I MINA RUM!
- Ungar! utbrister jag då jag stänger om mig.
Två underbara tjugoåringar har nyss lämnat min lägenhet. De har druckit te och skrivit ut papper på min skrivare. Och som en liten möte mellan två världar syns deras blickar runt i mina rum...
- Din lägenhet är som klippt ur Sex and the City... skrattar de båda två.
Jag fattar ingenting. Jag ser böcker i travar, papper i högar... men de ser kläder på galgar, kläder över stolar... alla mina skor... och jag ser plötsligt just vad de ser...
- Är det posiivt? frågar jag en aning ängsligt.
- I ditt fall är det nog det, svarar de två unisont.
Hur som helst. Jag vet inte riktigt om jag förstår. Jag inser också att jag är en aning gammal. Det skiljer 30 år mellan våra sätt att se på världen. Jag har ställt mina skor under bokhyllan, på rad, för att jag inte har någon annan stans att ställa dem. Jag bor i en stad. Så ungefär.
När de lämnat mina rum ställer jag mig väldigt frågande till vad jag ser runtomkring mig. Slår mig ned vid mitt skrivande, flyttar några bokhögar... ställer i ordning några skor som jag bara klivit ur rätt upp och ned.
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback