KVÄLLSPROMENAD där jag är
Bilden hör inte ihop med rubriken - men jag gör som jag vill - det är faktiskt lite skönt.
Jag är där jag är - på kvällspromenad.
Detta såg jag:
* en ensam man på en parkbänk
* en till ensam man på en parkbänk
* en annan man som var full på en parkbänk
* solen som glittrade i vattnet
* en ensam tant på en parkbänk
* två kanotister i två kanoter i det vackra glittervattnet
* fem stycken joggande fotbollsspelare - de skrattade
* en ensam man på en parkbänk
* ett par som kysstes under ett träd
* en man som puttade sin rullator framför sig och frågade - vad gör alla människor?
Gör? Gjorde!
Jag gick runt en ö. Kom hem. Ja, vad gör alla människor?
Jag promenerade ut på nätet.
Svarade högtidligt och gladeligen JA till en bröllopsinbjudan.
Googlade på Mörk Kostym - hmm - betyder långklänning för min del...länktryck...
och in i Marcus Birros blogg - där hans text fullkomligt befriande skriker -
Jag vill inte ha mina böcker ljumma, sönderanlyserade, lagomstämplade, i mitt -fåran -placerade. Jag hatar mittfåran. Jag vill att det ska svida, göra ont, tjuta, brinna, verka, kännas, vältas över ända. Jag vill förlora styrförmågan. Jag vill krocka mot trädet. Jag vill sno runt i en svart säck. Jag vill vakna och inte minnas mitt namn. Jag vill bli berörd, kort sagt. (citat Marcus Birro blogg - se under länkar, dagens blogg)
Jag väser lite i marginalen.
Jag gick omkring i detta vardagslivet - och där var det ensamt ensamt ensamt - på varenda parkbänk.
Då mindes jag att jag skulle svara JA till bröllopet - glädjens protest om än så tyst.
Anne-Marie
Ägget? Det är vackert runt och hemlighetsfullt.
Kommentarer
Trackback