Anne-Marie Körling Blogg

VERKLIGHETEN KALLAS

Werner Aspenström

Du och jag och världen.

Fråga inte vem du är och vem jag är
och varför allting är.
Låt professorerna utreda,
de har betalt.
Ställ hushållsvågen på bordet
och låt verkligheten väga sig själv.
Sätt på dig kappan.
Släck ljuset i tamburen.
Stäng dörren.
Låt de döda balsamera de döda.

Här går vi nu.
Den som har de vita gummistövlarna är du.
Den som har de svarta gummistövlarna är jag.
Och regnet som faller över oss båda
är regnet.

A-M Körling försöker teckna händer... men det är svåra saker. Händer är inte lätta.

Det är Kersti i Plommenad som letat fram denna dikt ur minnet. Jag plockar fram den här för den är vacker. Och så sann. Jag har vita gummistövlar ibland. Tycker mycket om att hoppa i vattenpölar. Det har inget med åldern att göra. Det har med sinnet att göra. Och regn ska tas emot utan paraply, Sån är jag.

Anne-Marie

Det är härligt att rätt klädd promenera i regnet. Kanske därför jag tycker så mycket om den där dikten. Mina gummistövlar är varken svarta eller vita men vattentäta och det är liksom huvudsaken.

Regndroppar som ögonblick. Här och nu. Det är en modig mogen konst att leva så...tryggt.