LÖRDAG och MORGONLÄSNING...
Solen leker mellan gulnande löf i träden utanför mitt fönster.
På balkongbordet står pelargonierna och trotsar hösten. De blommar.
Jag läser av ...
Himlen är milt blå. Lovar promenerarväder. Fotografistegande promenad för min del. Vill läsa av detaljer längs vägen.
Men först...
Dagens Nyheter... sedan Svenska Dagbladet... och därefter Daniel Golemans bok Social intelligens - den nya vetenskapen om mänskliga relationer, 2007.
Kaffekoppen intill... den går att läsa av... dess yta speglar detaljer av ett ljus och när jag kommer alldeles nära kan jag se ... mig själv.
Anne-Marie
(min blogg fungerar inte - mitt redskapsfält är borta - kan inte lägga in bilder eller göra texten layoutmässigt mer läsvänlig - men jag sänder iväg orden så får ni skapa bilderna... jag sänder iväg mina ord i denna form - och med tanke på Burma och andra länder... så kan jag göra det. I sann demokrati.)
Det gâr ocksâ att läsa ut dina bilder.
Jag ser solen när jag läser din blogg...
och höstlöven och kaffekoppen. Ha en skön helg!
Vackr själar läser mina ord. Skapar självständiga bilder. Vacker dag till er båda. A-M
Vi får göra inre bilder till dina ord.
En härlig lördag i solen önskar jag dig.
Bästa fotografistegande du...
Men... vilken lycka... i behåll dina Körlings-ord - en sann ordkurir - klok, skyndsam, detaljerande, globalt skarpögd ordonnans uti bloggens ordrike. JO, jag härmar dig lite, är väl så vi gör, så svårt låta bli, låta stå, låta vara, lite förlåt.
Till mig själv och andra ordhungriga, bildhungriga ordinerar jag en dikt av "Mästaren" på ordlig och bildlig "i n l e v e l s e" - denna välsignade förmåga som vi måste öva oss i - öva och öva i varje levande sekund för det gäller Liv och Död!
"... Senfödda svärmar av flygande varelser
drar fram under avlövade träd.
De stannar till på ställen med lä
och synes dansa upp och ner där
höstsolen ännu kan värma.
Ingen kan säga deras namn eller art
förrän höstvinden sliter deras vingar, stöter
dem bort ur året, utåt i
hemlösa lufthav.
Om var och en av dem kunde kallas ett ord
då blåser där bort ett livsspråk i vinden.
Livet och Döden, de två storslösarna spelar i
natten med höga tal. Oräknat och tallöst virvlar
det mesta vi ser alltid bort, till ständig, total förskingring"...
Harry Martinson
Höst, 1953.
Jo - ord är ju egentligen bilder. Och javisst - Harry Martinson är odödligt ordvacker. Tack för vackra ord också... A-M