VINTAGE LITE TILL MANS



I mitt kvarter finns det en second-hand-affär för blommor som har kommit en bit på avvägar. Omhändertagna har dessa blommor blivit. De får en kruka att bo i, lite omsorg, och så alla vi som tittar in i affären och beskådar små trasiga växter och deras livsförbättringsmöjligheter. Här ett brustet hjärta. Jag tror de vårdar denna lilla bräckliga växt med oförtruten kärlek och omsorg. Hjärtan som gått sönder är så självvattnande. Kanske de behöver få torka ut jorden, men behöver något litet växande samtal - ungefär - så fint du tar dig i din kruksituation. Så kanske!



Vissa blommor envisas med att växa. Och de tål vad som helst. Lite vanvård hindrar inte deras grönska och deras förmåga att slå rot i jorden och tveksamt växa upp ur den. Som om det gröna tittade fram... och uttrycker... jag växer trots att jag får så lite... jag envisas med att göra det. Men vanvårdnad är inget någon liten blomma tål. Måhända lite svalkande likgiltighet ifall omsorgen är för stor. För mycket av det goda kan också kväva växtligheten.



Och så finns de räddare i nöden. Har man hamnat i ett soprum verkar ju det mesta peka mot ett slags slut. En endaste soppåse kan begrava en liten bortkastad växt. Men då kan det hända att någon växtriddare ser.. och plockar fram och tar upp växten i ljuset... går med den till vintage store och ber ägarna där att vårda fram det som slängts bort.

Så ungefär.
Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: IT-mamman

Anne-Marie, det finns hopp! Men man måste nog få vara tilltufsad ett tag. Inte skynda sig att bli blomstrande för fort. En viloperiod får lov att finnas.

2008-07-21 @ 22:15:40
Postat av: Annemarie

Åh, det var bra sagt. Det går inte att blomma fort, bara efter ett tag. Kram IT-Mamman. Medmänniskor skapar grogrund för växandet. A-M


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback