Anne-Marie Körling Blogg

VÄGAR o inre RIKTNINGAR

Om inte vägar kan korsas får man använda fantasi och kreativitet för att skapa möjligheter för vägar att korsas.

Men det kan ibland vara bra att bara gå på, kanske rakt fram, över och förbi och ibland undvika. Den inre kompassen har en darrande nål som man ska lyssna nogsamt till. Då handlar det om livslågan. Man kan uppleva hur livslågan vrids upp eller skruvas ned. Skruvas den ned ska man söka förändra, bibehålls den kan man fortsätta, släcks den då ska man vända om och absolut inte fortsätta i den riktningen. Då livslågan vrids upp vrids upp då är man på rätt väg... Känner man sig osäker kan det vara klokt att stanna upp, känna in kartan, ta ut riktningen och fråga sig själv... vill jag? Oavsett beslut bör man rusta sig för fortsättningen. Klä sig varmt och stoppa fötterna i bra skor.

Anne-Marie
Vill man symbolisera tanken kan man alltid läsa sagan om Tummelisa av H.C. Andersen.

Vad vill jag? Jag dröjer mig kvar vid frågan... lääänge... Vad vill JAG?



Vilket bra tips att hålla koll på livslågan! För visst är det så att ibland nästan släcks den, och då gäller det att kvickt vända om. Och ibland så flammar den upp, och då är man nog på rätt väg.

Det ser ut som Tyresta nationalpark, kan det vara det? Det är så ofantligt vackert, både Tyresta och din bild. (om det nu är där den är tagen)



Det var allt den här gången

Lena