SYSSELSÄTTA BARNEN




Barn behöver inte sysselsättas.
Det är inte farligt för barn att bara vara.
Det är en fara om barn inte får vara.
Barn behöver inte sysselsättas.

Då jag var liten fanns det inte någon som sysselsatte mig.
Men ibland blev jag inbjuden att spela spel därför att den som ville spela spel ville just det.
Jag blev aldrig sysselsatt.
Men bakade min mormor så var jag precis där hon var intill bakbordet.
Då fick jag en degklump som jag kunde göra egna kakor av.
Men min mormor sysselsatte inte mig,
Jag fick vara med i det som mormor sysselsatte sig med.

Det är hemskt för alla om man tror att barn måste sysselsättas.
Det är som ett barn som inte gör något är något som måste sättas igång.
Jag blev aldrig igångsatt av någon.
Jag satt på stentrappen utanför min mormors hus.
Uppdraget att sysselsättas det var mitt.
Så om jag satt där på stentrappen och hade tråkigt så kom det snart något man kunde hitta på.
Som en slags inre idé.
Inte för att ha något att göra.

Jag gillar fortfarande att sitta på stentrappor.
Jag gillar känslan av att inte behöva sysselsättas.
Jag menar sysselsättas av någon annan.

Jag tror inte man behöver skrämma ungar med sysslolösheten.
Den tråkiga sysslolösheten är en kreativ möjlighet och en stund av återhämtning.
Barn som inte blir sysselsatta kanske får härbärgera en stund av tilltro.
Tilltro av att just orka att inte ha något att göra, samt att få äga omgivningens tilltro
att klara av en stund av ensamhet och reflektion. Som om sysslolösheten faktiskt inte är så farlig.


Anne-Marie,
hela detta inlägg kom sig av Lena A. Hennes bloggensvar här fick mig att ta upp den här tråden. Jag tackar för det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback