STAMGÄST och MANUS
Jo... jag titulerar mig gärna - som Stamgästen.
Jag är stamgäst på några ställen:
Så här är det att vara stamgäst.
Min bror besöker mig för att läsa igenom mitt manus.
(under tiden han gör det sitter jag spänt och läser av honom. - Hur tar han emot mina ord? Hur tar sig texten in i honom? Varför denna rynka runt ögonen? Men... nu ler han! - Ja så ungefär!)
Manusläsarmiddag intar vi hos Ho´s i Stockholm.
De vet vad jag vill ha. Jag får det utan att beställa.
- Men en kall öl idag... i höga glas... säger jag.
Min bror beställer något helt annat, han orienterar sig i menyn...
- mmmm, mmmmmmm, MMMMMM! hör jag honom smakande läsa av innehållet.
Valet hörs i det ljudligare MMMMMM!
Min brors val är av det där jag aldrig smakat.
- Ta, syrran, smaka... säger min generösa bror lite omtänkande och kärleksfullt. Ät!
Jag smakar.
Kallar genast till mig någon från köket.
- Nästa gång... det här vill jag äta nästa gång... jag kommer aldrig komma ihåg att jag vill ha det... kan du komma ihåg det åt mig... ber jag den vänlige servitören...
Nästa gång jag är där är det med min goda vän i den gula bilen.
Hon har också läst manus, hjälpt till att ordna till mina ord så att de betyder precis det jag vill (jag läser av henne på samma sätt som jag läste av min bror. Hon hmmmar oftare, pratar in i texten flera gånger, ritar streck med grön penna, åhhhh det där var bra...näe Anne-Marie hur har du krånglat till det här? under det att jag lyssnar med spända öron och med vidöppet sinne, åh, detta att få sin text läst... åh....mitt hjärta har en annan puls... som om jag ville säga...förstå mig! Ta emot mig - men när min vän tittar upp ser jag ... vanlig ut... tja... lite hungrig kanske:)
Vi går till Ho´s säger jag. Det är som att vara hemma, fast känna sig som om man vore i New York.
Vi slår oss ned... får menyer...
- Hur var det - ska du ha en öl till maten idag också? frågar min vän servitören.
- Det beror på vad jag ska äta, säger jag... och läser menyn.
- Varför läser du menyn? Du ska äta...
och så minns han precis vad jag sagt någon vecka tidigare. Denna middag äter jag precis det min bror beställde. Och det smakade precis lika gott som jag kom ihåg det.
Jag ska skriva något om andra stamplatser där jag gästat och där saker och ting har inträffat. Bland annat hur jag och mina barn på grund av stämgästande hamnade inne hos en uppfödare av kanariefåglar vilket resulterade i att jag och min mellersta son smög som inbrottstjuvar under ett öppet polisfönster i en mycket liten spansk by under det att månen långsamt försvann och solen började leta sig upp över horisonten, klockan var väl halv fyra på morgonen. Vi bar på en fågelbur....
Vill ni höra eller läsa?
Anne-Marie
http://www.rest-hos.se/
Jag är stamgäst på några ställen:
Så här är det att vara stamgäst.
Min bror besöker mig för att läsa igenom mitt manus.
(under tiden han gör det sitter jag spänt och läser av honom. - Hur tar han emot mina ord? Hur tar sig texten in i honom? Varför denna rynka runt ögonen? Men... nu ler han! - Ja så ungefär!)
Manusläsarmiddag intar vi hos Ho´s i Stockholm.
De vet vad jag vill ha. Jag får det utan att beställa.
- Men en kall öl idag... i höga glas... säger jag.
Min bror beställer något helt annat, han orienterar sig i menyn...
- mmmm, mmmmmmm, MMMMMM! hör jag honom smakande läsa av innehållet.
Valet hörs i det ljudligare MMMMMM!
Min brors val är av det där jag aldrig smakat.
- Ta, syrran, smaka... säger min generösa bror lite omtänkande och kärleksfullt. Ät!
Jag smakar.
Kallar genast till mig någon från köket.
- Nästa gång... det här vill jag äta nästa gång... jag kommer aldrig komma ihåg att jag vill ha det... kan du komma ihåg det åt mig... ber jag den vänlige servitören...
Nästa gång jag är där är det med min goda vän i den gula bilen.
Hon har också läst manus, hjälpt till att ordna till mina ord så att de betyder precis det jag vill (jag läser av henne på samma sätt som jag läste av min bror. Hon hmmmar oftare, pratar in i texten flera gånger, ritar streck med grön penna, åhhhh det där var bra...näe Anne-Marie hur har du krånglat till det här? under det att jag lyssnar med spända öron och med vidöppet sinne, åh, detta att få sin text läst... åh....mitt hjärta har en annan puls... som om jag ville säga...förstå mig! Ta emot mig - men när min vän tittar upp ser jag ... vanlig ut... tja... lite hungrig kanske:)
Vi går till Ho´s säger jag. Det är som att vara hemma, fast känna sig som om man vore i New York.
Vi slår oss ned... får menyer...
- Hur var det - ska du ha en öl till maten idag också? frågar min vän servitören.
- Det beror på vad jag ska äta, säger jag... och läser menyn.
- Varför läser du menyn? Du ska äta...
och så minns han precis vad jag sagt någon vecka tidigare. Denna middag äter jag precis det min bror beställde. Och det smakade precis lika gott som jag kom ihåg det.
Jag ska skriva något om andra stamplatser där jag gästat och där saker och ting har inträffat. Bland annat hur jag och mina barn på grund av stämgästande hamnade inne hos en uppfödare av kanariefåglar vilket resulterade i att jag och min mellersta son smög som inbrottstjuvar under ett öppet polisfönster i en mycket liten spansk by under det att månen långsamt försvann och solen började leta sig upp över horisonten, klockan var väl halv fyra på morgonen. Vi bar på en fågelbur....
Vill ni höra eller läsa?
Anne-Marie
http://www.rest-hos.se/
Kommentarer
Postat av: Kersti
Gärna höra live någon gång när du har tid. Till en kall öl kanske och det där goda som ingen kommer ihåg vad det heter utom kyparen förstås. Men sen vill jag läsa också, långsamt och med eftertanke. Goda historier kan man ta in på fler än ett sätt. Visst är det så.
Hurra vad jag blir glad av att du finns där och knappar på din dator och det just nu.
Postat av: Annemarie
Hi hi, och jag är glad att du finns och att du knappar på min kommentarsruta... dina ord är dina, och de är fina... alltid så. Med stor värme, A-m
Postat av: IT-mamman
JAAAA, jag vill höra!
Trackback