FÅR JAG...?
Får jag jobba med kartboken..?
Får jag komma in i klassrummet innan rasten är slut?
Får jag ta hem mina papper och skriva hemma?
Får jag...
Finns bara ett svar på frågorna!
Japp!
Anne-Marie
som tänker tillbaka på arbetsveckan i min lilla fyra.
Jag tänker på hur du ofta beskriver dina elevers ARBETSGLÄDJE. Det värmer!
Och vet du... när de kommer till mig i sjuan (ja, inte DINA elever då, men andras) så har de ofta den där gnistan kvar... men tappar den fort. Inte pga mig (Gud förbjude!) och ingen annan enskild kollega - utan systemet... Vi snackar om "schemabrytande" aktiviteter... men det är ju själva schemat som bryter arbetsaktiviteter. Ständigt och hela tiden. Hur ska man då kunna bevara glädjen, lusten och nyfikenheten - när man hela tiden måste sluta... JUST när man kommit igång..? DET är en utmaning att ta i...
Förresten - min blogg är ÖPPEN nu. På prov, men jag hoppas det ska funka! :)
Hej!
Låter litet lagomt rart med människor eller barn under konstruktion... aningen kallt ingeniörstekniskt kanhända men metaforen är ändå tänkvärd och tilltalande.
Gärna vill jag uppfatta livet som att vi alla står under inflytande av konstruktion - ständigt pågående, förbättrande, fortskridande och levande. Riktigt klart blir det väl aldrig.
Ordet reduktion - nä nä, vill jag inte lyssna på!