ÄPPLET PÅ FARFARS GATA
Märklig historia detta.
Jag är farande.
Från Lund till Göteborg.
GPS-styrd.
Svänger av.
In i Halmstad.
Butiksparkerar.
Antikaffären.
Kameraberedd. Fotografisugen.
Samtalar mig in i butikens hjärta.
Butiksägaren berättar.
- Detta är Elvira. Elvira,
Hon omsorgslägger en hand om Elvira.
- Och här är Ellen...
Skyltdockeliv i butik.
Märkligt säger jag.
Jag är på spaning efter gammal tid.
Finns det någon här.
- lite kanske säger butiksinnehavaren.
Jag har några gamla burkar... kanske innehåller de tid.
Nja - jag menar gammaltid... min farfar var verksam här.
Farfar vem?
Farfar den, svarar jag.
- Men han har en gata här... kör dit!
Jag köpte en skyltdocka i rena ivern.
En från 40-talet... och satte den intill mig...
bilfarandes runt. Det är sant.
Hon heter Mary.
Vägbeskrivning erhålles ovanifrån.
Finns det en gata som heter...
och jag kör...
med vingliga ben
och skrynkliga minnen
GPS svarar
- Du är på rätt väg.
Tag snart åt höger,
och sedan vänster,
nu är du på din
ursprungsgata...
kliv ur... kliv av...
välkommen!
Unika GPSansvarare.
Tänk en skylt.
Av gatunamnssort.
Jag får lägga mig i.
Skriva ut g...ata.
Fullkomliggöra.
Det är fullkomligt att hitta hem.
Då slår det mig...
var är huset
på gatan där
min pappa föddes...
?
Ser mig omkring.
Husvill.
Då kommer en kvinna.
Hon lutar sig fram.
Leende.
Berättarglädjande.
Felix Körling hus...
Ja ...
och berättelserna kommer...
- Din farfar var organist...
han spelade...
han blev arg en gång...
på Alice Tegnér...
och han ledde sångarkörer...
åk nu och titta på din farfars hus...
besök graven också...
den ligger utefter muren...
välskött...
Du är lättrörd du...
- Jag? frågade jag.
- Dina tårar...
Jag tog hand om mina tårar.
Och knappade in en ny adress
på min GPS...
I vilket riktning ska jag.
Bakåt i tiden, bakåt i tiden.
Husfinnare.
Jag fann ett hus.
Huset fann inte mig.
Ingen öppnade.
Men grannen ropade...
- du välkommen till mig...
kom hit... en körlingare...
här... se om du kan fotografera
huset från min sida av planket.
Motivet höll sig gömt.
Ett äppelträd växte sig över
från min gamla familjetomt.
Ett äpple...
Jag fick med mig ett äpple.
Ett träd har burit frukt.
Ett träd har lämnat av frukt.
På grannens täppa.
Jag får ett äpple med mig.
Kärlekssymbol...
och lärdomssymbol.
Gemensamhetsmyllande frukt.
Jag tog en ordentlig tugga...
Och kände mig en smula rikare.
Anne-Marie
Du är härlig du Anne-Marie! Det var bra att du följde ditt hjärta och för all del GPS:n ;) Underbar historia. Mina ögon tåras... Allt hänger ihop...
Kramar V
skulle gärna varit med...ingen bild på huset..man blir lite nyfiken.
du skriver väldigt vackert om vardagen och allt fantastiskt som där sker... kram
Hejsan Anne-Marie!
Jag instämmer med V; allt hänger ihop på det mest förunderliga och underbara sätt. Detaljer är helhet och helhet är detaljer.
"ALLT finns i ALLT" och illustreras/förklaras så fint av poeten Göran Sonnevi -
verkligen ett andlöst, omkringtagande helhetsperspektiv att förhålla sig till, fundera sig till.
"... I varje bit bröd
du tar i munnen, finns
alla människor
hela jorden, hela himlen
och alla stjärnorna..."
God resa, thord.
De är stunder att spara och gömma i sitt minne, att ta fram och titta på ibland. De där stunderna när vi känner oss lite rikare. De där stunderna när man får mumsa på ett riktigt gott äpple från grannen eller från kunskapens träd. Kram.
Mina fina bloggensvarare... all värme till er. Kersi, Thord, Victoria och Anders. Anne-Marie