TOMAS TRANSTRÖMER
Jag måste vara ensam
tio minuter på morgonen
och tio minuter på kvällen.
- Utan program.
Alla står i kö hos alla.
>>>><<<<
Orden är Tomas Tranströmers, dikten Ensamhet, Diktsamlingen Klanger och Spår, Bonniers 1991
Ibland undrar jag när vi låter ett barn vara ensam i den goda ensamheten. Jag minns då jag var liten... hur jag kunde njuta av detta varande. Minnen håller sig lite flyktigt på avstånd men "goda ensamheten" handlade om att gå med nya träskor på en nystädad stig mellan två hus. Det är en slags sällsam lycka. Jag kan nästan minnas ljudet av mina lyckliga träskor, och hur jag stannade upp lite då och då, tittade på träden och någon nyckelpiga... och sjöng någon liten låt. Det är oerhört livgivande detta minne. Ingenting hände nämligen. Men allt som skedde flyttade märkligt nog in i mig. Jag minns också hur min mormor skickade ut mig i vårsolen, litade på min förmåga att ta vara på mig själv, stängde dörren på glänt till det hus jag kunde springa tillbaka in i om otryggheten behövde värmas till trygghet.
Barn behöver uppleva en god ensamhet också. Den är inte farlig. Vuxna ska omsorga för att den kan vara god. Genom att lita på barnet och på stunderna att få göra ingenting. Tio minuter om morgonen, tio minuter om kvällen. För att hindra köbildning.
Anne-Marie,
som vaknade denna lördagmorgon med Tomas Tranströmers ord om det möjliga i ensamheten.
Tranströmer är en av mina otrampade stigar. Men... citatet du delade med dig av... Det talar för mig. Idag och alla andra dagar. Ensamhet är inte farligt... Det är en nödvändighet. Det är ofta i den som viktiga tankar föds. Idéer, drömmar får liv och blir till planer och mål. Nya vägar stakas ut.
Ensam i ensamhet kan kännas så fruktansvärt.Veta att ingen minsta lilla kö står utanför min dörr.....Men visst är det så att vi måste tillåta ensamhet om den är självvald.När jag vet att jag har ett socialt nätvek omkring mej så kan det vara underbart att få känna hur skön ensamheten är. Jaa, varför skriva allt detta när jag vet att alla som läser Anne-Maries blogg har insikt hur livet kan vara...men jag vill bara....äh...hej på er alla som jag får glädje av i Anne-Maries blogg!!Mie
Ja ensam behöver man få vara. Få vara ifred för att kunna vara tillsammans. Tomas Tranströmers ord tycker jag mycket om.