströmer Östersjöar 1974





Anne-Marie,
som med respekt och ödmjukhet tackar författaren.



Tomas Tranströmer: Samlade Dikter 1954-1996, Albert Bonniers Förlag

Mycket tankvärda ord.

Jag gillar "Och den där känslan av "just här är vi" som måste hållas kvar, som när man bär på ett bräddfult kärl och ingenting får spillas".

Tycker den säger en hel del om hur lätt det är att hålla kvar vid ögonblick.

// JOnte