FÖRSKOLEKLASSENs KAN
Alldeles intill mitt klassrum är förskoleklassen. Dit in smyger jag mig ibland. Då tid ges. Jag brukar få modella storboksengagemangsläsning med ungarna där. Och det är så roligt. Nu lekte några killar med en klocka.
- Jag kan ... det är minutvisaren
- Jag kan klockan. Alla timmarna kan jag.
- Jag kan ... men va... nu försvann timmenvisaren (minutvisare dolde timvisaren)
- Jag kan ... bära den här klockan.
- Jag kan...
Det slår mig plötsligt att alla berättar vad de kan. De kan. De kan.
Jag måste ta vid - de kommer till skolan med sitt kan. Jag kan.
Jag vågar inte tanken att de förlorar sig in i orden
- Jag kan inte!
Anne-Marie,
som storögt tittar in på lärare och förskoleungar, skolpersonal och en och annan förälder ibland, och ser så mycket utvecklande och roliga saker... fast det förståss ... mest på lek! (Det sista skulle jag vilja höja till skyarna!)
Kommentarer
Trackback