Min farfar Felix Körling och en trudilutt till Ellen Key
Detta är min farfar och farmor. Felix och Ellen. De spelar piano - fyrhändigt. Någon gång i början
av 1900 talet. Låt mig berätta lite om min farfar.
Jag kommer beskriva en tanke - som Ellen Key presenterade och som min farfar kom att inspireras av.
Synen på det växande barnet.
Min farfar Felix Körling var en gång en känd man. Han var tonsättare. Skrev opera, klassisk musik och en
och annan barnvisa. Det är för barnvisorna han numera är ihågkommen. Men inte för alla barnvisor, en del av dem höll inte för utvecklingen då de visade och beskrev barnet i sin samtid. De barnvisor som idag finns kvar är de som ligger nära sagans form. De är tidlösa.
Men jag har funderat över de där barnvisorna som beskrev barnens samtid. För då syns också min farfar. Jag har en känsla av att farfar Felix satt och tittade på barn, hur de lekte, hur de bråkade,hur de fascinerades av automobilen och fantiserade om flygplanet. Det går inte att sjunga om en automobil idag. Den har inget större fascinationsvärde för en växande unge, bilar finns överallt, existerar redan, är och har ett helt annat ord än det gamla som visade på det nya.
Men det säger något om min farfar, som skrev sina barnvisor samtida med Ellen Keys tankegångar om barnets århundrade. Det säger något om influenserna i den tid som farfar verkade. Man var lite nyfiken på det där barnet, vad det nu var för slags väsen. Tidens blick. Jag blir glad när jag tänker så. Då ser jag min farfar skriva sina barnvisor i närheten av barns verklighet. Det är självklart att dessa visor måste gå ur tiden. Det känns nästan bra att de har fått göra det, för genom detta strålar min farfars närhet till barn, och så kan jag också förstå de andra tänkarna kring barn som då spirade.
Ellen Key visade och samlade en tanke om synen på barnet. Den skulle strömma igenom hela 1900-talet. Det var en vision. Min farfar bidrog till denna vision vid orgeln varje söndag då han spelade där i Halmstad kyrka. Barnen visste när Felix Körling satt vid orgeln. Det hördes på tonerna och musiken. Då det var barn i kyrkan måste psalmerna trudiluttas upp lite. Några toner läggas till och en takt förändras - det är barn i kyrkan - en allvarlig psalm måste hitta till barnens öron. Att trudilutta lite i barns närhet. En trudilutt kan betyda att jag ser dig. När jag ser dig vill jag visa det. Så det hörs.
Han spelade för unga växande, och då måste allvaret trudiluttas upp litegrann för att bli tillgängligt.
Om vuxna inte hör - har de slagit dövörat till.
Vilken är vår vision för barn under kommande århundrade?
Anne-Marie
Fotnot - Felix Körling skrev bland annat; Nej se det snöar, En tomtegubbe satt en gång, Ett gammalt fult och elakt troll, Har du sett min Lilla katt, Den vresige Lasse, Har du sett min lilla katt? bland många, många andra.
Undrar som han skrivit visan som börjar Här komma indianer, viga som babianer? Vänligen
hello I am Marco the son of Tyra, Totty's daughter. I was surfing on the net looking for information about my family and ran into this blog of your's and thought I would say hello. I think you met Megon, my sister. Ciao Marco
Hejsan
Har du något ex av barnviseboken från -86 som du kan tänka dig att sälja? Jag hittar den inte i bokhandeln eller på antikvariat.
M v h
Lennart Nylund
Hej!
Jag blir väldigt nyfiken på de sånger du pratar om som inte har överlevt populärt, så att säga.
Min farmor var Ingeborg "Bollan" född Cervin, tredje yngsta dotter till kyrkoherden i Halmstad Reinhold Cervin, och ett av de barn som Felix Körling enligt uppgift testade sina nya alster på! Det skulle vara väldigt intressant att få se något mer av det de fick höra och sjunga, än bara de sånger som har överlevt till idag!
M v h
Anna Järpe
Vi har ett gammalt häfte som heter Felix Körlings bästa och vi sjunger sånger ur det på äldreboenden, det är mycket uppskattat. Senast var det "Om pappa ville ge jag en femöring" och runt jul har vi med "Tomtegubben som hade snuva". Den var jag med och framförde som julpjäs på 50-talet. M v h Curt.
Hej!
Vi har träffats, jag är brorsdotter till Christer Mann. Jag hoppas att allt är bra med dig. Jag har fått en liten pojke som nu är 17 månader. Kommer nästan ihåg en sång som Felix Körling skrivit och som farfar alltid sjöng för oss. "Det var en gång en gosse som.... och någonting med pepparkakefolket och kronan på sin hjässa". Skulle så gärna vilja föra sången vidare till Theodor. Vet du var man kan få tag i text och noter?
Vänliga hälsningar Hedda
Hej!
I Wikipedia under Felix Körling står det att "Ack nu är det vinter och skidan hon slinter..." skulle ha skrivits av Felix Körling. Zakarias Topelius har skrivit en likadan visa men startar med Och i stället för Ack. Vem månne var först? Topelius levde mellan 1818 och 1898.